M’Cheyne Bible Reading Plan
Samuel talar till folket
12 (A) Samuel sade till hela Israel: ”Se, jag har lyssnat till er och till allt ni sagt till mig. Jag har gett er en kung. 2 Nu är det han som ska vara er ledare. Jag är gammal och grå och ni har mina söner bland er. Hittills är det jag som varit er ledare, från min ungdom ända till i dag. 3 (B) Se, här står jag. Vittna nu mot mig inför Herren och inför hans smorde. Har jag tagit någons oxe, eller har jag tagit någons åsna? Har jag förtryckt någon eller varit våldsam mot någon? Har jag tagit mutor av någon för att se mellan fingrarna med honom? I så fall ska jag ersätta det.” 4 De svarade: ”Du har inte förtryckt oss, du har inte varit våldsam mot oss och inte tagit något från någon.” 5 Då sade han till dem: ”Herren är vittne mot er, och hans smorde är vittne denna dag att ni inte har funnit något hos mig.” De svarade: ”Ja, han är vittne.”
6 Samuel sade till folket: ”Det var Herren som insatte Mose och Aron och förde era fäder upp ur Egyptens land. 7 Ställ nu upp er, så att jag kan gå till rätta med er inför Herren med tanke på alla de rättfärdiga gärningar som Herren har gjort med er och era fäder. 8 (C) När Jakob hade kommit till Egypten ropade era fäder till Herren, och Herren sände Mose och Aron som förde era fäder ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här på denna plats. 9 (D) Men de glömde Herren sin Gud. Då sålde han dem i Siseras hand, härföraren i Hasor, och i filisteernas hand och i den moabitiske kungens hand, och alla dessa stred mot dem.
10 (E) Men de ropade till Herren och sade: Vi har syndat, vi har övergett Herren och tjänat baalerna och astarterna, men rädda oss nu från våra fienders hand så ska vi tjäna dig. 11 (F) Då sände Herren Jerubbaal, Bedan[a], Jefta och Samuel och räddade er från era fiender runt omkring, och ni fick bo i trygghet. 12 (G) Men när ni såg Nahash, ammoniternas kung, komma emot er, sade ni till mig: Nej, en kung måste regera över oss – trots att Herren er Gud är er kung.
13 (H) Se, här är nu den kung som ni har valt, som ni bad om. Herren har nu satt en kung över er. 14 Om ni fruktar Herren och tjänar honom och hör hans röst och inte är upproriska mot Herrens befallning, då ska både ni och kungen som regerar över er följa Herren er Gud. 15 Men om ni inte hör Herrens röst utan är upproriska mot Herrens befallning, då ska Herrens hand vara mot er liksom mot era fäder. 16 Ställ nu upp er och se det stora som Herren ska göra inför era ögon. 17 (I) Nu är det tiden för veteskörden[b], men jag ska ropa till Herren att han ska låta det åska och regna. Då ska ni förstå och se hur mycket ont ni gjorde i Herrens ögon när ni begärde en kung.” 18 Samuel ropade till Herren, och Herren lät det åska och regna den dagen.
Då greps folket av stor fruktan för Herren och för Samuel. 19 Och allt folket sade till Samuel: ”Be till Herren din Gud för dina tjänare så att vi inte dör, eftersom vi till alla våra andra synder lagt det onda att vi begärde en kung[c].” 20 (J) Samuel sade till folket: ”Var inte rädda. Ni har gjort allt detta onda, men vik bara inte av från Herren utan tjäna Herren av hela ert hjärta. 21 (K) Vik inte av för att följa tomma avgudar som varken kan hjälpa eller befria, för de är bara tomhet. 22 (L) För sitt stora namns skull ska Herren inte förskjuta sitt folk, eftersom Herren har bestämt sig för att göra er till sitt folk.
23 Aldrig att jag skulle synda så mot Herren att jag slutar be för er. Jag vill i stället lära er den goda och rätta vägen. 24 Se bara till att ni fruktar Herren och tjänar honom troget av hela ert hjärta, för se, han har gjort stora ting med er. 25 Men om ni gör det som är ont ska både ni och er kung förgås.”
10 (A) Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud för dem är att de ska bli frälsta. 2 (B) Jag kan vittna om att de har en iver för Gud, men de saknar den rätta insikten. 3 (C) De känner inte rättfärdigheten från Gud utan försöker upprätta sin egen rättfärdighet, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.
4 (D) Kristus är lagens fullbordan, till rättfärdighet för var och en som tror. 5 (E) Mose skriver om den rättfärdighet som kommer av lagen: Den människa som håller buden ska leva genom dem.[a] 6 Men rättfärdigheten som kommer av tron säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem ska stiga upp till himlen? – alltså för att hämta ner Kristus – 7 (F) eller: Vem ska stiga ner i avgrunden? – alltså för att hämta upp Kristus från de döda.[b]
8 Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar. 9 (G) För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren[c] och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. 10 Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. 11 (H) Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam.[d] 12 (I) Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. 13 (J) Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.[e]
14 (K) Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar? 15 Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet![f]
16 (L) Men alla ville inte rätta sig efter evangeliet. Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan?[g] 17 (M) Alltså kommer tron av predikan[h] och predikan genom Kristi ord.
18 (N) Men nu frågar jag: Har de kanske inte hört? Jodå: Deras röst har gått ut över hela jorden, deras ord till världens ändar.[i]
19 Jag frågar också: Har Israel kanske inte förstått? Först säger Mose: Jag ska väcka er avund mot ett folk som inte är ett folk, mot ett folk utan förstånd ska jag väcka er vrede.[j] 20 Och Jesaja går så långt att han säger: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig. 21 Men om Israel säger han: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk[k].
Profetia om Ammon
Så säger Herren:
Har Israel inga barn,
eller har han ingen arvinge?
Eller varför har deras kung[b]
tagit Gad[c] i besittning,
och varför bor hans folk
i dess städer?
2 Se, därför ska dagar komma,
säger Herren,
då jag ska låta ett stridsrop höras
mot Rabba i ammoniternas land.
Det ska bli en öde grushög,
och dess lydstäder
ska brännas upp i eld.
Israel ska då ta i besittning
dem som tog hans arv,
säger Herren.
3 (B) Jämra dig, Heshbon,
för Ai är ödelagt!
Ropa, ni Rabbas döttrar!
Klä er i säcktyg,
klaga och gå runt i gårdarna,
för deras kung går bort
i fångenskap
och hans präster och furstar
med honom.
4 Varför skryter du om dina dalar,
att din dal flödar över,
du trolösa dotter?
Du litar på dina skatter och säger:
”Vem kan komma åt mig?”
5 Se, jag ska låta fruktan drabba dig,
säger Herren Gud Sebaot,
från alla som bor runt omkring dig.
Och ni ska drivas bort,
var och en åt sitt håll,
och ingen ska samla dem som flyr.
6 (C) Men därefter ska jag göra slut
på Ammons fångenskap,
säger Herren.
Profetia om Edom
Så säger Herren Sebaot:
Finns det ingen vishet mer
i Teman?
Har de förståndiga inget råd att ge?
Är deras vishet borta?
8 Fly, vänd om,
göm er djupt nere i dalarna,
ni Dedans invånare,
för jag ska låta olycka drabba Esau
när jag straffar honom.
9 (E) Om vinbärgare kommer till dig
lämnar de ingen efterskörd kvar,
om tjuvar kommer om natten
fördärvar de så mycket de kan.
10 För det är jag som har klätt av Esau,
jag har avslöjat hans gömställen
så att han inte kan hålla sig dold.
Ödeläggelse har drabbat hans barn,
hans bröder och grannar.
Han finns inte mer.
11 Lämna dina faderlösa,
jag ska hålla dem vid liv.
Dina änkor kan lita på mig.
12 (F) För så säger Herren: Se, de som inte blev dömda att dricka ur bägaren tvingas att dricka. Skulle då du bli ostraffad? Nej, du ska inte bli ostraffad utan tvingas att dricka.
13 För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli till häpnad och vanära. Det ska ödeläggas och bli en förbannelse, och alla dess lydstäder ska bli ödemarker för all framtid.
14 (G) Jag har hört ett budskap
från Herren,
en budbärare har sänts ut
bland hednafolken:
”Kom samman och dra ut mot det
och res er till strid.”
15 För se, jag ska göra dig
liten bland hednafolken,
föraktad bland människorna.
16 (H) Skräcken du spred
och ditt hjärtas högmod
har bedragit dig,
du som bor bland bergsklyftorna
och har ditt tillhåll uppe
på höjden.
Även om du byggde ditt bo
så högt som örnen
skulle jag ändå störta dig
ner därifrån, säger Herren.
17 (I) Edom ska bli till häpnad. Var och en som går där förbi ska häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor. 18 (J) Som när Sodom och Gomorra ödelades med sina grannstäder, säger Herren, så ska ingen bo där mer och ingen människa vistas där.
19 (K) Se, som ett lejon ska han dra upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. På ett ögonblick ska jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald ska jag sätta över dem. För vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå emot mig? 20 Hör därför vad Herren har beslutat om Edom och tankarna som han tänkt om dem som bor i Teman:
Även de minsta i hjorden
ska släpas bort,
och deras betesmark
ska häpna över dem.
21 (L) Vid dånet av deras fall bävar jorden.
Man skriar så att ljudet hörs
ända till Röda havet.
22 (M) Se, han lyfter som en örn,
han svävar fram och breder ut
sina vingar över Bosra.
Hjärtat hos Edoms hjältar
blir på den dagen
som hjärtat hos en kvinna
i barnsnöd.
Profetia om Damaskus
23 (N) Om Damaskus.
Hamat och Arpad kommer
på skam,
för de har hört ett ont budskap.
De fylls av ångest,
som ett upprört hav
som inte kan bli stilla.
24 Damaskus har tappat modet
och vänt för att fly,
skräcken har fått grepp,
de grips av ångest och vånda
som en barnaföderska.
25 Hur övergiven är inte
den berömda staden,
min glädjes stad?
26 (O) Därför måste de unga männen
falla på gatorna,
och alla krigsmän förgöras
på den dagen,
säger Herren Sebaot.
27 (P) Jag ska tända eld
på Damaskus murar,
och den ska förtära
Ben-Hadads palats.
Profetia om Kedar och Hasor
28 Om Kedar och Hasors riken[e] som besegrades av Nebukadressar, Babels kung.
Så säger Herren:
Res dig, dra upp mot Kedar
och härja Österlandets söner.
29 (Q) Deras hyddor och hjordar
ska rövas bort,
deras tält och allt deras bohag,
deras kameler ska föras bort
från dem,
och man ska ropa över dem:
Skräck från alla håll!
30 Fly, vandra långt bort,
göm er djupt ner,
ni Hasors invånare, säger Herren,
för Babels kung Nebukadressar
har fattat beslut om er
och tänkt ut en plan mot er.
31 (R) Bryt upp, säger Herren, och dra ut
mot ett obekymrat folk
som bor i trygghet,
utan portar eller bommar.
De bor för sig själva.
32 (S) Deras kameler ska bli ert byte,
och deras stora boskapshjordar
ska bli ert rov.
Jag ska skingra dem
åt alla väderstreck,
männen med kantklippt hår.
Från alla håll
ska jag låta ofärd drabba dem,
säger Herren.
33 Hasor ska bli en boning
för schakaler,
en ödemark för alltid.
Ingen ska bo där mer
och ingen människa vistas där.
Profetia om Elam
34 (T) Detta är Herrens ord som kom till profeten Jeremia om Elam[f] i början av Juda kung Sidkias regering. Han sade:
35 Så säger Herren Sebaot:
Se, jag ska bryta Elams båge,
deras främsta makt.
36 Jag ska låta fyra vindar
komma mot Elam
från himlens fyra hörn.
Jag ska skingra dem
åt alla väderstreck,
och det ska inte finnas något folk
dit de fördrivna från Elam
inte ska komma.
37 Jag ska göra elamiterna
förfärade för sina fiender
och för dem som vill ta deras liv.
Jag ska låta olycka drabba dem,
min brinnande vrede,
säger Herren.
Jag ska sända svärdet efter dem
tills jag har gjort slut på dem.
38 Jag ska sätta upp min tron i Elam
och utrota både kung
och furstar där, säger Herren.
39 (U) Men i kommande dagar
ska jag göra slut på
Elams fångenskap,
säger Herren.
En oskyldig mans bön
26 (A) Av David.
Döm mig rättvist, Herre,
jag är oskyldig!
Jag litar på Herren
utan att vackla.
2 (B) Granska mig, Herre,
och pröva mig,
rannsaka mina njurar
och mitt hjärta.
3 Jag har din nåd för ögonen
och vandrar i din sanning.
4 (C) Jag sitter inte hos lögnare
och umgås inte med hycklare,
5 (D) jag hatar de ondas församling
och sitter inte hos de gudlösa.
6 (E) Jag tvår mina händer i oskuld
och vandrar runt ditt altare, Herre,
7 (F) för att höja min röst i tacksamhet
och förkunna alla dina under.
8 (G) Herre, jag älskar din boning,
den plats där din härlighet bor.
9 (H) Ryck inte bort min själ med syndare
eller mitt liv med de blodtörstiga,
10 (I) de som har ondska[a] i sina händer
och högra handen full av mutor.
11 Jag är oskyldig, befria mig
och förbarma dig över mig!
12 (J) Min fot står på säker mark.
I församlingarna
ska jag prisa Herren.
Gemenskap med Herren
27 (K) Av David.
Herren är mitt ljus
och min frälsning.
Vem skulle jag frukta?
Herren försvarar mitt liv.
Vem skulle jag vara rädd för?
2 När de onda kommer emot mig
för att sluka mig,
mina motståndare och fiender,
då ska de själva snava och falla.
3 (L) Om en här belägrar mig
räds inte mitt hjärta,
om krig bryter ut mot mig
är jag ändå trygg.
4 (M) Ett har jag begärt av Herren,
detta söker jag:
att få bo i Herrens hus
i alla mina livsdagar,
för att se Herrens ljuvlighet
och söka honom i[b] hans tempel.
5 (N) Han gömmer mig i sin hydda
på olyckans dag,
han beskyddar mig i sitt tält,
han för mig upp på klippan.
6 Nu är mitt huvud högt
över mina fiender omkring mig.
Jag vill offra jublets offer i hans tält,
jag vill sjunga och spela
till Herren.
7 Herre, hör min röst när jag ropar,
förbarma dig över mig
och svara mig!
8 (O) Mitt hjärta tänker på ditt ord:
"Sök mitt ansikte!"[c]
Ditt ansikte, Herre, söker jag.
9 (P) Dölj inte ditt ansikte för mig,
avvisa inte din tjänare i vrede,
du som har varit min hjälp.
Släpp mig inte, överge mig inte,
du min frälsnings Gud.
10 Om min far och min mor
överger mig,
tar Herren emot mig.
11 (Q) Visa mig, Herre, din väg,
led mig på en jämn stig
för mina förföljares skull.
12 (R) Utlämna mig inte
åt mina fienders vilja,
för falska vittnen stiger fram
mot mig och andas våld.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation