Book of Common Prayer
Tacksamhet och lovsång
66 (A) För körledaren. En sång, en psalm.
Ropa till Gud, hela jorden!
2 Lovsjung hans namns ära,
ge honom ära och pris!
3 (B) Säg till Gud:
Hur förunderliga
är inte dina gärningar!
Dina fiender kryper för dig,
för din stora makt.
4 Hela jorden ska tillbe dig
och lovsjunga dig,
de ska lovsjunga ditt namn.
Sela
5 (C) Kom och se vad Gud har gjort,
förunderliga gärningar
bland människors barn.
6 (D) Han förvandlade havet
till torr mark,
de gick till fots genom floden.[a]
Där gladdes vi över honom.
7 (E) I sin makt härskar han för evigt,
hans ögon vakar över folken.
De upproriska får inte resa sig.
Sela
8 Prisa vår Gud, ni folk,
låt hans lov ljuda högt,
9 (F) för han gav liv åt vår själ
och lät inte vår fot vackla.
10 (G) Du prövade oss, Gud,
du luttrade oss
som man luttrar silver.
11 Du lät oss fastna i nätet,
du lade tunga bördor på vår rygg.
12 (H) Du lät människor fara fram
över vårt huvud,
vi gick genom eld och vatten.
Men du förde oss ut till överflöd.
13 (I) Jag kommer till ditt hus
med brännoffer,
jag vill uppfylla mina löften till dig,
14 det som mina läppar utbrast
och min mun sade
när jag var i nöd.
15 Jag vill bära fram feta brännoffer
och rök av baggar till dig,
jag vill offra både tjurar och bockar.
Sela
16 Kom och hör,
alla ni som vördar Gud!
Jag ska berätta
vad han gjort för min själ.
17 (J) Jag ropade till honom med min mun
och hade lovsång på min tunga.
18 (K) Hade jag haft ondska i mitt hjärta,
hade Herren inte hört mig.
19 Men Gud har verkligen hört,
han har lyssnat till min bön.
20 Lovad är Gud,
som inte har avvisat min bön
eller tagit sin nåd ifrån mig!
9 "Vem kan han lära förstånd?
För vem förklarar han budskapet?
För dem som just är avvanda
från modersmjölken,
nyss tagna från modersbröstet?
10 För det är bud på bud, bud på bud,
ljud på ljud, ljud på ljud,[a]
lite här, lite där!"
11 (A) Ja, genom stammande[b] läppar
och på främmande språk
ska han tala till detta folk,[c]
12 (B) han som en gång sade till dem:
"Här är viloplatsen,
låt den trötte vila.
Här finns ro."
Men de ville inte lyssna.
13 (C) Och Herrens ord blev för dem
"bud på bud, bud på bud,
ljud på ljud, ljud på ljud,
lite här, lite där."
Så ska de, där de går,
falla baklänges och krossas,
bli snärjda och fångade.
14 Hör därför Herrens ord,
ni hånare som härskar
över folket här i Jerusalem.
15 Ni säger:
"Vi har slutit förbund med döden,
vi har ingått en pakt
med dödsriket.
När gisslet far fram som en störtflod
ska det inte nå oss,
för vi har gjort lögnen
till vår tillflykt,
falskheten till vårt gömställe."
Enheten i Kristi kropp
4 (A) Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 2 (B) Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. 3 Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 (C) en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 (D) en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla.
7 (E) Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan. 8 Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor.[a] 9 (F) Det att han steg upp, vad innebär det om inte att han också steg ner till jorden[b]? 10 (G) Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt.
11 (H) Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, 12 (I) för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp 13 (J) tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.
14 (K) Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. 15 (L) Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 (M) Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.
Lovsång för räddning ur dödsfara
116 [a]Jag älskar Herren,
för han hör min röst,
mitt rop om nåd.
2 Han har vänt sitt öra till mig,
hela mitt liv
ska jag åkalla honom.
3 [b]Dödens band omslöt mig,
dödsrikets ångest grep mig,
jag var i nöd och förtvivlan.
4 Men jag åkallade Herrens namn:
"O, Herre, rädda min själ!"
5 [c]Herren är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
6 Herren bevarar de enkla,
jag var i nöd och han frälste mig.
7 [d]Vänd om till din ro, min själ,
för Herren har varit god mot dig.
8 [e]Du har räddat min själ från döden,
mitt öga från tårar, min fot från fall.
9 Jag ska vandra inför Herren
i de levandes land.
10 [f]Jag tror, därför talar jag,
jag som plågades svårt,
11 [g]jag som sade i min ångest:
"Alla människor sviker[h]."
12 Hur ska jag återgälda Herren
alla hans välgärningar mot mig?
13 Jag vill höja frälsningens bägare
och åkalla Herrens namn,
14 [i]jag vill uppfylla
mina löften till Herren
inför hela hans folk.
15 [j]Dyrbar i Herrens ögon
är hans trognas död.
16 O, Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare,
din tjänarinnas son.
Du har lossat mina band.
17 [k]Åt dig vill jag offra lovets offer
och åkalla Herrens namn,
18 jag vill uppfylla
mina löften till Herren
inför hela hans folk,
19 i gårdarna till Herrens hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
Lova Herren, alla folk
Jesus lovar sända Hjälparen
15 (A) Om ni älskar mig håller ni fast[a] vid mina bud. 16 (B) Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare[b] som ska vara hos er för alltid: 17 sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er[c]. 18 (C) Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er. 19 (D) Ännu en kort tid, och världen ser mig inte längre. Men ni ska se mig, för jag lever och ni ska leva.
20 (E) Den dagen ska ni förstå att jag är i min Far, och att ni är i mig och jag i er. 21 (F) Den som har mina bud och håller fast vid dem är den som älskar mig. Den som älskar mig ska bli älskad av min Far, och jag ska älska honom och uppenbara mig för honom."
22 (G) Judas – inte Judas Iskariot[d] – frågade: "Herre, hur kommer det sig att du ska uppenbara dig för oss och inte för världen?" 23 (H) Jesus svarade: "Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Och min Far ska älska honom, och vi ska komma till honom och ta vår boning hos honom. 24 (I) Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Ordet som ni hör är inte mitt, det kommer från Fadern som har sänt mig.
25 Detta har jag sagt er medan jag ännu är kvar hos er. 26 (J) Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.
27 (K) Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. 28 (L) Ni har hört att jag har sagt er: Jag går bort, och jag kommer till er igen. Om ni älskade mig skulle ni vara glada över att jag går till Fadern, för Fadern är större än jag. 29 (M) Nu har jag sagt det till er innan det sker, för att ni ska tro när det har skett.
30 (N) Jag ska inte säga er mycket mer, för denna världens furste är på väg. Han har ingen makt över mig[e], 31 (O) men världen måste förstå att jag älskar Fadern och gör som Fadern har befallt mig. Res er så går vi härifrån[f].
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation