Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Vi är fria!

124 Om Herren inte hade stått på vår sida - det kan hela Israel intyga - om Herren inte hade stått på vår sida,

^2-3 då skulle våra fiender ha svalt oss levande och utplånat oss i sin ilska.

^4-5 Vatten skulle ha övertäckt oss och dragit ner oss i djupen.

⁶ Välsignad vare Herren, som inte har låtit dem slita oss i stycken.

⁷ Vi har flytt för livet, som fåglar från jägarens snara. Men snaran har gått sönder, och vi är fria!

⁸ Vår hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

^29-30 Sedan sa han till dem: Snart kommer jag att dö. Ni måste begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på åkern i Makpela vid Mamre, den åker som Abraham köpte av hetiten Efron som begravningsplats.

³¹ Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea.

³² Det är den grotta som min farfar Abraham köpte från Hets söner.

³³ När Jakob hade avslutat sina profetior om sönerna, lade han sig ned på sängen, drog sitt sista andedrag och dog.

Jakob begravs i Kanaan

50 Josef kastade sig över sin fars kropp och grät över honom och kysste honom.

² Sedan bad han de läkare som tjänade honom att balsamera kroppen.

³ Detta tog hela fyrtio dagar, och landssorgen varade i sjuttio dagar.

⁴ När sorgetiden slutligen var över, gick Josef till Faraos hov och bad om en hälsning till Farao:

⁵ Säg till Farao att min far fick mig att lova att föra hans kropp tillbaka till Kanaans land och begrava den där. Be om tillstånd för mig att få gå och begrava min far. Försäkra Farao att jag ska återvända så snart som möjligt.

⁶ Farao lovade honom detta. Gå och begrav din far, som du lovat honom, sa han.

⁷ Då begav sig Josef iväg tillsammans med ett stort antal av Faraos rådgivare och assistenter, de var alla höga ämbetsmän i landet,

⁸ och alla Josefs släktingar, hans bröder och deras familjer. Men de lämnade sina små barn och alla hjordar kvar i Gosens land.

⁹ Många vagnar och ryttare och mycket folk följde alltså med Josef.

¹⁰ När de kom fram till Goren-Haatad, en tröskplats på andra sidan Jordan, höll de en högtidlig dödsklagan över Jakob, och Josef sörjde sin far i sju dagar.

¹¹ Invånarna där, kananeerna, gav platsen ett nytt namn, Abel-Misraim, som betyder Egyptiska sörjare, för de sa: Detta är en plats som innebär djup sorg för dessa egyptier.

^12-13 Sedan gjorde Israels söner som han hade befallt dem och bar hans kropp till Kanaans land och begravde den där i Makpelas grotta, den grotta nära Mamre, som Abraham hade köpt av hetiten Efron.

Josef tar väl hand om sina bröder

¹⁴ Sedan återvände Josef till Egypten med sina bröder och alla dem som följt med honom för att begrava Israel.

¹² Missförstå mig nu inte. Jag vågar inte påstå att jag är lika framstående som dessa män, som har talat om för er hur bra de är! Problemet är att de bara jämför sig med varandra och har sig själva som måttstock. Vilken dumhet!

¹³ Vi skryter inte med en auktoritet som vi inte har. Vårt mål är att fullfölja den plan som Gud har för er, och denna plan innefattar samarbete med er.

¹⁴ Vi går inte för långt när vi påstår att vi har auktoritet över er, för vi var de första som kom till er med de goda nyheterna om Kristus.

¹⁵ Och vi försöker inte få beröm för det arbete som någon annan har gjort bland er. I stället önskar vi att er tro ska växa, och vårt arbete bland er utökas inom de gränser Gud fastställt.

¹⁶ Därefter ska vi predika de goda nyheterna för andra städer, som ligger längre bort än Korinth, och där ingen annan arbetar ännu. Då kommer det aldrig att kunna sägas att vi arbetar på någon annans åker.

¹⁷ Skriften säger: Den som vill berömma sig, ska bara berömma sig av vad Herren gjort.

¹⁸ När någon skryter om sig själv och hur bra han har gjort något, så betyder det inte så värst mycket. Men det är skillnad när Herren rekommenderar honom!