Book of Common Prayer
Lovprisning och uppmaning till lovprisning för Herren, vittnesbörd om hans godhet, visdomsord
34 Av David, när han hade spelat vansinnig inför Avimelek, som drev bort honom, och han gick därifrån.[a]
2 Jag vill alltid prisa Herren,
ständigt ha en lovsång till honom på mina läppar.
3 Med stolthet vill jag berätta omHerren,
låt de ödmjuka höra det och glädja sig.
4 Lova Herren med mig,
låt oss tillsammans upphöja hans namn.
5 Jag sökte Herren, och han svarade mig,
han befriade mig från all min fruktan.
6 De som ser upp till honom strålar av glädje,
de behöver inte böja sina huvuden i skam.
7 Denne arme man ropade till Herren
och han hörde honom,
han räddade honom ur all hans nöd.
8 Herrens ängel håller vakt kring dem
som fruktar honom
och befriar dem.
9 Smaka och se hur god Herren är!
Lycklig är den människa som tar sin tillflykt till honom!
10 Frukta Herren, ni hans heliga,
för de som fruktar honom lider ingen brist.
11 Lejon kan lida brist och gå hungriga,
men de som söker Herren behöver aldrig sakna något gott.
12 Barn, kom och lyssna på mig,
så ska jag lära er att frukta Herren.
13 Är du en människa som älskar livet
och vill se många goda dagar?
14 Håll då din tunga borta från det onda
och dina läppar fria från lögnaktigt tal.
15 Vänd dig bort från det onda,
gör det goda
och sök och sträva efter frid.
16 Herrens ögon följer de rättfärdiga,
och hans öron hör deras rop.
17 Herren vänder sig mot de onda,
han utplånar deras minne från jorden.
18 Herren hör när de rättfärdiga ropar,
och han räddar dem ur all deras nöd.
19 Herren är nära de förtvivlade,
och han räddar de förkrossade.
20 Den rättfärdige får uppleva mycket ont,
men Herren befriar honom från allt.
21 Han beskyddar alla hans ben,
inget av dem ska krossas.
22 Ondskan ska döda den gudlöse,
och de som hatar den rättfärdige ska dömas.
23 Herren räddar sina tjänares liv,
och ingen som tar sin tillflykt till honom ska dömas.
Herrens tjänare ett ljus för världen
49 Hör på mig, ni avlägsna länder!
Lyssna, ni folk i fjärran!
Herren kallade mig innan jag var född.
Redan när jag var i moderlivet
nämnde han mig vid mitt namn.
2 Han har gjort mitt tal skarpt som svärd.
Han har gömt mig i skuggan av sin hand.
Han har gjort mig till en slipad pil
och dolt mig i sitt koger.
3 Han sa till mig:
’Du är min tjänare, Israel,
genom dig ska jag visa min härlighet.’
4 Jag sa:
’Förgäves har jag tröttat ut mig,
förgäves och fåfängt förbrukat min kraft.
Ändå är min rätt hos Herren
och min lön hos min Gud.’
5 Och nu har Herren talat,
han som gjorde mig till sin tjänare
redan innan jag var född,
för att föra Jakob tillbaka,
och samla Israel hos sig.
Så skulle jag bli ärad inför Herren
och min Gud vara min styrka.
6 Han säger:
’Det är för lite för dig att bara vara min tjänare
som återupprättar Jakobs stammar
och för tillbaka dem som jag bevarat av Israels folk.
Jag ska göra dig till ett ljus för alla folk,
för att du ska vara till räddning för hela jorden.’ ”
Paulus och Apollos är tjänare åt Kristus
4 Man ska alltså se oss som tjänare åt Kristus, som förvaltare av Guds hemligheter. 2 Och det förutsätts av en förvaltare att han är trogen. 3 Men det har ingen betydelse för mig om ni eller någon mänsklig domstol dömer mig. Jag dömer inte mig själv heller. 4 Mitt samvete är rent, men det innebär inte att jag är frikänd. Det är Herren som dömer mig. 5 Döm därför ingenting förhastat, innan Herren kommer. Han ska dra fram allt i ljuset och visa varje hjärtas avsikter. Då ska var och en få sitt beröm från Gud.
6 Detta har jag, syskon, för er skull tillämpat på mig själv och Apollos, för att ni ska lära er av oss vad ”håll er till Skriften”[a] betyder, så att ingen skryter över en annan. 7 Finns det något som gör dig bättre än andra? Finns det något bland det du äger som du inte har fått? Och om du har fått det, varför skryter du då, precis som om du inte hade fått det som en gåva?
8 Ni är redan mätta och rika och tycks ha blivit kungar utan oss. Ja, jag önskar att ni redan var kungar, så att vi fick regera tillsammans med er. 9 Men nu verkar det istället för mig som om Gud har gett oss apostlar den lägsta statusen av alla. Vi är som dödsdömda på en arena och visas upp inför hela världen, ja, inför både änglar och människor.
10 Vi är dårar för Kristus skull, men ni är förståndiga i Kristus. Vi är svaga men ni starka. Ni är respekterade men vi föraktade. 11 Vi går fortfarande hungriga och törstiga. Vi saknar kläder, vi blir misshandlade och är hemlösa. 12 Vi arbetar hårt med våra egna händer för att försörja oss. När man hånar oss, välsignar vi. När vi blir förföljda, finner vi oss i det. 13 När man talar illa om oss, svarar vi vänligt. Vi blir ständigt behandlade som avfall på världens skräphög, som bortslängda sopor.[b]
14 Men jag skriver inte detta för att få er att skämmas utan för att varna er, som mina kära barn. 15 För även om ni hade tusentals vägledare i Kristus, har ni inte många fäder. Det var ju jag som blev er far i Kristus genom evangeliet. 16 Därför ber jag er nu att ha mig som föredöme.
Herren är kung
(1 Krön 16:23-33)
96 Sjung en ny sång till Herrens ära,
sjung till Herrens ära, hela jorden!
2 Sjung till Herrens ära!
Välsigna hans namn!
Ropa ut hans räddning varje dag!
3 Förkunna hans härlighet bland folken,
berätta för alla människor om hans under!
4 För Herren är stor och högt prisad,
värd att frukta, mer än alla gudar.
5 Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.
6 Majestät och prakt omger honom,
kraft och skönhet finns i hans helgedom.
7 Ge Herren ära, alla folkslag,
erkänn hans majestät och kraft!
8 Ge Herrens höga namn ära,
kom med era offer till hans förgårdar!
9 Tillbe Herren i helig skrud,
darra inför honom, hela jorden!
10 Säg bland folken: ”Herren regerar!”
Världen står fast, den kan inte rubbas.
Han dömer folken med rättvisa.
11 Låt himlen vara glad och jorden jubla,
låt havet brusa och allt som finns i det!
12 Låt fälten glädjas och allt som växer på dem!
Skogens alla träd ska susa av lovsånger
13 inför Herren, ty han kommer för att döma jorden.
Han ska döma världen i rättfärdighet
och folken med trofasthet.
Glädje över Herren som kung
100 En tacksägelsepsalm.
Höj jubel till Herren, hela jorden!
2 Tjäna Herren med glädje!
Kom inför honom med jubelrop!
3 Besinna att Herren är Gud!
Han har skapat oss, och inte vi själva.
Vi är hans folk, får i hans hjord.
4 Gå in genom hans portar med tacksägelse,
in till hans förgårdar med lovsång.
Prisa honom och välsigna hans namn.
5 För Herren är god, hans nåd varar i evighet,
och hans trofasthet från generation till generation.
De första lärjungarna
35 Dagen efter stod Johannes döparen där igen med två av sina lärjungar, 36 och när Jesus kom gående förbi såg Johannes på honom och sa: ”Där är Guds lamm!”
37 De båda lärjungarna hörde detta och började följa Jesus. 38 När Jesus då vände sig om och såg att de följde efter honom, frågade han dem: ”Är det något ni vill?”
De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?”
39 Då sa Jesus: ”Kom med mig och se.” Och så gick de med honom till den plats där han bodde. Det var runt fyra-tiden på eftermiddagen, och de stannade sedan hos honom den dagen. 40 Den ene av de två som hade hört vad Johannes sa och sedan följt efter Jesus var Andreas, Simon Petrus bror.
41 Denne letade först reda på sin bror Simon och sa till honom: ”Vi har funnit Messias” (Messias betyder Kristus).[a] 42 Och han tog med sig honom till Jesus. Jesus såg då på honom och sa: ”Du är Simon, Johannes son. Men du ska kallas Kefas (det betyder Petrus).[b]”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.