M’Cheyne Bible Reading Plan

Hiskias påskhögtid

30 ^(A) Hiskia sände ut bud till hela Israel och Juda och skrev också brev till Efraim och Manasse att de skulle komma till Herrens hus i Jerusalem för att fira Herrens, Israels Guds, påsk^[a].

^2 (B) Kungen och hans furstar och hela församlingen i Jerusalem enades om att hålla påskhögtiden i andra månaden^[b]. ^3 (C) De kunde nämligen inte fira den genast, eftersom prästerna ännu inte hade helgat sig i tillräckligt antal och folket inte var samlat i Jerusalem. ⁴ Därför tycktes det kungen och hela församlingen rätt att göra på det sättet. ^5 (D) Och de beslöt att ropa ut i hela Israel, från Beer-Sheba ända till Dan, att man skulle komma och fira Herrens, Israels Guds, påsk i Jerusalem. De flesta hade nämligen inte firat den så som det var föreskrivet.

^6 (E) Ilbuden gav sig av med breven från kungen och hans furstar, och de drog genom hela Israel och Juda enligt kungens befallning. De sade: ”Ni Israels barn, vänd om till Herren, Abrahams, Isaks och Israels Gud. Då ska han vända om till den rest av er som har räddats från de assyriska kungarnas hand. ^7 (F) Och var inte som era fäder och bröder, som var trolösa mot Herren, sina fäders Gud, så att han utlämnade dem åt ödeläggelse, som ni själva har sett. ⁸ Var alltså nu inte hårdnackade som era fäder, utan räck Herren er hand och kom till hans helgedom som han har helgat för evig tid, och tjäna Herren er Gud, så ska hans brinnande vrede vändas från er. ^9 (G) För om ni vänder om till Herren ska era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Herren er Gud är nådig och barmhärtig, och han ska inte vända sitt ansikte från er när ni vänder om till honom.”

^10 (H) Ilbuden for från stad till stad i Efraims och Manasses land och ända till Sebulon^[c]. Men man skrattade åt dem och hånade dem. ¹¹ Men det fanns några i Asher, Manasse och Sebulon som ödmjukade sig och kom till Jerusalem. ¹² Också i Juda verkade Guds hand, så att han gav dem alla ett enigt hjärta till att göra vad kungen och furstarna hade befallt i kraft av Herrens ord.

¹³ Mycket folk, en stor församling, kom samman i Jerusalem för att fira det osyrade brödets högtid i andra månaden. ¹⁴ De stod upp och röjde bort de altaren som fanns i Jerusalem. De tog också bort alla rökelsealtaren och kastade dem i Kidrons dal. ^15 (I) Och på fjortonde dagen i andra månaden slaktade de påskalammet.

Prästerna och leviterna, som nu skämdes och därför hade helgat sig, förde vid högtiden fram brännoffer till Herrens hus. ¹⁶ De inställde sig till tjänstgöring på sina platser, så som det var föreskrivet för dem i gudsmannen Moses lag. Prästerna stänkte med blodet, som de hade tagit emot av leviterna.

¹⁷ Det fanns nämligen många i församlingen som inte hade helgat sig. Därför måste leviterna slakta påskalammen för alla som inte var rena så att de kunde helga dem åt Herren. ^18 (J) Det var en stor del av folket, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som inte hade renat sig utan åt påskalammet på annat sätt än som var föreskrivet. Men Hiskia hade bett för dem och sagt: ”Må Herren, den gode, förlåta var och en ¹⁹ som har vänt sitt hjärta till att söka Herren Gud, sina fäders Gud, även om han inte är ren efter helgedomens ordning.” ^20 (K) Och Herren hörde Hiskia och helade folket.

²¹ De av Israels barn som befann sig i Jerusalem firade så det osyrade brödets högtid med stor glädje i sju dagar. Varje dag prisade leviterna och prästerna Herren med mäktigt ljudande instrument till Herrens ära. ²² Hiskia talade vänligt till alla de leviter som hade god insikt i Herrens tjänst. Och de åt av högtidsoffren under de sju dagarna, samtidigt som de offrade gemenskapsoffer och tackade Herren, sina fäders Gud. ²³ Hela församlingen enades om att fira högtid i ytterligare sju dagar, och man firade högtid med glädje också under de sju dagarna.

^24 (L) Hiskia, Juda kung, hade som offergåva gett församlingen 1 000 tjurar och 7 000 djur av småboskapen, och furstarna hade som offergåva gett 1 000 tjurar och 10 000 djur av småboskapen. Och ett stort antal präster helgade sig. ²⁵ Hela Juda församling gladde sig med prästerna och leviterna, och det gjorde också hela den församling som hade kommit från Israel, liksom de främlingar som hade kommit från Israels land eller som bodde i Juda. ²⁶ Glädjen var stor i Jerusalem, för sedan Israels kung Salomos, Davids sons, tid hade inget liknande hänt i Jerusalem. ^27 (M) Prästerna och leviterna stod upp och välsignade folket, och deras röst blev hörd, och deras bön kom till hans heliga boning, till himlen.

16 ^(A) Och jag hörde en stark röst från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden."

^2 (B) Och den förste gick bort och tömde sin skål över jorden, och onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.

^3 (C) Den andre tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.

^4 (D) Den tredje tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod. ^5 (E) Och jag hörde vattnens ängel säga: "Rättfärdig är du som är och som var, du Helige, för att du fällt denna dom. ^6 (F) De spillde heligas och profeters blod, och därför har du gett dem blod att dricka. Det är de värda." ^7 (G) Och jag hörde altaret säga: "Ja, Herre Gud Allsmäktig, sanna och rätta är dina domar."

⁸ Den fjärde tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. ^9 (H) Människorna brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de omvände sig inte så att de gav honom äran.

^10 (I) Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan ¹¹ och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder. Men de omvände sig inte från sina gärningar.

¹² Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern. ^13 (J) Och jag såg att det ur drakens mun och ur vilddjurets mun och ur den falske profetens mun kom tre orena andar som liknade paddor. ^14 (K) De är onda andar som gör tecken, och de drar ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. – ^15 (L) "Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans skam." – ¹⁶ Och de samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon^[a].

Världens slut

^17 (M) Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet: "Det har skett." ^18 (N) Och det kom blixtar och dån och åska och en så stor jordbävning att något liknande aldrig har hänt så länge människan har funnits på jorden, så stor och väldig var jordbävningen. ^19 (O) Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. ^20 (P) Alla öar flydde, och bergen fanns inte mer. ^21 (Q) Stora hagel, tunga som talenter^[b], föll från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan eftersom den var mycket svår.

Jerusalems belägring och befrielse

12 ^(A) En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har spänt ut himlen och lagt jordens grund och som format människans ande i henne: ^2 (B) Se, jag ska göra Jerusalem till en berusningens bägare för alla folk runt omkring. Också Juda ska drabbas när Jerusalem belägras. ^3 (C) Det ska ske på den dagen att jag ska göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den ska skada sig på den. Och jordens alla folk ska församla sig mot henne. ⁴ På den dagen, säger Herren, ska jag slå alla hästar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Över Juda hus ska jag ha mina ögon öppna, men folkens alla hästar ska jag slå med blindhet. ⁵ Då ska Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: ”Jerusalems invånare har sin styrka i Herren Sebaot, sin Gud.”

^6 (D) På den dagen ska jag låta Juda stamfurstar bli som brinnande fyrfat bland ved och som flammande facklor bland halmkärvar, så att de förtär alla folk runt omkring, både åt höger och åt vänster. Men Jerusalem ska fortfarande trona där det nu ligger. ⁷ Herren ska frälsa Juda hyddor först, för att inte Davids hus och Jerusalems invånare ska överträffa Juda i härlighet. ^8 (E) På den dagen ska Herren beskydda Jerusalems invånare. På den dagen ska den svagaste^[a] bland dem vara som David, och Davids hus ska vara som Gud, som Herrens ängel framför dem.

Sorg över den genomborrade

^9 (F) På den dagen tänker jag utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. ^10 (G) Men över Davids hus och över Jerusalems invånare ska jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De ska sörja över honom som man sörjer ende sonen, och de ska gråta bittert över honom som man gråter över sin förstfödde.^{[b] 11 (H)} På den dagen ska sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadad-Rimmon^[c] i Megiddopasset. ¹² Landet ska sörja, var släkt för sig:

Rening från synden

13 ^(J) På den dagen ska Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet.

Jesus är den sanna vinstocken

15 Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. ^2 (A) Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. ^3 (B) Ni är redan nu rena i kraft av ordet som jag har talat till er.

^4 (C) Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det om ni inte förblir i mig. ^5 (D) Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra. ^6 (E) Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp. ^7 (F) Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill och ni ska få det. ^8 (G) Min Far förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.

⁹ Så som Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. ^10 (H) Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har hållit min Fars bud och är kvar i hans kärlek. ^11 (I) Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och för att er glädje ska bli fullkomlig.

^12 (J) Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. ^13 (K) Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. ^14 (L) Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. ¹⁵ Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänaren vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, för jag har låtit er veta allt som jag hört av min Far. ^16 (M) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. ¹⁷ Och detta befaller jag er: att ni ska älska varandra.

Hatade av världen

^18 (N) Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er^[a]. ^19 (O) Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. ^20 (P) Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord.^{[b] 21 (Q)} Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.

^22 (R) Hade jag inte kommit och talat till dem, skulle de vara utan synd^[c]. Men nu har de ingen ursäkt för sin synd. ^23 (S) Den som hatar mig hatar också min Far. ^24 (T) Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, så skulle de vara utan synd. Men nu har de sett dem, och de har hatat både mig och min Far. ²⁵ Så skulle ordet uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak.^[d]

^26 (U) Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. ^27 (V) Också ni ska vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.