Book of Common Prayer

Den evige Kungen

Hela jordens Kung

Herrens godhet och hjälp

34 ^[a](A) Av David, när han spelade galen inför Abimelek^[b], som drev bort honom så att han kom undan.

Gideon

6 Israels barn gjorde det som var ont i Herrens ögon, och han gav dem i midjaniternas hand i sju år. ² Midjaniternas hand pressade Israel så starkt att Israels barn på grund av midjaniterna gjorde sig hålor uppe i bergen, och grottor och bergfästen. ^3 (A) Närhelst israeliterna hade sått, drog midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna upp mot dem. ⁴ De belägrade dem, överföll dem och fördärvade landets gröda ända till Gaza. De lämnade inget kvar att leva av i Israel, varken får, oxar eller åsnor, ⁵ för de drog dit upp med sin boskap och sina tält, talrika som gräshoppor. Oräkneliga var de med sina kameler, och de kom in i landet för att fördärva det. ⁶ Så blev Israel utarmat genom midjaniterna, och Israels barn ropade till Herren.

⁷ När Israels barn ropade till Herren för midjaniternas skull, ⁸ sände Herren en profet till Israels barn som sade till dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag har fört er upp ur Egypten och hämtat er ut ur träldomshuset. ⁹ Jag har räddat er från egyptiernas hand och från alla era förtryckares hand. Jag drev bort dem framför er och gav er deras land. ^10 (B) Och jag sade till er: Jag är Herren er Gud. Ni ska inte frukta de gudar som dyrkas av amoreerna i vilkas land ni bor. Men ni lyssnade inte till min röst.”

¹¹ Herrens ängel kom och satte sig under terebinten vid Ofra som tillhörde abiesriten Joash. Dennes son Gideon^[a] höll på att klappa ut vete i vinpressen för att gömma det för midjaniterna. ¹² För honom uppenbarade sig Herrens ängel och sade till honom: ”Herren är med dig, du tappre stridsman!”

^13 (C) Gideon svarade honom: ”O, min herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Och var är alla hans under som våra fäder har berättat om och sagt: ’Se, har inte Herren fört oss upp ur Egypten?’ Nu har Herren övergett oss och gett oss i midjaniternas hand.” ^14 (D) Då vände Herren sig till honom och sade: ”Gå i denna din kraft och fräls Israel ur midjaniternas våld. Se, jag har sänt dig.” ¹⁵ Han svarade honom: ”O Herre, hur ska jag kunna rädda Israel? Min ätt är den mest obetydliga i Manasse och jag är den yngste^[b] i min fars hus.” ^16 (E) Herren sade till honom: ”Jag är med dig, och du ska slå midjaniterna som en enda man.” ¹⁷ Gideon svarade honom: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, så ge mig ett tecken att det är du som talar med mig. ¹⁸ Gå inte härifrån förrän jag kommer tillbaka till dig och bär fram min offergåva och lägger den framför dig.” Han sade: ”Jag stannar tills du kommer tillbaka.”

¹⁹ Och Gideon gick in och tillagade en killing, likaså osyrat bröd av en efa mjöl^[c]. Därefter lade han köttet i en korg och hällde spadet i en kruka. Sedan bar han ut det till honom under terebinten och satte fram det. ²⁰ Då sade Guds ängel till honom: ”Ta köttet och det osyrade brödet och lägg det på berghällen där och häll spadet över det.” Han gjorde så. ^21 (F) Herrens ängel räckte ut staven som han hade i handen och rörde med spetsen vid köttet och det osyrade brödet. Då slog det upp eld ur klippan och förtärde köttet och det osyrade brödet. Och Herrens ängel försvann ur hans åsyn.

^22 (G) När Gideon såg att det var Herrens ängel, sade Gideon: ”Ve mig, Herre Gud, jag har sett Herrens ängel ansikte mot ansikte!” ²³ Men Herren sade till honom: ”Frid vare med dig! Var inte rädd, du ska inte dö.” ²⁴ Då byggde Gideon ett altare där åt Herren och kallade det Herren är frid. Det finns kvar än i dag i det abiesritiska Ofra.

^6 (A) Men tänk på detta: Den som sår sparsamt får skörda sparsamt, och den som sår rikligt får skörda rikligt. ^7 (B) Var och en ska ge vad han har bestämt i sitt hjärta, inte med olust eller tvång, för Gud älskar en glad givare^[a]. ^8 (C) Och Gud har makt att ge er all nåd i överflöd, så att ni alltid och i allt har nog av allt^[b] och kan ge i överflöd till varje gott verk. ⁹ Skriften säger: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet består för evigt.^{[c] 10 (D)} Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, han ska ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god skörd.

¹¹ Då blir ni rika på allt och kan vara generösa i allt, och det väcker tacksamhet till Gud när vi överlämnar gåvan. ^12 (E) Den hjälp ni ger i denna insamling fyller inte bara de heligas behov, utan bär också rik frukt genom att många tackar Gud. ¹³ När ni visar er äkthet genom denna hjälp prisar de Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och så godhjärtat delar gemenskapen med dem och med alla. ¹⁴ De kommer också att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. ¹⁵ Gud vare tack för hans obeskrivligt rika gåva!

Jesu gärning eller Satans

²⁰ Sedan kom Jesus hem^[a]. På nytt samlades så mycket folk att de inte ens fick tid att äta. ²¹ När hans anhöriga fick höra om det gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han var från sina sinnen.

^22 (A) De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul^[b]. Det är med de onda andarnas furste som han driver ut andarna." ^23 (B) Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur skulle Satan kunna driva ut Satan? ²⁴ Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, ²⁵ och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. ²⁶ Om nu Satan skulle gå i strid med sig själv och bli splittrad kan han inte bestå, det är slut med honom.

²⁷ Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke. Sedan kan han plundra hans hus.

^28 (C) Jag säger er sanningen^[c]: Alla synder och hädelser ska människorna få förlåtelse för, hur de än hädar. ²⁹ Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." ³⁰ De hade ju sagt att han hade en oren ande.