M’Cheyne Bible Reading Plan
De tio budorden
5 Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och föreskrifter som jag i dag kungör för er. Lär er dem och håll fast vid och följ dem.
2 (A) Herren vår Gud slöt ett förbund med oss på Horeb. 3 Det var inte med våra fäder Herren slöt förbundet, utan med oss som står här i dag, oss alla som nu lever. 4 (B) Ansikte mot ansikte talade Herren till er ur elden på berget. 5 (C) Jag stod då mellan Herren och er för att förkunna Herrens ord för er, för ni var rädda för elden och steg inte upp på berget. Han sade:
6 (D) Jag är Herren din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.[a]
7 (E) Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.[b]
8 Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. 9 (F) Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem, för jag, Herren din Gud, är en nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, 10 men visar nåd mot tusentals[c] när man älskar mig och håller mina bud.
11 Du ska inte missbruka Herren din Guds namn, för Herren ska inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.
12 Håll sabbatsdagen[d] så att du helgar den, så som Herren din Gud har befallt dig. 13 Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 14 (G) Men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, eller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Din tjänare och din tjänarinna ska få vila liksom du. 15 Kom ihåg att du var slav i Egyptens land, och att Herren din Gud har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har Herren din Gud befallt dig att hålla sabbatsdagen.
16 [e]Hedra din far och din mor[f], så som Herren din Gud har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren din Gud ger dig.
17 Du ska inte mörda[g].
18 Du ska inte begå äktenskapsbrott[h].
19 Du ska inte stjäla[i].
20 Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
21 Du ska inte ha begär[j] till din nästas hustru. Du ska inte ha begär till din nästas hus eller åker, hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller åsna eller något annat som tillhör din nästa.
22 Dessa ord talade Herren med hög röst till hela er församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, och han tillade inget mer. Och han skrev orden på två stentavlor som han gav åt mig.
Mose träder fram som medlare
23 När ni hörde rösten ur mörkret medan berget brann i eld, kom ni fram till mig, alla huvudmän för era stammar samt era äldste. 24 (H) Och ni sade: ”Se, Herren vår Gud har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att Gud kan tala med en människa och ändå låta henne leva. 25 Varför ska vi nu dö? Den stora elden kommer att förtära oss. Om vi får höra mer av Herren vår Guds röst kommer vi att dö. 26 (I) För vem bland allt kött har hört den levande Gudens röst tala ur elden, som vi har gjort, och överlevt? 27 (J) Träd du fram och hör allt som Herren vår Gud säger, och tala du till oss allt som Herren vår Gud talar till dig, så vill vi höra det och göra därefter.”
28 Herren hörde era ord när ni talade till mig, och Herren sade till mig: ”Jag har hört de ord som detta folk har talat till dig. De har rätt i allt de säger. 29 (K) Om de ändå kunde ha sådana hjärtan att de fruktar mig och alltid håller alla mina bud! Då skulle det alltid gå väl för dem och deras barn. 30 Gå och säg till dem: Vänd tillbaka till era tält. 31 Men du ska stanna kvar här hos mig, så ska jag tala till dig alla de bud och stadgar och föreskrifter som du ska lära dem, så att de följer dem i det land som jag ger dem till besittning.”
32 Var noga med att göra vad Herren er Gud har befallt er. Vik inte av, varken åt höger eller åt vänster. 33 Den väg som Herren er Gud har befallt er att gå ska ni alltid följa, så att ni får leva och det går väl för er och ni får ett långt liv i det land som ni ska ta i besittning.
Klagan i djupaste nöd
88 (A) En sång, en psalm av Koras söner. För körledaren, till mahalát-leannót[a]. En vishetspsalm av esraiten Heman.[b]
2 (B) Herre, min frälsnings Gud,
dag och natt ropar jag till dig.
3 Låt min bön komma
inför ditt ansikte,
vänd ditt öra till mitt rop,
4 för min själ är mättad med lidanden
och mitt liv närmar sig dödsriket.
5 (C) Jag räknas bland dem
som går ner i graven,
jag är som en man utan livskraft.
6 (D) Jag är övergiven bland de döda,
likt de fallna som ligger i graven,
dem du inte längre tänker på
och som inte mer
är i dina händer.
7 (E) Du har sänkt mig längst ner i hålan,
ner i mörkret, ner i djupet.
8 (F) Din vrede vilar tung över mig,
alla dina böljor låter du
skölja över mig. Sela
9 (G) Du har fjärmat mina förtrogna
från mig,
du har gjort mig vidrig för dem,
fångad så att jag inte kommer ut.
10 (H) Mitt öga förtärs av lidande.
Herre, jag ropar till dig varje dag,
jag sträcker mina händer
mot dig.
11 (I) Gör du under för de döda,
kan skuggorna resa sig
och tacka dig? Sela
12 Förkunnar man din nåd i graven,
din trofasthet i avgrunden?
13 (J) Känner man dina under i mörkret,
din rättfärdighet i glömskans land?
14 (K) Men jag ropar till dig, Herre,
om morgonen möter dig min bön.
15 (L) Varför, Herre,
förkastar du min själ?
Varför döljer du
ditt ansikte för mig?
16 Plågad är jag och döende
från min ungdom,
jag bär förskräckelser från dig
och förtvivlar.
17 (M) Din vredes lågor sveper över mig,
dina fasor förgör mig.
18 Ständigt omsluter de mig
som vatten,
omringar mig helt och hållet.
19 (N) Mina nära och kära
har du fjärmat från mig.
I mina förtrognas ställe
har jag bara mörker.
Assyriens fall och Sions räddning
33 (A) Ve dig, du härjare
som själv inte har härjats,
du förrädare
som själv inte blivit förrådd!
När du är färdig med att härja
ska du själv bli härjad,
när du har slutat förråda
ska du själv bli förrådd.[a]
2 (B) Herre, förbarma dig över oss,
vi hoppas på dig.
Bli du vår[b] arm var morgon,
vår frälsning i nödens tid.
3 (C) För det väldiga dånet flyr folken,
inför ditt majestät
skingras folkslagen.
4 (D) Man ska förse sig med byte från er,
som när gräsmaskar förser sig.
Så som gräshoppor störtar fram
kastar han sig över det.
5 (E) Upphöjd är Herren,
för han bor i höjden.
Han uppfyller Sion med rätt
och rättfärdighet.
6 (F) Han ska vara
din framtids säkra grund,
rik på frälsning,
vishet och kunskap.
Fruktan för Herren ska vara
Sions skatt.
7 (G) Hör, deras hjältar klagar därute,
fredsbudbärarna gråter bittert.
8 (H) Vägarna är öde,
ingen går mer på stigarna.
Han bryter fördrag, föraktar städer[c],
tar ingen hänsyn till människor.
9 (I) Landet sörjer och försmäktar,
Libanon blygs och tynar bort,
Saron har blivit lik en ödemark,
Bashans och Karmels skogar[d]
fäller sina löv.
10 Nu vill jag stå upp, säger Herren,
nu vill jag resa mig,
nu vill jag visa min höghet.
11 (J) Med halm går ni havande,
och ni föder strå.
Er ande är en eld
som kommer att förtära er.
12 Folken ska förbrännas till kalk,
likt avhugget törne
ska de brännas upp i eld.
13 Ni som är långt borta,
hör vad jag har gjort.
Ni som är nära,
lär känna min makt.
14 (K) Syndarna i Sion blir förskräckta,
bävan griper de gudlösa.
"Vem av oss kan härda ut
vid en förtärande eld?
Vem av oss kan bo
vid en evig glöd?"
15 (L) Den som vandrar i rättfärdighet
och talar vad rätt är,
den som föraktar
det som vinns genom förtryck
och som avhåller sina händer
från att ta mutor,
den som stoppar till sina öron
för att inte höra
om blodsgärningar
och sluter sina ögon
för att inte se det onda,
16 (M) han ska bo på höjderna,
klippfästen ska vara hans värn.
Sitt bröd ska han få,
vatten ska aldrig fattas honom.
17 En kung i sin skönhet
ska dina ögon se,
de ska blicka ut
över ett vidsträckt land.
18 (N) Då ska ditt hjärta tänka tillbaka
på skräckens tid:
"Var är nu skrivarna,
var är skatteindrivarna,
var är de som räknade tornen?"
19 (O) Du slipper då se det vildsinta folket,
folket med obegripligt språk
som ingen kunde förstå,
vars stammande tungomål
ingen kunde tyda.
20 (P) Se på Sion, våra högtiders stad!
Dina ögon ska skåda Jerusalem,
en säker boning,
ett tält som inte flyttas bort.
Dess tältpinnar
ska aldrig ryckas upp,
och av dess tältlinor
ska ingen enda brista,
21 för Herren ska vara där
i sitt majestät.
Han ska vara för oss
som floder och breda strömmar.
Inget skepp med åror
ska där gå fram,
inget mäktigt skepp
färdas däröver,
22 för Herren är vår domare,
Herren är vår lagstiftare,
Herren är vår kung.
Han är den som frälser oss.
23 Dina tåg hänger slaka,
de håller inte masten stadig,
seglet är inte spänt.
Då ska mycket rövat gods utskiftas,
även de lama ska då ta byte.
24 (Q) Och ingen av invånarna ska säga:
"Jag är sjuk."
Folket som bor där
har fått sin synd förlåten.
Brevet till Sardes
3 (A) Och skriv till ängeln för församlingen i Sardes:
Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner dina gärningar. Du har namn om dig att du lever, men du är död. 2 (B) Vakna upp och stärk det som är kvar och som var nära att dö, för jag har inte funnit dina gärningar fullkomliga inför min Gud.
3 (C) Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, håll fast vid det och vänd om. Om du inte håller dig vaken ska jag komma som en tjuv, och du ska inte veta vilken stund jag kommer över dig. 4 (D) Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de ska vandra med mig i vita kläder, för de är värdiga.
5 (E) Den som segrar ska alltså bli klädd i vita kläder, och jag ska aldrig stryka hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Far och hans änglar. 6 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Brevet till Filadelfia
7 (F) Och skriv till ängeln för församlingen i Filadelfia:
Så säger han som är helig och sann, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna: 8 (G) Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga, för din kraft är liten och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.
9 (H) Se, jag överlämnar åt dig några från Satans synagoga, några som kallar sig judar men inte är det utan ljuger. Jag ska få dem att komma och falla ner inför dina fötter, och de ska förstå att jag älskar dig. 10 (I) Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet[a] ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. 11 (J) Jag kommer snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona.
12 (K) Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn. 13 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Brevet till Laodicea
14 (L) Och skriv till ängeln för församlingen i Laodicea:
Så säger han som är Amen[b], det trovärdiga och sanna vittnet, upphovet till[c] Guds skapelse: 15 (M) Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm! 16 (N) Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall ska jag spy ut dig ur min mun. 17 (O) Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken. 18 (P) Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva[d] att smörja dina ögon med så att du kan se.
19 (Q) Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! 20 (R) Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.
21 (S) Den som segrar ska jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Far på hans tron. 22 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation