Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

⁴⁰ Det var därför som Herrens vrede upptändes, och han vände den mot dem och visade dem sin avsky.

^41-42 Det var också därför som han lät främmande folk krossa dem. De kom i händerna på sina fiender som fick regera över dem och förtrycka dem.

⁴³ Gång på gång befriade Gud dem från deras slaveri, men de fortsatte att göra uppror mot honom och de sjönk allt djupare i sin synd.

⁴⁴ Trots detta lyssnade han till deras rop och hjälpte dem i deras svårigheter.

⁴⁵ Han kom ihåg sina löften till dem och hans kärlek till dem var så stor, att det gjorde honom ont att han utlämnat dem till deras fiender.

⁴⁶ Han till och med fick fienderna, som förtryckte dem, att känna medlidande med dem.

⁴⁷ Herre, vår Gud, rädda oss! Hämta oss från dessa folk som inte känner dig och för oss tillsammans igen. Då ska vi prisa ditt heliga namn och glädja oss över dig och tacka dig.

⁴⁸ Välsignad vare Herren, Israels Gud, nu och för all framtid. Och allt folket sa: Amen! Halleluja!

Herren är Skaparen

10 Hör Herrens ord, Israel:

^2-3 Lev inte som de som försöker läsa sitt öde och sin framtid i stjärnorna! Var inte som hedningarna rädda för och ha respekt för sådana förutsägelser. Allt detta är meningslöst och dåraktigt. De hugger ner ett träd och skär ut en avgud,

⁴ dekorerar den med guld och silver och spikar fast den någonstans, för att den inte ska falla omkull.

⁵ Sedan står deras gud som en hjälplös fågelskrämma i trädgården! Den kan inte tala, och man måste bära den eftersom den inte kan gå. Var inte rädd för sådana gudar, för de kan inte göra någon illa, och något gott förmår de ju inte heller.

⁶ Herre, det finns ingen annan Gud än du! Du är stor, och ditt namn har en sådan oerhörd makt.

⁷ Vem skulle inte frukta dig, du folkens kung? Du, som är den ende värd att frukta! Bland alla visa män på jorden och i alla världens kungariken finns det ingen som du.

⁸ De visaste män som tillber avgudar är dåraktiga.

⁹ De kommer med silvertackor från Tarsis och guld från Ufas och ger det till skickliga guldsmeder, som gör deras avgudar. Sedan klär de gudarna i kungliga mantlar som skickliga skräddare syr.

¹⁰ Men Herren är den ende sanne Guden, den levande Guden, den evige kungen. Hela jorden darrar för hans vrede, och nationer gömmer sig för honom.

¹¹ Säg så här till dem som tillber andra gudar: Era så kallade gudar, som inte har gjort vare sig himlarna eller jorden, ska inte bestå.

¹² Men vår Gud formade jorden i makt och vishet. Han satte varje stjärna på dess plats och spände ut himlarna.

¹³ Det är hans röst som hörs när mörka moln stiger upp och åskan dånar. Han låter dimma komma över jorden. Han sänder blixtar och får regn att falla, och han släpper ut vinden ur sina förråd.

¹⁴ Men dåraktiga människor, som saknar kunskap om Gud, bugar sig för sina avgudar. Det som dessa människor sysslar med är skamligt och rent bedrägeri. De ägnar sig åt gudar utan vare sig liv eller kraft.

¹⁵ Alla dessa gudar är värdelösa, idiotiska påhitt. De kommer att krossas samtidigt med dem som tillverkat dem.

¹⁶ Men Jakobs Gud är inte sådan. Han är den som har skapat allt, och Israel är hans utvalda folk. Herren, härskarornas Gud, är hans namn.

¹⁹ Detta har en stor fördel med sig. Jag är inte tvungen att lyda någon därför att han betalar min lön. Jag har av egen vilja och för min egen tillfredsställelses skull blivit en tjänare åt alla, för att jag ska vinna dem för Kristus.

²⁰ När jag är tillsammans med judar är jag som en av dem, för att de ska lyssna och vinnas för Kristus. När jag är tillsammans med sådana som följer vissa judiska seder och bruk, diskuterar jag inte - även om jag inte håller med dem - eftersom jag vill hjälpa dem.

²¹ När jag är tillsammans med andra än judar, håller jag med dem så mycket jag kan som kristen, naturligtvis utan att kompromissa med min övertygelse. Genom att vara förstående mot dem kan jag vinna deras förtroende och på så sätt också hjälpa dem.

²² När jag är tillsammans med sådana, vars samveten lätt oroar dem, försöker jag förstå hur de tänker. Resultatet blir att de är villiga att låta mig hjälpa dem. Ja, hurdan en person än är så försöker jag finna något gemensamt med honom, så att han låter mig berätta om Kristus och Kristus får möjlighet att frälsa honom.

²³ Jag gör detta för att få dela med mig av det glada budskapet till dem, och för den välsignelse jag själv får när jag ser dem komma till Kristus.