Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Josua 20-21

Fristäder

20 (A) Herren sade till Josua: ”Säg till Israels barn: Utse åt er de fristäder som jag talade till er om genom Mose. Till dessa städer ska en dråpare kunna fly när han av misstag och utan uppsåt har dödat någon. Ni ska ha dem som tillflyktsorter undan blodshämnaren.[a]

När någon flyr till en av städerna ska han stanna vid ingången till stadsporten[b] och förklara sin sak för de äldste i staden. Därefter ska de låta honom komma in i deras stad och ge honom en plats där han kan bo bland dem. Om blodshämnaren förföljer honom ska de inte överlämna dråparen i hans hand, eftersom han dödade sin nästa utan uppsåt och utan att förut ha burit hat mot honom.

Han ska stanna där i staden tills han har stått inför rätta inför församlingen och tills översteprästen som då är i tjänst har dött. Sedan kan dråparen återvända och komma till sin stad och sitt hus i den stad han har flytt ifrån.”

De avskilde Kedesh i Galileen, i Naftali bergsbygd, Shekem i Efraims bergsbygd och Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, i Juda bergsbygd. (B) På andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, på östra sidan, utsåg de inom Rubens stam Beser i öknen på slätten, inom Gads stam Ramot i Gilead och inom Manasse stam Golan i Bashan. Dessa var de städer som utsågs till tillflyktsorter för var och en av Israels barn – och för de främlingar som bodde bland dem – som av misstag hade dödat någon, för att han inte skulle dö för blodshämnarens hand innan han hade stått inför församlingen.

Leviternas fyrtioåtta städer

21 Huvudmännen för leviternas familjer trädde fram inför prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och inför huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar. (C) De talade till dem i Shilo i Kanaans land: ”Herren gav befallning genom Mose att vi skulle få städer att bo i med tillhörande betesmarker för vår boskap.” Enligt Herrens befallning gav då Israels barn av sina arvslotter åt leviterna följande städer med tillhörande betesmarker:

För kehatiternas släkter föll lotten ut så att bland dessa leviter fick prästen Arons söner genom lotten tretton städer ur Juda, Simeons och Benjamins stam. Och Kehats övriga barn fick genom lotten tio städer ur Efraims stams släkter, ur Dans stam och ur ena hälften av Manasse stam.

Gershons barn fick genom lotten tretton städer ur Isaskars stams släkter, ur Ashers stam, ur Naftali stam och ur andra hälften av Manasse stam, i Bashan.

Meraris barn fick efter sina släkter tolv städer ur Rubens stam, ur Gads stam och ur Sebulons stam.

Israels barn gav åt leviterna dessa städer med tillhörande betesmarker genom lottkastning, så som Herren hade befallt genom Mose.

Ur Juda barns stam och ur Simeons barns stam gav man följande här namngivna städer. 10 (D) Av kehatiternas släkter bland Levi barn fick Arons söner följande, för lotten träffade dem först: 11 (E) Man gav dem Kirjat-Arba, anakiternas stamfars stad, det vill säga Hebron i Juda bergsbygd, med betesmarker runt omkring. 12 (F) Men åkerjorden och byarna som tillhörde staden gav man till besittning åt Kaleb, Jefunnes son.

13 (G) Åt prästen Arons söner gav man dråparfristaden Hebron med betesmarker, vidare Libna med betesmarker, 14 Jattir med betesmarker, Eshtemoa med betesmarker, 15 Holon med betesmarker, Debir med betesmarker, 16 Ajin med betesmarker, Jutta med betesmarker och Bet-Shemesh med betesmarker – nio städer ur dessa två stammar.

17 Ur Benjamins stam gav man dem Gibeon med betesmarker, Geba med betesmarker, 18 Anatot med betesmarker och Almon med betesmarker – fyra städer.

19 De städer som Arons söner, prästerna, fick utgjorde tillsammans tretton städer med tillhörande betesmarker.

20 De övriga kehatiternas släkter av leviterna fick ur Efraims stam följande städer som lotten bestämde åt dem. 21 Man gav dem dråparfristaden Shekem med betesmarker i Efraims bergsbygd, Gezer med betesmarker, 22 Bet-Horon med betesmarker och Kibsajim med betesmarker – fyra städer.

23 Från Dans stam fick de Elteke med betesmarker, Gibbeton med betesmarker, 24 Ajalon med betesmarker och Gat-Rimmon med betesmarker – fyra städer.

25 Från ena hälften av Manasse stam fick de Taanak med betesmarker och Gat-Rimmon med betesmarker – två städer.

26 De städer som de övriga kehatiternas släkter fick utgjorde alltså tio med tillhörande betesmarker.

27 Bland leviternas släkter fick vidare Gershons barn ur ena hälften av Manasse stam dråparfristaden Golan i Bashan med betesmarker och Beestera med betesmarker – två städer.

28 Ur Isaskars stam fick de Kishjon med betesmarker, Dobrat med betesmarker, 29 Jarmut med betesmarker och En-Gannim med betesmarker – fyra städer.

30 Ur Ashers stam fick de Mishal med betesmarker, Abdon med betesmarker, 31 Helkat med betesmarker och Rehob med betesmarker – fyra städer.

32 Ur Naftali stam fick de dråparfristaden Kedesh i Galileen med betesmarker, Hammot-Dor med betesmarker och Kartan med betesmarker – tre städer.

33 Gershoniternas städer efter deras släkter utgjorde alltså tretton med tillhörande betesmarker.

34 De övriga leviterna, Meraris barns släkter, fick ur Sebulons stam Jokneam med betesmarker, Karta med betesmarker, 35 Dimna med betesmarker och Nahalal med betesmarker – fyra städer.

36 Ur Rubens stam fick de Beser med betesmarker, Jahsa med betesmarker, 37 Kedemot med betesmarker och Mefaat med betesmarker – fyra städer.

38 Ur Gads stam fick de dråparfristaden Ramot i Gilead med betesmarker, Mahanajim med betesmarker, 39 Heshbon med betesmarker och Jaser med betesmarker – fyra städer.

40 De städer som de övriga leviternas släkter, Meraris barn, fick på sin lott efter sina släkter, var tolv städer.

41 (H) Tillsammans utgjorde levitstäderna inom israeliternas besittningsområde fyrtioåtta städer[c] med tillhörande betesmarker. 42 Var och en av dessa städer bestod av staden med tillhörande betesmarker runt omkring. Så var det med alla dessa städer.

43 (I) Så gav Herren åt Israel hela det land som han med ed hade lovat ge åt deras fäder, och de tog det i besittning och bosatte sig där. 44 (J) Herren gav dem ro på alla sidor, så som han med ed hade lovat deras fäder. Ingen av deras fiender kunde stå emot dem, utan Herren gav alla fienderna i deras hand. 45 (K) Ingenting uteblev av allt det goda som Herren hade lovat Israels hus. Allt gick i fullbordan.

Apostlagärningarna 1

Löftet om den helige Ande

(A) I min förra skrift, käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde[a] (B) fram till den dag han togs upp till himlen, efter att ha gett sina befallningar genom den helige Ande till de apostlar[b] som han hade utvalt. (C) Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, när han under fyrtio dagar lät dem se honom och talade med dem om Guds rike.

(D) Vid en måltid[c] med apostlarna befallde han dem: "Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat, det ni har hört av mig. (E) Johannes döpte med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande."

Jesu himmelsfärd

När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?" (F) Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt. (G) Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."

(H) När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. 10 (I) Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. 11 (J) De sade: "Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen."

En ersättare för Judas

12 Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg[d] därifrån. 13 (K) När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen[e] där de brukade vara: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son.[f] 14 (L) Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria[g] och hans bröder[h].

15 En av de[i] dagarna reste sig Petrus bland bröderna – omkring 120 personer var då samlade – och sade: 16 (M) "Bröder[j]! Skriftens ord måste uppfyllas, det som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus.[k] 17 (N) Han räknades som en av oss och hade fått del i samma tjänst. 18 (O) För pengarna som han fick för sitt brott köpte han en åker, och han föll framstupa så att buken brast och alla hans inälvor rann ut. 19 Det blev känt för alla som bodde i Jerusalem, och åkern kallas på deras språk Akeldamak, Blodsåkern.[l] 20 I Psaltaren står det skrivet: Hans gård ska bli öde, ingen ska bo där, och: En annan ska ta över hans ämbete.[m]

21 Därför måste en av de män som har varit med oss under hela den tid då Herren Jesus gick in och gick ut ibland oss, 22 från det att han döptes av Johannes till den dag han togs upp ifrån oss, en av dem måste vara ett vittne om hans uppståndelse tillsammans med oss."

23 Man förde fram två: Josef Barsabbas, även kallad Justus, och Mattias. 24 (P) Och de bad: "Herre, du känner allas hjärtan. Visa vem av dessa två du har utvalt 25 till att få den apostlatjänst som Judas övergav för att gå till den plats som var hans." 26 Därefter kastade de lott mellan dem. Lotten föll på Mattias, och han räknades sedan som apostel tillsammans med de elva.

Jeremia 10

Gud och avgudarna

10 Hör det ord

    som Herren talar till er,
        ni av Israels hus.
(A) Så säger Herren:
    Ta inte efter hednafolkens sätt,
        låt er inte skrämmas
            av tecknen på himlen
    därför att hednafolken
        skräms av dem,
(B) för folkens seder är tomhet.
    Man hugger ett träd i skogen,
        och hantverkarens händer
            formar det med yxan.
(C) Man pryder det med silver och guld
    och fäster det med hammare
        och spik
    så att det inte faller omkull.
(D) Som fågelskrämmor på ett gurkfält
        står de där och kan inte tala.
    Man måste bära dem,
        för de kan inte gå.
    Var inte rädd för dem,
        för de kan inte göra något ont,
            inte heller något gott.

(E) Ingen är som du, Herre.
    Du är stor, och stort och mäktigt
        är ditt namn.
(F) Vem skulle inte frukta dig,
    du folkens kung?
        Det anstår dig.
    Bland folkens alla visa
        och i alla deras riken
            finns ingen som du.[a]
(G) Alla är de oförnuftiga
        och dåraktiga,
    vägledda av tomma trägudar.

(H) Silvret som hamras
    hämtas från Tarshish[b]
        och guldet från Ufas[c].
    Snickarnas och guldsmedernas verk
        kläs sedan i blått och purpur[d].
    Allt är tillverkat av konstnärer.
10 (I) Men Herren är den sanne Guden,
    han är den levande Guden,
        den evige Kungen.
    För hans vrede bävar jorden,
        och folken uthärdar inte
            hans harm.

11 (J) Så ska ni säga till dem:
    De gudar som inte har gjort
            himmel och jord
    ska utrotas från jorden
        och inte finnas kvar
            under himlen.[e]

12 (K) Han har skapat jorden
        med sin kraft,
    han har grundat världen
        med sin vishet
    och spänt ut himlen
        med sitt förstånd.
13 (L) När han höjer sin röst,
        då brusar himlens vatten,
    då låter han regnskyar stiga
        från jordens ände.
    Han gör blixtar åt regnet
        och för ut vinden
            ur dess förvaringsrum.
14 (M) Alla människor står då som dårar,
        utan förstånd.
    Alla guldsmeder får skämmas
        med sina avgudar,
    för deras gjutna gudabilder
            är bedrägeri,
        det finns ingen ande i dem.
15 Tomhet är de,
        ett verk som väcker löje.
    När straffet drabbar dem
        förgås de.
16 (N) Sådan är inte han
        som är Jakobs del.
    Han är den som har format allt,
        och Israel är hans arvedels stam.
    Herren Sebaot är hans namn.

Kommande fångenskap

17 Samla er packning
        och lämna landet,
    ni som är belägrade,
18 för så säger Herren:
    Den här gången slungar jag bort
        dem som bor i landet.
    Jag ska ansätta dem hårt
        så att de känner det.

19 (O) Ve mig för min skada!
        Mitt sår kan inte läkas.
    Men jag säger: Detta är min plåga
        och jag måste bära den!
20 (P) Mitt tält är förstört
        och alla mina tältlinor är avslitna.
    Mina barn har lämnat mig,
        de finns inte mer.
    Ingen är kvar
        som kan slå upp mitt tält
    och sätta upp mina tältdukar,
21 (Q) för herdarna är oförnuftiga,
        de söker inte Herren.
    Därför har de ingen framgång,
        och hela deras hjord har skingrats.
22 (R) Lyssna, det hörs något!
        Se, det kommer!
    Ett väldigt dån från landet i norr,
        för att göra Juda städer
            till en ödemark,
        till en boning för schakaler.

Profetens bön

23 (S) Jag vet, Herre:
    Människans väg
        beror inte på henne själv,
    det står inte i vandrarens makt
        att styra sina steg.
24 (T) Tukta mig, Herre,
    men med måtta, inte i vrede,
        så att du inte krossar mig.
25 (U) Ös din vrede över hednafolken
        som inte känner dig,
    över stammarna
        som inte åkallar ditt namn,
    för de har slukat Jakob,
        slukat och gjort slut på honom
            och ödelagt hans boning.”

Matteusevangeliet 24

Templet ska förstöras

24 (A) När Jesus lämnade templet och var på väg ut, kom hans lärjungar fram för att visa honom på tempelbyggnaderna. (B) Men han sade till dem: "Ni ser allt detta? Jag säger er sanningen: Här ska inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner."

Nöd och förföljelse

(C) När Jesus sedan satt på Olivberget och lärjungarna var ensamma med honom, kom de fram till honom och frågade: "Säg oss: När ska det ske? Och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?"

(D) Jesus svarade dem: "Se till att ingen bedrar er. (E) Många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de ska bedra många. Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet. Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike, och det ska bli svält och jordbävningar på många platser. Men allt detta är bara början på födslovåndorna[a].

(F) Då ska man utlämna er åt lidande och döda er, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull. 10 Och då ska många komma på fall, och de ska förråda varandra och hata varandra. 11 Många falska profeter ska träda fram och bedra många, 12 och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta. 13 (G) Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. 14 (H) Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.

Förödelsens styggelse

15 (I) När ni ser ’förödelsens styggelse[b]’, som profeten Daniel talar om, stå på helig plats – läsaren bör förstå det rätt[c] 16 då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. 17 (J) Den som är på taket ska inte gå ner för att hämta något från sitt hus, 18 och den som är på åkern ska inte vända tillbaka för att hämta sin mantel.

19 Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! 20 Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten, 21 (K) för då ska det bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma. 22 Hade inte den tiden förkortats skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.

23 (L) Om någon då säger till er: Här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 24 (M) Falska messiasgestalter och falska profeter ska träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. 25 Jag har nu sagt det till er i förväg. 26 (N) Om de säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. 27 (O) För som blixten går ut från öster och lyser ända bort i väster, så ska det vara när Människosonen kommer. 28 (P) Där liket ligger, där samlas gamarna.

Människosonen kommer

29 (Q) Strax efter de dagarnas nöd ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. Stjärnorna ska falla från himlen, och himlens makter ska skakas. 30 (R) Då ska Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk ska jämra sig när de ser Människosonen komma[d] på himlens moln med stor makt och härlighet. 31 (S) Med starkt basunljud ska han sända ut sina änglar, och de ska samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ände till den andra.

32 (T) Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut vet ni att sommaren är nära. 33 På samma sätt vet ni, när ni ser allt detta, att han är nära och står för dörren. 34 Jag säger er sanningen: Det här släktet[e] ska inte förgå förrän allt detta sker. 35 (U) Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. 36 (V) Men den dagen eller stunden känner ingen: inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.

37 (W) Så som det var under Noas dagar, så ska det vara när Människosonen kommer. 38 Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, 39 och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. Så ska det bli när Människosonen kommer. 40 Då ska två män vara ute på åkern. Den ene ska tas med, den andre lämnas kvar. 41 Två kvinnor ska mala vid kvarnen[f]. Den ena ska tas med, den andra lämnas kvar.

42 (X) Var därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer. 43 (Y) Men det förstår ni att om husägaren visste när på natten[g] tjuven kom, då hade han hållit sig vaken och inte låtit någon bryta sig in i hans hus. 44 Var därför beredda också ni, för i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.

45 (Z) Vem är den trogne och kloke tjänaren vars herre har satt honom över sina andra tjänare för att ge dem mat i rätt tid? 46 Salig är den tjänaren när hans herre kommer och finner att han gör så. 47 (AA) Jag säger er sanningen: Han ska sätta honom över allt han äger. 48 (AB) Men om den tjänaren är ond och säger i sitt hjärta: Min herre dröjer, 49 och han börjar slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som är berusade, 50 då ska den tjänarens herre komma en dag när han inte väntar det och i en stund när han inte anar det, 51 (AC) och han ska hugga honom i stycken och ge honom hans plats bland hycklarna. Där ska man gråta och gnissla tänder.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation