Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herren beskyddar oss

121 Jag ser upp mot bergen. Kan jag vänta mig någon hjälp därifrån?

² Min hjälp kommer ifrån Herren, som har skapat himmel och jord.

^3-4 Han kommer aldrig att tillåta att du snavar och faller, för han vakar alltid över dig. Ja, han som bevarar Israel sover aldrig.

⁵ Herren bryr sig om dig. Han står vid din sida för att försvara dig.

⁶ Solen ska inte skada dig om dagen, inte heller månen om natten.

⁷ Han bevarar dig från allt ont och räddar ditt liv.

⁸ Han vakar över dig när du kommer och när du går. Ja, han ska bevara dig för evigt.

²⁹ Och vid midnatt dödade Herren de förstfödda sönerna i landet, från Faraos äldste son till den äldste sonen till fången som satt i fängelse. På samma sätt dödade han det förstfödda bland boskapen.

³⁰ Mitt i natten vaknade Farao, hans tjänare och allt folket i Egypten, och man klagade och grät i hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.

³¹ Farao kallade till sig Mose och Aron den natten och sa: Lämna oss nu. Gå härifrån allesammans för att offra till Herren, som ni begärde.

³² Ta med er alla djur som ni har önskat att göra, och ge er iväg. Bed om välsignelse för mig också.

³³ Egyptierna var nu mycket ivriga att få iväg dem så snart som möjligt. Annars är vi snart döda allesammans, sa de.

³⁴ Israeliterna tog med sig deg, som man inte blandat jäst i, och lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på sina axlar.

³⁵ Och Israels folk gjorde som Mose sagt till dem. De bad egyptierna om smycken av silver och guld och även om kläder.

³⁶ Och Herren lät det ske så att egyptierna tyckte om Israels barn, och därför gav de dem allt de ville ha. De fick med sig ett rikligt byte.

Flykten från Egypten

³⁷ Den natten lämnade Israels barn Raamses och gick till Suckot. Det var omkring 600.000 män, förutom alla kvinnor och barn, som gick till fots.

³⁸ Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar.

³⁹ När de stannade för att äta, bakade de bröd av den ojästa degen, som de hade med sig. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte haft tid att låta degen jäsa för att baka bröd att ta med sig.

^40-41 Jakobs söner och deras ättlingar hade bott i Egypten i 430 år, och det var på den sista dagen av det 430:e året som allt Herrens folk lämnade landet.

⁴² Herren hade valt just denna natt för att föra sitt folk ut ur landet. Varje år vakar man den natten och firar minnet av att Herren befriade sitt folk.

Goda medborgare

^1-2 Lyd myndigheterna och rätta dig efter de lagar och förordningar som de har beslutat om. Gud vill att vi ska lyda dem som är satta över oss. De har fått sin makt av Gud. Den som vägrar att lyda landets lagar sätter sig upp mot Gud, och kommer också att bli straffad.

³ Domstolarna är ju inte ett hot mot den som gör det som är rätt. Den som gör något orätt däremot kommer alltid att känna sig iakttagen. Om du nu vill slippa att gå omkring och vara orolig, måste du lyda lagarna och du kommer att klara dig fint.

⁴ Domstolarna är tillsatta av Gud för att stå till din tjänst. Men om du gör något orätt, måste du naturligtvis vara rädd för att de kommer att straffa dig. Det är just så Gud vill ha det.

⁵ Lyd lagarna av två skäl. Dels för att inte bli straffad, dels för att lagen är till för att följas.

⁶ Betala också skatt av samma skäl. Tjänstemännen i förvaltningen måste nämligen betalas, så att de kan fortsätta att utföra Guds verk och tjäna er.

⁷ Betala var och en vad han bör ha. Betala era skatter och tullavgifter med glädje. Lyd dem som är satta över er och visa respekt mot dem som bör respekteras.