Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

¹⁵ sa Laban en dag till honom: ”Även om du är min släkting, ska du inte arbeta för mig utan betalning. Hur mycket vill du ha?”

¹⁶ Laban hade två döttrar, Lea, som den äldre hette, och hennes yngre syster Rakel. ¹⁷ Lea hade milda^[a] ögon, men Rakel var välväxt och skön. ¹⁸ Jakob älskade Rakel. Därför sa han: ”Om du ger mig din yngsta dotter Rakel till hustru, så ska jag arbeta för dig i sju år.” ¹⁹ Laban svarade: ”Jag ger henne hellre till dig än till någon annan. Stanna du här.”

²⁰ Alltså arbetade Jakob de följande sju åren för att få Rakel. Tiden kändes lika kort som några dagar, för han älskade henne så. ²¹ Sedan sa Jakob till Laban: ”Ge mig nu min hustru, min tid har ju gått, så att jag kan förenas med henne.”

²² Då inbjöd Laban alla i trakten till en fest. ²³ På kvällen tog Laban sin dotter Lea och gav henne till Jakob, och han låg med henne. ²⁴ Laban gav Lea en av sina slavinnor som hette Silpa. ²⁵ På morgonen upptäckte Jakob att det var Lea. ”Vad är det du har gjort?” sa Jakob. ”Jag arbetade sju år för Rakel! Varför har du bedragit mig så här?” ²⁶ ”Det är inte vår sed att gifta bort den yngre dottern före den äldre”, svarade Laban. ²⁷ ”Fira nu denna bröllopsvecka, så kan du få Rakel också, om du lovar att arbeta för mig ytterligare sju år.”

²⁸ Jakob gick med på detta och när bröllopsveckan med Lea var över, gav Laban honom sin dotter Rakel till hustru.

Herren har varit trofast

(1 Krön 16:8-22)

Den gudfruktiges välsignelser

128 En vallfartssång.

²⁶ Dessutom hjälper Guds Ande oss i vår svaghet. Vi vet ju inte ens vad vi ska be om, men Anden vädjar för oss med outtalade ord. ²⁷ Och han, som känner allas hjärtan, vet vad Anden menar, för Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

²⁸ Vi vet att Gud i allting verkar för något gott för dem som älskar honom och som han har kallat enligt sin plan. ²⁹ Dem som Gud har utvalt har han också bestämt till att bli lika hans Son, så att han skulle bli den förstfödde bland många bröder. ³⁰ Dem som han i förväg har bestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga har han också gett del av härligheten.

Gud visade sin kärlek genom Jesus Kristus

³¹ Vad drar vi då för slutsats av detta? Jo, att om Gud är på vår sida, vem kan då vara emot oss? ³² Gud skonade ju inte ens sin egen Son, utan utlämnade honom för att rädda oss alla. Skulle han då inte vara beredd att skänka oss allt annat också tillsammans med honom? ³³ Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud själv har ju gjort oss rättfärdiga. ³⁴ Vem kan döma oss? Kristus, han som dog och till och med uppstod och nu sitter på Guds högra sida, vädjar för oss.

³⁵ Vem kan skilja oss från Kristus kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse, svält, nakenhet, fara eller svärd? ³⁶ Det står ju skrivet:

³⁷ Men mitt i allt detta vinner vi en fullkomlig seger genom honom som har visat oss sin kärlek. ³⁸ Jag är övertygad om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som finns nu eller som kommer att finnas i framtiden, varken krafter ³⁹ i höjden eller i djupet eller något annat i skapelsen kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Liknelsen om senapsfröet

(Mark 4:30-32; Luk 13:18-19)

³¹ Han berättade en annan liknelse för dem:

”Himmelriket är som när en man sår ett senapsfrö i en åker. ³² Det är det minsta^[a] av alla frön, men när det har växt upp är det störst bland kryddväxterna och blir till ett träd, där fåglarna kan komma och bygga bo bland grenarna.”

Liknelsen om surdegen

(Mark 4:33-34; Luk 13:20-21)

³³ Han berättade också en annan liknelse:

”Himmelriket är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad.”

Liknelserna om skatten i åkern, den värdefulla pärlan och fisknätet

⁴⁴ Himmelriket är som när en man upptäcker en skatt i en åker. I sin iver gräver han ner skatten igen och går och säljer allt han äger för att kunna köpa åkern.

⁴⁵ Himmelriket är också som när en köpman är på jakt efter dyrbara pärlor. ⁴⁶ Då han upptäcker en värdefull pärla, går han iväg och säljer allt han äger för att kunna köpa den.

⁴⁷ Himmelriket är också som när man kastar ut ett nät i sjön för att fånga fiskar av olika slag. ⁴⁸ När nätet är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och sorterar fisken. De ätbara fiskarna lägger man i en korg, men de andra slänger man bort.

⁴⁹ Så ska det vara vid tidsålderns slut. Änglarna ska komma och skilja de onda människorna från de rättfärdiga, ⁵⁰ och sedan kasta de onda i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder. ⁵¹ Har ni nu förstått alla dessa liknelser?” ”Ja”, sa de, ”det har vi.”

⁵² Då sa han: ”Det betyder att varje skriftlärd som blivit himmelrikets lärjunge är som en husbonde som ur sitt förråd kan ta fram både av det nya och det gamla.”