Beginning
En liknelse om otrohet
23 Herrens ord kom till mig: 2 ”Människa, det var en gång två kvinnor, döttrar till samma mor. 3 De blev prostituerade i Egypten, och de prostituerade sig redan som unga. Där smekte och kramade man deras jungfruliga bröst. 4 Den äldre hette Ohola och hennes syster Oholiva. De tillhörde mig och födde söner och döttrar. Namnet Ohola står för Samaria och Oholiva för Jerusalem.
5 Ohola prostituerade sig medan hon fortfarande tillhörde mig och greps av begär efter sitt grannfolk, assyrierna, krigarna. 6 De var ståthållare och styresmän, alla tilldragande unga män klädda i purpur och ryttare på hästar. 7 Hon gav sig som prostituerad till dem, till Assyriens elit, till alla som hon greps av begär till, och orenade sig med alla deras avgudar. 8 Hon upphörde inte med sitt beteende från Egypten, där männen hade legat med henne när hon var ung, kramat hennes jungfruliga bröst och förlustat sig med henne.
9 Därför överlämnade jag henne till hennes älskare assyrierna, som hon var upptänd av begär till. 10 De klädde av henne naken, förde bort hennes söner och döttrar och dödade henne med svärd. Bland kvinnorna blev hon ett varnande exempel. Så blev hon dömd.
11 Men fastän hennes syster Oholiva såg detta, greps hon av ännu större begär och gick ännu längre i prostitutionen än sin syster. 12 Hon upptändes av begär till assyrierna, bland dem ståthållare och styresmän, krigare i uniformer[a], ryttare på hästar, tilldragande unga män. 13 Jag såg att också hon orenade sig; båda gick samma väg.
14 Hon gick i sin prostitution ännu längre. Hon såg mansbilder inristade i väggen, bilder av kaldéer, inristade i rött, 15 med bälten om höfterna och med fladdrande[b] turbaner på sina huvuden. De såg ut som vagnssoldater och liknade babylonier från Kaldéen. 16 Hon upptändes av begär efter dem så fort hon såg dem och sände bud till dem i Kaldéen. 17 Sedan kom babylonierna till henne, låg med henne och orenade henne med sin otukt. Efter att hon orenats av dem vände hon sig i avsky bort från dem.
18 Eftersom hon öppet prostituerade sig och visade sin nakenhet, vände jag mig bort från henne, precis som jag hade vänt mig bort från hennes syster. 19 Men hon prostituerade sig bara mer och tänkte på sin ungdomstid då hon var prostituerad i Egypten. 20 Hon greps av begär till sina älskare[c] med kön som åsnor och säd som hästar. 21 Du längtade tillbaka till din ungdoms otukt då egypterna smekte din barm, för dina bröst var ungdomliga.
22 Därför, Oholiva, säger Herren, Herren, ska jag hetsa mot dig dina älskare, dem som du i avsky har vänt dig från. Jag ska låta dem komma emot dig från alla håll: 23 Babylonier, alla kaldéer, pekodéer, shoéer och koéer och alla assyrier med dem, tilldragande unga män, ståthållare och styresmän, vagnssoldater och krigare, alla ridande på sina hästar. 24 De ska komma mot dig med vapen, åkdon och rullande vagnar och en folkmassa. De ska anfalla dig från alla håll, rustade med långsköld, rundsköld och hjälm. Jag ska överlåta domen åt dem, och de ska döma dig efter sina lagar. 25 Jag ska låta dig drabbas av min svartsjuka, så att de gör upp med dig i vrede och skär av dig både näsa och öron. De som blir kvar hos dig ska falla för svärd. Dina söner och döttrar ska föras bort, och de som finns kvar ska förtäras av eld. 26 De ska klä av dig dina kläder och ta dina praktfulla juveler. 27 Jag ska sätta stopp för din otukt och för den prostitution du tog med dig från Egypten. Du ska inte blicka tillbaka dit mer eller minnas Egypten.
28 Så säger Herren, Herren: Jag ska överlämna dig åt dem du hatar, åt dem du i avsky vänt dig bort från. 29 De ska med hat göra upp med dig, ta allt du äger och lämna dig naken och blottad. Din skamliga otukt ska bli blottad och din lösaktiga prostitution avslöjad. 30 Du har själv dragit över dig allt detta genom att eftertrakta andra folk och orena dig med deras avgudar.
31 Du har följt i din systers fotspår, och därför ska jag sätta hennes bägare i din hand. 32 Så säger Herren, Herren:
Din systers bägare ska du dricka,
en djup och vid bägare
som ger hån och förakt
och som rymmer mycket.
33 Du ska bli full av rus
och bedrövelse,
en förödelsens och ödeläggelsens bägare
är din syster Samarias bägare.
34 Du ska dricka den
till sista droppen.
Du ska slå den i bitar[d]
och riva sönder dina bröst.
För jag har talat, säger Herren, Herren.
35 Därför säger Herren, Herren: Därför att du har glömt mig och vänt mig ryggen, måste du ta konsekvenserna av din otukt och din prostitution.”
36 Herren sa till mig: ”Du människa, vill du döma Ohola och Oholiva? Tala om för dem vilka avskyvärdheter de begår. 37 De har begått både äktenskapsbrott och har blod på händerna. De har begått äktenskapsbrott med avgudar och offrat barn de fött åt mig, som mat åt avgudarna. 38 Också detta har de gjort mig: De har orenat min helgedom och vanhelgat mina sabbater. 39 Samma dag som de hade slaktat sina barn åt sina avgudar gick de in i min helgedom och vanhelgade den. Detta är vad de gjorde i mitt hus.
40 De skickade också bud efter män från främmande länder. De kom, och du badade för deras skull, sminkade dina ögon och smyckade dig med dina juveler. 41 Du satt på en elegant bädd med dukat bord framför den, och där hade du ställt fram min rökelse och min olja.
42 Därinne hördes skrålet från bekymmerslösa människor. Förutom hopen som fanns där hade man hämtat druckna från ökentrakterna, och de satte armband på deras handleder och vackra kronor på deras huvuden.[e] 43 Jag sa om denna utslitna prostituerade kvinna: ’Låt dem utnyttja henne som hon är.’ 44 De gick och låg med henne som man ligger med en prostituerad. Så gick de in till Ohola och Oholiva, dessa otuktiga kvinnor. 45 Men rättfärdiga män ska döma dem så som man dömer äktenskapsbryterskor och dem som utgjuter blod, för äktenskapsbryterskor är de, och de har blod på sina händer.
46 Så säger Herren, Herren: Kalla samman en folkhop mot dem och utlämna dem till terror och plundring. 47 Folkhopen ska stena dem och stycka dem med sina svärd. De ska döda deras söner och döttrar och bränna ner deras hus.
48 Så ska jag göra slut på otukten i landet, och alla kvinnor ska varnas så att de inte bedriver otukt som ni. 49 Ni ska få ta straffet för er otukt på er och bära konsekvenserna av att ni syndat med era avgudar. Ni ska inse att jag är Herren, Herren.”
Liknelsen om grytan
24 I det nionde året, på tionde dagen i tionde månaden[f] kom Herrens ord till mig: 2 ”Du människa, anteckna detta datum, just denna dag, för just denna dag har kungen av Babylonien anfallit Jerusalem. 3 Ge det upproriska släktet denna liknelse, säg: ’Så säger Herren, Herren:
Sätt på en gryta, sätt på den
och häll vatten i den!
4 Lägg i den köttbitar,
de bästa köttbitarna
från lår och bog,
och fyll på med de bästa benen.
5 Ta de bästa i fårhjorden
och lägg ved under grytan
för att koka benen.
Låt den koka
och benen koka med.
6 Så säger Herren, Herren:
Ve över den blodbefläckade staden,
en rostig gryta vars rost inte går bort!
Ta bort köttstyckena ur den, bit för bit,
utan att kasta lott om dem.
7 Stadens blod som den utgjutit är i dess mitt.
Den har utgjutit det på den kala klippan,
inte på marken där stoft skulle kunna övertäcka det.
8 För att ge utlopp åt min vrede
och hämnas har jag låtit dess eget blod
utgjutas på den kala klippan där det inte kan täckas över.
9 Så säger därför Herren, Herren:
Ve över den blodbefläckade staden!
Jag ska lägga där ved till ett stort bål.
10 Lägg på mer ved, tänd upp eld,
låt köttet koka väl och spadet koka in,
låt benen bli förbrända.
11 Sätt sedan den tomma grytan på den glödande kolen,
tills den blir så upphettad att kopparen glöder
och orenhet och rost bränns bort.
12 Men arbetet är förgäves, den myckna rosten går inte bort, inte ens i elden.
13 Din orenhet är skamlig. Därför att jag nu ville rena dig och du inte ville bli ren, får du förbli oren, tills jag har fullbordat min vrede på dig.
14 Jag, Herren, har talat. Det kommer att ske. Jag ska göra det. Jag ska inte hålla något tillbaka, inte visa skonsamhet, inte ångra mig. Efter dina gärningar ska du dömas, säger Herren, Herren.’ ”
15 Herrens ord kom till mig: 16 ”Du människa, jag kommer att plötsligt ta ifrån dig dina ögons lust. Men du får inte klaga eller gråta, inte fälla några tårar. 17 Sörj bara tyst för dig själv. Håll ingen dödsklagan. Sätt på dig turbanen och skorna, dölj inte ditt ansikte och ät inget sorgebröd[g].”
18 Jag talade till folket på morgonen, och på kvällen dog min hustru. Följande morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld.
19 Då sa folket till mig: ”Vill du inte säga oss vad det betyder som du gör?”
20 Jag svarade: ”Herrens ord kom till mig: 21 Säg till israeliterna: ’Så säger Herren, Herren: Jag ska vanhelga min helgedom, ert fäste och er stolthet, era ögons lust, ert käraste. Era söner och döttrar som ni lämnat kvar kommer att falla för svärdet. 22 Ni kommer då att göra som jag har gjort. Ni kommer inte att dölja ert ansikte och inte äta sorgebröd. 23 Behåll turbanen och skorna på era fötter. Ni ska inte sörja eller gråta. Ni ska tyna bort för era synders skull och sucka med varandra. 24 Hesekiel är ett tecken för er. Ni kommer att få göra som han har gjort. Och när det sker, då ska ni inse att jag är Herren, Herren.’
25 Du människa, den dag jag tar ifrån dem deras fästning, glädjen över deras härlighet, deras ögons lust och det käraste de har, deras söner och döttrar, 26 då ska en flykting komma till dig för att tala om detta. 27 Då ska din mun öppnas inför flyktingen, och du kan tala och är inte mer stum. Du ska bli ett tecken för dem, och de ska inse att jag är Herren.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.