Book of Common Prayer
Kontrasten mellan den rättfärdige och den gudlöse
37 Av David.
Upprörs inte över de onda,
avundas inte dem som gör orätt.
2 Snart vissnar de bort som gräset
och försvinner som gröna växter.
3 Förtrösta på Herren och gör det goda,
så kommer du att få leva i trygghet i landet.
4 Gläd dig i Herren!
Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta önskar.
5 Överlåt din väg åt Herren, lita på honom,
för han ska göra det.
6 Han ska låta din rättfärdighet lysa som gryningens ljus,
din rättvisa som middagssolen.
7 Var stilla inför Herren, vänta på honom.
Upprörs inte över den framgångsrike
som genomför sina intriger.
8 Låt inte din vrede ta överhanden, vänd dig från den!
Reta inte upp dig, för det medför bara ont.
9 De som gör ont ska utrotas,
men de som hoppas på Herren ska ärva landet.
10 Det dröjer inte länge förrän den gudlöse är borta,
och du söker på hans plats, men han finns inte där.
11 Men de ödmjuka får ärva landet
och glädjas åt stor frid[a].
12 Den gudlöse har onda planer mot den rättfärdige
och biter samman sina tänder mot honom.
13 Men Herren ler åt honom,
för han ser hans dag komma.
14 De gudlösa drar sina svärd och spänner sina bågar
för att slå ner de fattiga och förtryckta,
slakta dem som är uppriktiga.
15 Men deras svärd kommer att tränga in i deras egna hjärtan,
och alla deras bågar ska brytas sönder.
16 Den rättfärdiges små ägodelar är bättre
än många gudlösas rikedom[b].
17 De gudlösas makt ska brytas,
men Herren stöder de rättfärdiga.
18 Herren känner till de frommas levnadsdagar,
och deras arv består för evigt.
19 De kommer inte på skam i onda tider,
i tider av hunger har de gott om mat.
20 Men de gudlösa går under,
Herrens fiender går förlorade som ängarnas prakt,
de försvinner som rök.
21 Den gudlöse lånar men betalar inte tillbaka.
Den rättfärdige är generös med sina gåvor.
22 De som välsignas av Herren ska ärva landet,
men de som förbannas av honom kommer att utrotas.
23 Herren gör människans steg stadiga,
han gläder sig över hennes väg.
24 Om hon snubblar faller hon inte,
för Herren fattar hennes hand.
25 Jag har varit ung och är nu gammal,
men jag har aldrig sett en rättfärdig övergiven,
ej heller hans barn tigga om bröd.
26 Han är alltid generös och lånar ut till andra,
och hans barn är till välsignelse[c].
27 Vänd dig bort från det onda och gör det goda,
så får du bo där för evigt.
28 Herren älskar rättvisa,
och han överger inte sina fromma.
Han beskyddar dem för evigt,
men de gudlösas efterkommande ska förgås.
29 De rättfärdiga ska få ärva landet
och bo där för all framtid.
30 Den rättfärdiges mun talar visdom
och hans tunga det som är rätt.
31 Hans Guds lag finns i hans inre,
och hans fötter vacklar inte.
32 Den gudlöse spionerar på den rättfärdige
och söker tillfälle att döda honom.
33 Men Herren överlämnar honom inte åt dennes våld
och låter honom inte bli dömd när han ställs inför rätta.
34 Vänta på Herren och håll dig på hans väg.
Han ska upphöja dig, och du ska få ärva landet.
När de onda utrotas, ska du få se det.
35 Jag såg en gudlös våldsverkare,
som bredde ut sig likt ett frodigt träd.[d]
36 Men det var snart över och han var borta.
Jag sökte efter honom men kunde inte hitta honom.
37 Betrakta den oskyldige, se på den rättsinnige
– det finns en framtid för fridens man!
38 Men syndarna förgås allesammans,
och de gudlösas framtid skärs av.
39 De rättfärdigas räddning kommer från Herren,
han är deras fästning i nödens tid.
40 Herren hjälper och befriar dem,
han befriar dem från de gudlösa
och räddar dem då de tar sin tillflykt till honom.
Serubbabels grupp och byggandet av templet
(1:1—6:22)
Den första gruppen av återvändande
(1:1—2:70)
Kung Kyros låter folket återvända
(2 Krön 36:22-23)
1 Under den persiske kungen Kyros första regeringsår ingav Herren Kyros tanken att sända ut en förordning som skulle förkunnas över hela hans rike både skriftligt och muntligt, detta för att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas:
2 ”Så säger Kyros, kung av Persien:
’Herren, himlens Gud, har gett mig alla jordens riken, och han har befallt mig att bygga ett tempel åt honom i Jerusalem i Juda. 3 Vem det än är bland er som tillhör hans folk – må hans Gud vara med honom – ska han nu bege sig till Jerusalem i Juda och bygga Herrens, Israels Guds, hus, som är i Jerusalem. 4 Alla som finns kvar ska få hjälp av invånarna på de platser där de bor. De ska få silver och guld, gods och boskap och frivilliga gåvor till Guds hus i Jerusalem.’ ”
Återvändandet ur exilen med Sheshbassar
5 Överhuvudena för Juda och Benjamin och prästerna och leviterna, alla, vilkas sinnen Gud hade påverkat, förberedde sig nu för att ge sig iväg och bygga Herrens hus i Jerusalem. 6 Alla deras grannar bistod dem med föremål av silver, med guld, gods och boskap och dyrbara gåvor, utöver frivilliga gåvor.
7 Kung Kyros lät också hämta de föremål från Herrens hus som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem och ställt i sina egna gudars tempel. 8 Kung Kyros av Persien överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som redovisade dem för Sheshbassar, fursten av Juda.
9 Antalet var:
30 kärl av guld,
1 000 av silver,
29 offerkärl[a],
10 30 guldskålar,
410 andra skålar av silver
och 1 000 andra kärl.
11 Totalt var det 5 400 guld- och silverföremål. Sheshbassar tog allt detta med sig när de deporterade kom från Babylonien till Jerusalem.
Insamlingen till de troende i Jerusalem
16 När det gäller insamlingen till de heliga, ska ni följa de instruktioner jag gav till församlingarna i Galatien[a]. 2 Dagen efter sabbaten ska var och en ta en del av det han tjänat, så mycket han har råd med, och spara det, så att man inte börjar samla ihop det först när jag har kommit. 3 När jag sedan kommer, ska jag skicka ut några lämpliga personer som ni utser och förse dem med brev, så att de kan resa till Jerusalem med gåvan. 4 Men om det är bättre att jag också reser dit, då kan vi göra sällskap.
Paulus och hans medarbetares resplaner
5 Jag planerar att resa genom Makedonien[b], och när jag har gjort det tänker jag komma till er. 6 Antagligen stannar jag hos er ett tag, kanske hela vintern, och sedan kan ni hjälpa mig med det jag behöver för min fortsatta resa, vart det nu blir. 7 Den här gången vill jag inte bara göra ett kort besök och sedan resa vidare, utan jag hoppas kunna stanna ett bra tag, om Herren tillåter det. 8 Men jag stannar i Efesos till pingst, 9 för här står en dörr öppen för mig till ett effektivt arbete just nu, även om det också finns många motståndare.
Guds tjänare
(Mark 3:7-12; Luk 6:17-19)
15 När Jesus fick reda på detta, drog han sig bort därifrån. Många människor följde efter honom, och han botade alla sjuka bland dem, 16 men han förbjöd dem att avslöja vem han var. 17 Så skulle det gå i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja:
18 ”Detta är min utvalda tjänare,
min älskade, min innerliga glädje.
Jag låter min Ande komma över honom,
och han ska förkunna rätten för folken.
19 Han tvistar inte, han skriker inte,
hans röst hörs inte på gatorna.
20 Han krossar inte ett brutet strå,
han släcker inte en veke som tynar.
Han för fram rättvisan till seger.
21 Hans namn ska vara folkens hopp.”[a]
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.