Print Page Options Listen to Luke 17-18
Previous Prev Day Next DayNext

Beginning

Read the Bible from start to finish, from Genesis to Revelation.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Lukasevangeliet 17-18

Förförelser, synd och förlåtelse

17 (A) Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelserna måste komma, men ve den genom vilken de kommer! Det hade varit bättre för honom att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet än att han förleder en av dessa små.

(B) Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom. Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så ska du förlåta honom."

Tro och tjänst

Då sade apostlarna till Herren: "Ge oss mer tro!" (C) Herren svarade: "Om ni har tro, bara som ett senapskorn[a], ska ni kunna säga till det här mullbärsträdet: Ryck upp dig med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er.

Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger han då när tjänaren kommer hem från marken: Kom nu och sätt dig till bords? Säger han inte snarare: Laga något till kvällsmat åt mig, och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan kan du själv äta och dricka. Inte tackar han tjänaren för att han gjorde det han fick i uppdrag? 10 På samma sätt ska också ni säga, när ni har gjort allt som ni fått i uppdrag: Vi är odugliga tjänare. Vi har bara gjort vår plikt."

De tio spetälska

11 (D) På sin vandring mot Jerusalem tog Jesus vägen mellan Samarien och Galileen[b]. 12 (E) När han var på väg in i en by möttes han av tio spetälska män. De stannade på avstånd 13 och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!" 14 (F) Han såg dem och sade till dem: "Gå och visa er för prästerna[c]." Och medan de var på väg dit, blev de rena.

15 När en av dem såg att han var botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst 16 och föll ner på sitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier.[d] 17 Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? 18 Fanns det ingen som vände tillbaka för att ge Gud äran utom den här främlingen?" 19 Och han sade till honom: "Res dig och gå. Din tro har frälst dig."

Guds rikes ankomst

20 (G) Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma, svarade han: "Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. 21 Ingen ska kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är mitt ibland er[e]."

22 (H) Till lärjungarna sade han: "Det ska komma en tid då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni kommer inte att få det. 23 (I) Man ska säga till er: Se, där är han! eller: Här är han. Men gå inte dit och följ inte med. 24 För liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ände till den andra, så ska Människosonen vara på sin dag. 25 (J) Men först måste han lida mycket och bli förkastad av det här släktet.

26 (K) Så som det var på Noas tid, så ska det vara under Människosonens dagar. 27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken. Då kom floden och gjorde slut på dem alla. 28 (L) På samma sätt var det på Lots tid[f]: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, 29 (M) men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. 30 På samma sätt ska det bli den dag då Människosonen uppenbarar sig.

31 (N) Den dagen ska den som är uppe på taket och har sina saker i huset inte gå ner och hämta dem. På samma sätt ska den som är ute på åkern inte återvända hem. 32 (O) Tänk på Lots hustru! 33 (P) Den som försöker bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv, han ska rädda det.

34 (Q) Jag säger er: Den natten ska två ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar. 35 Två kvinnor ska mala[g] tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar."[h] 37 (R) De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där kroppen ligger, där samlas gamarna."

Änkan och domaren

18 (S) Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna: "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. I samma stad fanns en änka som kom till honom gång på gång och sade: Ge mig rätt mot min motpart! En tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor ska jag ändå ge den här änkan rätt, eftersom hon är så besvärlig. Annars pinar hon till slut livet ur mig med sitt springande."[i]

Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger. (T) Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Han lyssnar tålmodigt till dem[j]. (U) Jag säger er: Han ska snart skaffa dem rätt. Men ska Människosonen finna tron på jorden när han kommer?"

Farisén och tullindrivaren

(V) För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra berättade Jesus också denna liknelse: 10 "Två personer gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre tullindrivare. 11 (W) Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor: roffare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där tullindrivaren. 12 (X) Jag fastar två gånger i veckan[k], jag ger tionde av allt jag får in[l].

13 (Y) Men tullindrivaren stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig mot bröstet[m] och bad: Gud, förlåt en syndare som mig. 14 (Z) Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

Jesus och barnen

15 (AA) Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem. 16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 17 (AB) Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."

Jesus och den rike mannen

18 (AC) En högt uppsatt man[n] frågade Jesus: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" 19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och din mor."[o] 21 Mannen sade: "Allt det har jag hållit sedan jag var ung[p]." 22 (AD) När Jesus hörde det, sade han till honom: "Ett fattas fortfarande för dig. Sälj allt du äger och dela ut till de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

23 När mannen hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik. 24 (AE) Jesus såg att han var bedrövad[q] och sade: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike! 25 Det är lättare för en kamel[r] att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 De som hörde det sade: "Vem kan då bli frälst?" 27 (AF) Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."

28 (AG) Då sade Petrus: "Vi har lämnat det vi hade och följt dig." 29 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike 30 ska få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."

Jesus talar en tredje gång om sin död

31 (AH) Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse. 32 (AI) Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom, 33 gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå." 34 Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.

Den blinde vid Jeriko

35 (AJ) När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde. 36 Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände. 37 Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, 38 (AK) och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" 39 De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!"

40 Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus: 41 "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen!" 42 (AL) Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig." 43 (AM) Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation