Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Guds fiender har ödelagt landet

79 Gud, främmande folk har angripit det land som du har gett oss. Ditt tempel är nersmutsat, och Jerusalem ligger i ruiner.

² Ditt folk har blivit besegrat och fåglar och vilda djur äter nu upp deras kroppar.

³ Fienden har dödat hela Jerusalems befolkning. De ställde till med ett fruktansvärt blodbad. Ingen enda finns kvar för att begrava de döda,

⁴ och alla folk runt omkring oss hånskrattar åt oss och spottar oss i ansiktet.

⁵ Herre, hur länge ska du vara vred på oss? Kommer din vrede att brinna som en eld tills allt hopp är ute?

⁶ Ös ut din vrede över alla gudlösa folk, men inte över oss! Låt den drabba riken som vägrar att be till dig och som inte ropar på ditt namn!

⁷ De har fått ditt folk Israel på fall och ödelagt landet.

⁸ Varför ska vi bli straffade för våra förfäders synder? Låt i stället din kärlek fylla våra behov.

⁹ Hjälp oss, vår frälsnings Gud! Hjälp oss för ditt namns skull. Fräls oss och förlåt oss våra synder!

8 Då ska fienden öppna gravarna efter Judas kungar, furstar, präster, profeter och andra Jerusalems invånare.

² Deras ben ska grävas upp och spridas ut på marken inför sol, måne och stjärnor, dessa gudar som de har älskat och tillbett, säger Herren. Deras ben kommer inte att samlas upp eller begravas igen, utan ligga som avskräde överallt.

³ De som fortfarande finns kvar i detta ogudaktiga land ska längta efter att få dö, hellre än att behöva leva på den plats dit jag kommer att skicka dem, säger härskarornas Gud.

Bedragna av villolärare

^4-5 Än en gång ger jag dem det här budskapet från Herren: När en människa faller, reser hon sig då inte upp igen? När hon befinner sig på fel väg och upptäcker sitt misstag, vänder hon då inte tillbaka till vägskälet där hon tog miste? Men Jerusalem fortsätter på fel väg, trots att jag varnat dem.

⁶ Jag lyssnar till deras samtal, och vad är det jag får höra? Är det någon som sörjer över synden? Är det någon som säger: Vilken fruktansvärd synd jag har begått? Nej, alla rusar på som hästar i strid.

⁷ Storken känner tiden för sin flyttning, och det gör också turturduvan, tranan och svalan. De återvänder alla varje år, vid den tid som Gud har bestämt. Men mitt folk känner inte till Herrens lagar.

⁸ Hur kan ni säga: Vi är visa, vi har Herrens lag, när era skriftlärde har förvrängt den till lögn?

⁹ Dessa visa män ska få stå sitt kast och gå i fällan, för de har förkastat Herrens ord. Är de då så visa?

¹⁰ Jag ska ge deras hustrur och egendomar åt andra. Alla, från den minste till den störste, profeter och präster, har bara en enda sak i huvudet. De är ute efter det som inte tillhör dem och drar sig inte för att ljuga och bedra.

¹¹ De ger mitt folk fel behandling när de försäkrar att allt står väl till, trots att det inte alls är så.

¹² Skäms de för att de tillber avgudar? Nej, inte det minsta. De har ingen skam i kroppen och vet inte ens vad det är att rodna! Därför ska jag se till att de får ligga bland de fallna. Jag ska låta död komma över dem.

¹³ Jag ska ta deras skördar ifrån dem. Det blir inga fikon och inget vin, och deras fruktträd ska dö. Allt det goda jag har gett dem är snart förlorat.

Gud står på vår sida

³¹ Vad ska vi säga om något så underbart som detta? Om Gud är med oss, finns det då någon som kan vara emot oss?

³² Eftersom han inte ens skonade sin egen son, utan offrade honom för vår skull, ska han då inte ge oss allt med honom?

³³ Vem törs anklaga oss som Gud har utvalt till sina egna? Kommer Gud att göra det? Nej! Han är den som har frikänt oss och fört oss in i ett rätt förhållande till honom.

³⁴ Vem kommer då att döma oss? Kommer Kristus att göra det? Nej! Han är den som dog för oss och som uppstod från de döda för oss. Han sitter nu på hedersplatsen bredvid Gud, och han ber för oss där i himlen.

³⁵ Vem kan då någonsin stänga oss ute från Kristi kärlek? När vi upplever svårigheter och olyckor, när vi förföljs eller blir slagna till marken, beror det på att han inte älskar oss längre? Och om vi är hungriga eller utfattiga, eller i fara eller hotas med döden, har då Gud övergett oss?

³⁶ Nej! Skrifterna säger oss att för hans skull måste vi vara beredda att möta döden när som helst - vi är som får som väntar på att bli slaktade.

³⁷ Men trots allt detta vinner vi en härlig seger genom Kristus, som älskar oss så mycket att han har dött för oss.

^38-39 Och jag är övertygad om att ingenting kan skilja oss från hans kärlek. Döden kan det inte, och livet kan det inte. Änglarna kan det inte, inte ens själva helvetets makter kan hindra Guds kärlek. Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek, som blev synlig för oss genom Jesu Kristi död på korset. Varken död eller liv, varken bekymmer för denna dagen eller för morgondagen, varken krafter ovan molnen eller nere i djupet, inget kan skilja oss från denna kärlek.