Chronological
Ordspråk av Salomo samlade av Hiskias män (Kap 25-29)
25 Dessa ordspråk är också av Salomo, samlade av Hiskias, Juda kungs, män.
2 Det är Guds ära att dölja en sak
och kungars ära att utforska den.
3 Himlens höjd och jordens djup
och kungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
4 Tag bort slagget från silvret,
så får guldsmeden fram en klenod av det.
5 Tag de ogudaktiga ur kungens tjänst,
så blir hans tron befäst genom rättfärdighet.
6 Förhäv dig inte inför kungen
och ställ dig inte på de storas plats.
7 Ty det är bättre att man säger till dig: "Stig hit upp",
än att du flyttas ner för en förnämare man,
som dina ögon har sett.
8 Var inte för snabb att starta en rättstvist,
för vad tänker du göra längre fram,
om din motpart skämmer ut dig?
9 Lägg fram din egen sak mot din motpart,
men röj inte någon annans hemlighet,
10 så att inte någon som hör det drar skam över dig
och du för all framtid får dåligt rykte.
11 Som guldäpplen i silverinfattning
är ord talade i rätt tid.
12 Som en ring av guld och ett dyrbart smycke
är en vis förmanare för ett lyssnande öra.
13 Som snöns svalka på en skördedag
är en pålitlig budbärare för den som sänt honom.
Sin herres själ vederkvicker han.
14 Som moln och vind utan regn
är den som skryter med gåvor han inte ger.
15 Genom tålamod kan furstar övertalas,
en mild tunga kan krossa ben.
16 Om du finner honung, ät inte för mycket,
så att du blir övermätt och kräks.
17 Låt inte din fot komma för ofta i din väns hus,
så att han tröttnar på dig och får motvilja mot dig.
18 En stridshammare, ett svärd och en skarp pil
är den som vittnar falskt mot sin nästa.
19 Som en ruttnande tand och en slintande fot
är förtroende för en svekfull på nödens dag.
20 Att sjunga visor för ett sorgset hjärta
är som att klä av sig en vinterdag
eller som syra på soda.
21 Om din fiende är hungrig, ge honom att äta,
om han är törstig, ge honom att dricka.
22 Då samlar du glödande kol på hans huvud,
och Herren skall belöna dig.
23 Nordanvind för med sig regn,
tasslande tunga sura miner.
24 Bättre bo i en vrå på taket
än dela huset med en grälsjuk kvinna.
25 Som friskt vatten för en törstig själ
är gott budskap från fjärran land.
26 Som en grumlad källa och en förorenad brunn
är en rättfärdig som ger efter för en ogudaktig.
27 Att äta för mycket honung är inte gott,
att söka sin egen ära är inte ärofullt.
28 Som en nerbruten stad utan murar
är den man som inte kan styra sitt sinne.
26 Som snö om sommaren och regn vid skördetiden,
så passar inte heller ära för en dåre.
2 Som sparven far sin kos och svalan flyger bort,
så far en grundlös förbannelse förbi.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan
och riset för dårars rygg!
4 Svara inte dåren efter hans oförnuft,
så att du inte själv blir honom lik.
5 Svara dåren efter hans oförnuft,
annars anser han sig vara vis.
6 Den som sänder bud med en dåre,
hugger fötterna av sig och får dricka våld.
7 Kraftlösa är den lames ben,
så också ordspråk i dårars mun.
8 Som att binda fast stenen vid slungan
är det att ge en dåre ära.
9 Som en törntagg i en drucken mans hand
är ett ordspråk i dårars mun.
10 Som en bågskytt som sårar alla,
är den som lejer en dåre eller vem som än kommer förbi.
11 Lik en hund som vänder om till sina spyor,
är en dåre som upprepar sin dårskap.
12 Ser du en man som är vis i egna ögon,
då finns mer hopp om dåren än om honom.
13 Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen,
ett lejon på gatorna."
14 Dörren vänder sig på sina gångjärn,
den late vänder sig i sin säng.
15 Den late sticker handen i skålen
men ids ej föra den tillbaka till munnen.
16 Den late tycker sig vara visare
än sju som ger förståndiga svar.
17 Lik en som griper en hund i öronen
är den som i förbifarten lägger sig i andras gräl.
18 Lik en galning som slungar ut
brandfacklor, pilar och död,
19 är den som bedrar sin nästa
och sedan säger: "Jag skämtade bara."
20 När veden tar slut slocknar elden,
när baktalaren är borta upphör trätan.
21 Som kol krävs för glöd och ved för eld,
så underblåses kiv av en trätgirig man.
22 Baktalarens ord är som läckerheter,
de tränger ner i människans inre.
23 Som silverbeläggning på ett trasigt lerkärl
är kärleksglödande läppar och ondska i hjärtat.
24 Den som är hatisk förställer sitt tal,
i sitt hjärta bär han på svek.
25 Även om han gör sin röst behaglig, tro honom inte,
sjufaldig vidrighet finns i hans hjärta.
26 Hatet kan döljas med list,
men hans ondska blir uppenbar i församlingen.
27 Den som gräver en grop faller själv däri,
den som vältrar undan en sten får den över sig.
28 En falsk tunga hatar dem som skadas av den,
en smickrande mun vållar fördärv.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln