Chronological

Synen med de levande varelserna

^1-3 På femte dagen i fjärde månaden det år jag blev trettio år gammal, öppnades plötsligt himlen för mig och jag fick se en syn från Gud. Det var den fjärde dagen i den femte månaden och fem år sedan kung Jojakim blev bortförd i landsflykt. Jag befann mig tillsammans med andra landsflyktiga judar vid Kebarkanalen i Babylon. Då kom Herrens ord till mig, prästen Hesekiel, son till Busi.

⁴ I en syn såg jag en väldig storm komma emot mig från norr. Den förde med sig en molnsky av flammande eld, som i sin mitt glänste som glödande metall.

⁵ Inne i molnet syntes något som liknade fyra varelser. De såg ut som människor,

⁶ men var och en av dem hade fyra ansikten och fyra vingar.

⁷ Deras ben var raka som människors, men fötterna såg ut som klövar och glänste som putsad koppar.

⁸ Under vingarna, på alla dess fyra sidor, kunde jag dessutom se människohänder.

⁹ De fyra levande varelserna vidrörde varandras vingspetsar, och de rörde sig rakt fram utan att vända sig om.

¹⁰ Var och en av dem hade en människas ansikte framtill, ett lejonansikte på högra sidan av huvudet, ett tjuransikte på vänstra sidan och ett örnansikte mitt emot människoansiktet.

¹¹ Varje varelse hade två par vingar. Ett par av vingarna var utsträckta mot de levande varelser som stod på dess sidor, och med det andra paret täckte de sin kropp.

¹² Dit deras ande gick, dit gick också de, och de gick alltid rakt fram utan att vända sig om.

¹³ De glödde som kol och påminde om brinnande facklor. Eld och blixtar omslöt dem och vandrade mellan dem.

¹⁴ De rörde sig fram och tillbaka, snabbt som blixten.

¹⁵ Jag lade märke till fyra hjul på marken bredvid var och en av dem.

¹⁶ Hjulen gnistrade som krysolit. Varje hjul hade ett inre hjul som gick tvärs igenom i rät vinkel.

¹⁷ Varelserna kunde gå i vilken riktning som helst av de fyra huvudriktningarna utan att hjulen behövde svänga.

¹⁸ Hjulen var höga och fruktansvärda, försedda med ögon runtom.

^19-21 När de fyra varelserna rörde sig framåt, rörde sig hjulen tillsammans med dem. När de flög uppåt, följde hjulen med. När varelserna stannade, stannade även hjulen. De fyra varelsernas ande var nämligen i hjulen.

²² Himlen som bredde ut sig över dem var härlig och gnistrade som iskristaller.

²³ Varelserna sträckte ett par av sina vingar mot varandra, och med det andra paret täckte de kroppen.

²⁴ När de flög dånade deras vingar som vågor mot stranden, som Guds röst och som dånet från en väldig armé.

²⁵ När de stannade sänkte de vingarna. Varje gång de stannade hördes en röst från himlen över dem.

²⁶ Högt däruppe stod något som liknade en tron av underbara blå safirstenar, och på tronen satt någon som liknade en människa.

^27-28 Från midjan och uppåt var han som glänsande koppar, bländande som eld. Från midjan och neråt var han en enda flammande låga, och runt omkring honom fanns ett ljussken som en regnbåge. Det var så jag upplevde Herrens härlighet. När jag såg den, föll jag ner med ansiktet mot marken och hörde rösten av någon som talade till mig.

Herren kallar Hesekiel till profet

2 Rösten sa: Stå upp, du människa, så ska jag tala till dig.

² Och medan han talade kom anden in i mig och reste upp mig på fötterna, och jag hörde honom säga:

³ Du människa, jag sänder dig till Israels folk, ett folk som gör uppror mot mig. De och deras förfäder har syndat mot mig fram till denna stund.

⁴ De är ett hårdhjärtat och envist folk. Men jag sänder dig till dem för att ge dem budskap från mig.

⁵ Och vare sig dessa rebeller lyssnar eller inte, kommer de i alla fall att få veta att de har en profet ibland sig.

⁶ Du människa, var inte rädd för dem! Var inte rädd ens när deras hotelser är skarpa och hätska och sticker som skorpioner. Bli inte förskräckt när du hör deras ord, för kom ihåg att de är upproriska!

⁷ Du måste låta dem få höra mina ord vare sig de lyssnar eller inte.

⁸ Lyssna nu på vad jag säger till dig. Du får inte också bli upprorisk som de! Öppna munnen och ät vad jag ger dig!

^9-10 När jag tittade upp fick jag se en hand som höll fram en bokrulle åt mig, och det var skrivet på båda sidor av den. Handen rullade ut den, och jag såg att den var full av varningar, sorgebud och förutsägelser om dom.

Guds väktare för Israel

3 Han sa sedan till mig: Du människa, ät upp bokrullen! Gå sedan och tala till Israels folk!

² Jag tog emot bokrullen.

³ Ät upp alltsammans, sa han. När jag åt den smakade den sött som honung.

⁴ Sedan sa han: Du människa, jag sänder dig till Israels folk med mina ord.

⁵ Det är inte till ett avlägset land med ett främmande språk jag sänder dig,

⁶ utan till Israel. Om jag hade sänt dig till dem som inte kunde förstå dig, så skulle de ha lyssnat!

⁷ Jag sänder dig till Israels folk, och de kommer inte att lyssna till dig mer än de har lyssnat till mig! Många av dem är hårdnackade, oförskämda och envisa.

⁸ Men jag har gjort dig hård och envis också, lika bestämd som någon av dem.

⁹ Jag har gjort din panna hård som flinta. Trots att de är sådana rebeller ska du inte behöva vara rädd för dem eller låta dig skrämmas av deras uppsyn.

¹⁰ Därefter fortsatte han: Du människa, låt alla mina ord först sjunka djupt ner i ditt eget hjärta! Lyssna själv till dem mycket noga.

¹¹ Sedan är du redo att gå till dina landsmän i landsflykt, och vare sig de lyssnar eller inte, ska du säga till dem: Så säger Herren Gud!

¹² Sedan lyfte anden upp mig, och bakom mig hörde jag ett ljud som av en väldig jordbävning.

¹³ Det var dånet av de levande varelsernas vingar när de rörde vid varandra, och ljudet av hjulen under dem.

^14-15 Anden lyfte alltså upp mig och förde mig bort till Tel-Abib, en annan koloni med judiska fångar vid kanalen Kebar. Jag kände mig arg och förbittrad, men Herrens hand var stark över mig. Där blev jag sittande bland dem i sju dagar, helt överväldigad.

¹⁶ När sju dagar hade gått sa Herren till mig:

¹⁷ Du människa, jag har utsett dig till att vara en väktare för Israel. Lyssna till vad jag har att säga och varna dem.

¹⁸ Om du inte varnar de ogudaktiga när jag vill att du ska säga till dem att de är dödsdömda och måste göra bättring för att få leva, då kommer de ändå att dö i sina synder, men dessutom ska jag kräva ut deras liv av dig.

¹⁹ Men om du varnar dem och de ändå fortsätter att synda och vägrar att göra bättring, då kommer de att dö i sina synder, men du är utan skuld, för du har gjort allt du kunnat.

²⁰ Likaså om en gudfruktig man handlar orättfärdigt och du vägrar att varna honom för följderna kommer Herren att förgöra honom. Hans tidigare goda gärningar kan inte hjälpa honom, han ska dö i sin synd. Men du blir ansvarig för hans död, och jag kommer att straffa dig.

²¹ Men om du varnar honom och han omvänder sig, då ska han få leva, och då har du också räddat ditt eget liv.

²² Jag var maktlös i Guds hand, när han sa till mig: Gå bort till dalen, så ska jag tala med dig där.

²³ Jag reste mig och gick dit. Där fick jag se Herrens härlighet, på samma sätt som i min första syn! Då föll jag raklång på marken med ansiktet mot jorden.

²⁴ Sedan kom anden in i mig och reste mig upp på fötterna. Han talade till mig och sa: Gå och lås in dig i ditt hus!

²⁵ Jag ska göra dig förlamad, så att du inte kan gå därifrån.

²⁶ Jag ska låta din tunga fastna i gommen, så att du inte kan tala bestraffande till dem, när de är upproriska.

²⁷ Bara när jag ger dig ett budskap ska jag lösa din tunga och låta dig tala, och du ska säga till dem: 'Så säger Herren Gud! Några kommer att lyssna, andra kommer inte att göra det, för de är ett upproriskt folk.'

Belägringen förutsägs på en lertavla

^1-2 Du människa, ta nu en lertavla och lägg den framför dig och rita en karta över Jerusalem på den. Rita belägringsvallar och fiendeläger omkring staden och murbräckor runt murarna.

³ Ta en järnplåt och sätt upp den som en mur mellan dig och staden. Visa sedan hur en fiendearmé kan komma och belägra och inta Jerusalem.Varje detalj har sin särskilda betydelse. Jag vill varna Israels folk.

^4-5 Ligg sedan på din vänstra sida i 390 dagar och bär på Israels 390 år av synd.

⁶ Sedan ska du vända dig om och ligga på din högra sida i fyrtio dagar. Det är tiden för Judas synd. Varje dag motsvarar ett år.

⁷ Ligg där med din arm utsträckt över Jerusalem och profetera över staden. Detta förutsäger stadens straff.

⁸ Jag ska binda dig, så att du inte kan vända dig om från den ena sidan till den andra förrän du har legat det antal dagar som var bestämt för belägringen.

⁹ Under de första 390 dagarna ska du äta bröd, bakat av mjöl som är en blandning av vete, korn, bönor, linsärter, hirs och spält. Blanda de olika mjölsorterna i en kruka.

¹⁰ Väg upp tjugo siklar (cirka 200 gram) för varje dag och ät vid bestämda tider.

¹¹ Av vatten får du dricka en sjättedels hin (cirka 6 deciliter) dagligen.

¹² Varje dag ska du ta mjöl och baka det som man bakar en kornkaka. Medan allt folket ser på ska du baka det över en eld, och som bränsle ska du använda torkad avföring. Sedan ska du äta upp kakan.

¹³ Med detta vill jag, Herren, säga att Israel ska äta orent bröd i de hedniska länder som jag ska leda bort dem till!

¹⁴ Då sa jag: Herre, måste jag orena mig? Jag har aldrig varit oren förr! Från det jag var barn och till nu har jag aldrig ätit något djur som dött av sjukdom eller som jag funnit ihjälrivet eller självdött. Och jag har aldrig ätit något av de djur som är förbjudna i vår lag.

¹⁵ Då sa Herren: Du kan få använda kogödsel i stället för människospillning.

¹⁶ Sedan sa han till mig: Du människa, brödet kommer att bli ransonerat i Jerusalem. Det kommer att vägas upp med största omsorg och ätas med oro. Och vattnet kommer att bli uppmätt och utdelat i småskvättar, och folket ska dricka det med förfäran.

¹⁷ Jag ska se till att folket lider brist på både bröd och vatten. De kommer att se på varandra med skräck i blicken och tyna bort på grund av sin synd.