^16 (A) En kung segrar inte
        genom stor armé,
    en hjälte räddar sig inte
        genom stor styrka.
^17 (B) En häst ger inget hopp om seger,
    med all sin kraft räddar den inte.
^18 (C) Men Herrens ögon ser till dem
        som vördar honom,
    till dem som hoppas på hans nåd,
^19 (D) för att rädda deras själ från döden
    och hålla dem vid liv
        i hungerns tid.

^20 (E) Vår själ väntar på Herren,
    han är vår hjälp
        och vår sköld.
²¹ I honom gläder sig vårt hjärta,
    vi förtröstar på hans heliga namn.
²² Låt din nåd vila över oss, Herre!
    Vi sätter vårt hopp till dig.

¹² Jerusalem, prisa Herren,
    Sion, lova din Gud!
¹³ Han stärker bommarna
        för dina portar,
    han välsignar dina barn i dig.
^14 [c]Han ger dina gränser fred,
    han mättar dig med bästa vete.

¹⁵ Han sänder sitt budskap till jorden,
    hans ord går ut med hast.
^16 [d]Han låter snö falla som ull,
    sprider rimfrost som aska.
¹⁷ Han kastar sitt hagel som smulor.
    Vem kan bestå inför hans köld?

¹⁸ Han sänder sitt ord
        och det frusna smälter,
    han låter sin vind^[e] blåsa
        och vattnet strömmar.
^19 [f]Han förkunnar sitt ord för Jakob,
    sina lagar och bud för Israel.
^20 [g]Så har han inte gjort
        för något annat folk,
    de känner inte hans domar.
        Halleluja!