Book of Common Prayer
Herrens storhet och nåd
111 Halleluja!
Jag vill prisa Herren av hela mitt hjärta
i de rättsinnigas råd, i församlingen.
2 Stora är Herrens verk,
de begrundas av alla som finner sin glädje i dem.
3 Majestätiska och underbara är hans gärningar,
och hans rättfärdighet består för alltid.
4 Han har gjort sina under så att man minns dem.
Nådig och barmhärtig är Herren.
5 Han ger mat till dem som fruktar honom.
Han kommer för evigt ihåg sitt förbund.
6 Han har visat sin makt för sitt folk
genom att ge dem andra folks arvedel.
7 Allt han gör är trofast och rättvist,
och alla hans förordningar är pålitliga.
8 De består alltid och för evigt,
de verkställs i trofasthet och uppriktighet.
9 Han befriade sitt folk
och slöt ett evigt förbund.
Heligt och värt att frukta är hans namn.
10 Att frukta Herren är början till vishet,
de som följer hans vilja ska vinna insikt.
Lovprisningen till honom varar i evighet.
Herrens storhet och nåd
112 Halleluja!
Lycklig är den som fruktar Herren
och gläder sig över hans befallningar.
2 Hans barn blir mäktiga på jorden,
och de rättsinnigas generation blir välsignad.
3 Välstånd och rikedom finns i hans hus,
och hans rättfärdighet består för evigt.
4 Ett ljus bryter fram i mörkret för den rättsinnige,
den nådige, barmhärtige och rättfärdige.
5 Det går väl för den som är generös och ger lån,
den som handlar rättvist i allt han gör.
6 Han kommer aldrig på fall,
och den rättfärdiges minne består för evigt.
7 Han är inte rädd för dåliga nyheter,
han har en inre trygghet
och förtröstar på Herren.
8 Hans hjärta är lugnt,
han är inte rädd,
till sist får han se sina fiender falla.
9 Han strör ut och ger åt de fattiga.
Hans rättfärdighet består för evigt,
och hans horn blir upplyft och ärat[a].
10 Den gudlöse ser det,
han blir rasande och skär tänder.
Han förgås,
och de ondas längtan blir till intet.
32 Behöver jag göra listan längre? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, och om Samuel och profeterna. 33 Genom sin tro kunde dessa människor besegra andra riken, främja rättfärdighet, och få det som utlovats. De kunde stänga till lejonens gap, 34 släcka rasande eld, och undgå att dödas av svärd. Trots sin svaghet blev de starka, och de fick kraft att strida och driva hela arméer på flykten. 35 Kvinnor fick tillbaka sina döda uppståndna. Andra torterades till döds och ville inte bli frisläppta, för de såg fram emot en bättre uppståndelse. 36 En del blev hånade och piskade, andra kedjades fast och fick sitta i fängelse. 37 De stenades till döds, sågades mitt itu eller dödades med svärd. De gick omkring klädda i fårskinn och gethudar. De led brist, blev förföljda och misshandlade. 38 Världen förtjänade inte att ha dem ibland sig. De höll till i ödemarken och bland bergen, i grottor och jordhålor.
39 Men ingen av dessa fick se löftet uppfyllt, trots att de alla genom sin tro hade fått Guds vittnesbörd. 40 Gud hade nämligen en bättre plan för oss, så att de inte ska uppnå fullkomlighet förrän tillsammans med oss.
Var uthålliga
12 När vi nu har en sådan sky av vittnen runt omkring, låt oss kasta av allt som hindrar, all synd som vill gripa tag i oss, och med uthållighet springa mot målet. 2 Låt oss fästa blicken på Jesus, som är upphovet till vår tro och som också fullkomnar den. Han såg fram emot den glädje som väntade honom, uthärdade korset utan att bry sig om dess skam och sitter nu på den högra sidan om Guds tron.[a]
Hela skapelsen prisar och ärar Herren
148 Halleluja!
Lova Herren i himlen!
Lova honom i höjden!
2 Lova honom, alla hans änglar,
lova honom, hela hans härskara!
3 Lova honom, sol och måne
lova honom, alla lysande stjärnor!
4 Lova honom, ni himlarnas himmel
och ni vatten ovanför himlen!
5 De ska prisa Herrens namn,
för han gav en befallning, och de skapades.
6 Han gav dem för evigt deras plats.
Han gav en befallning som aldrig kan upphävas.
7 Lova Herren på jorden,
ni havsodjur och alla djup,
8 blixt och hagel, snö och dimma,
du stormvind, som lyder hans ord,
9 alla berg och kullar,
alla fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap,
kräldjur och flygande fåglar,
11 alla jordens kungar och folk
med alla sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
gamla och unga.
13 De ska lova Herrens namn.
Endast hans namn är upphöjt,
hans majestät sträcker sig över himmel och jord.
14 Han har lyft ett horn[a] åt sitt folk,
lovprisning för alla sina fromma,
för Israels folk som står honom nära.
Halleluja!
En avslutande lovsång
150 Halleluja!
Lova Gud i hans helgedom.
Lova honom i hans mäktiga himlafäste.
2 Lova honom för hans väldiga gärningar.
Lova honom för hans oerhörda storhet.
3 Lova honom med trumpetstötar,
med harpa och lyra.
4 Lova honom med tamburiner och dans.
Lova honom med stränginstrument och flöjter.
5 Lova honom med klingande cymbaler,
lova honom med ljudande cymbaler.
6 Må allt som andas prisa Herren!
Halleluja!
En ny himmel och en ny jord
21 Sedan såg jag en ny himmel och en ny jord, för den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. 2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud. Den var smyckad som en brud för sin brudgum.
3 Jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu har Gud sitt tält bland människorna! Han ska bo tillsammans med dem, och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara hos dem.[a] 4 Han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och inte heller någon sorg eller gråt eller plåga, för det som en gång fanns är borta.”
22 Jag såg inget tempel i staden, för Herren Gud, den Allsmäktige, är stadens tempel, han och Lammet. 23 Staden behöver varken sol eller måne för sitt ljus, för Guds härlighet strålar över den, och Lammet är dess ljus. 24 Folken ska ledas av detta ljus, och jordens kungar ska komma till staden med sin härlighet. 25 Portarna i staden ska aldrig stängas om dagen, och någon natt finns där inte. 26 All härlighet och ära som folken äger ska föras dit. 27 Men inget orent ska tillåtas att komma dit in, ingen som handlar skamligt eller ohederligt, utan bara de som har sina namn skrivna i livets bok[a] som tillhör Lammet.
Floden med livets vatten
22 Han visade mig sedan en flod med livets vatten, klar som kristall, och den flöt fram från Guds och Lammets tron, 2 mitt i den stora gatan. På båda sidor om floden växte livets träd, som bär frukt tolv gånger om året och ger skörd varje månad, och bladen från träden är läkemedel för folken.[b]
3 Ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. 4 De ska se hans ansikte, och hans namn ska stå skrivet på deras pannor. 5 Det ska aldrig mer bli någon natt, och ingen behöver längre några lampor eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera i all evighet.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.