Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Bröderna sluter fred

33 När Jakob på avstånd såg Esau komma med sina fyrahundra män, fördelade han barnen mellan Lea och Rakel och de två slavinnorna. ² De två slavinnorna och deras barn lät han gå först, sedan Lea och hennes barn och sist Rakel och Josef. ³ Jakob gick framför dem och när han närmade sig brodern, bugade han sig djupt inför honom sju gånger. ⁴ Då sprang Esau fram för att möta honom. Han kastade sig om halsen på honom och omfamnade honom och kysste honom och de grät båda.

⁵ Sedan såg Esau på kvinnorna och barnen och frågade: ”Vilka är alla dessa som du har med dig?” ”Det är mina barn som Gud har gett mig, herre”, svarade Jakob. ⁶ Då kom slavinnorna fram med sina barn och bugade sig djupt. ⁷ Sedan kom Lea med sina barn och bugade sig, och slutligen kom Rakel och Josef och bugade sig.

⁸ ”Och varför skickade du hela den skara jag mötte?” frågade Esau. Jakob svarade: ”Det är min gåva till dig, min herre, för att du ska bli välvilligt stämd.” ⁹ ”Min bror, jag har tillräckligt”, sa Esau. ”Behåll du vad du har.”

¹⁰ ”Nej, om du ser på mig med välvilja, ta emot min gåva”, svarade Jakob, ”om jag har funnit nåd inför dig. Att se ditt ansikte är som att se Guds ansikte, nu när du har mött mig med välvilja. ¹¹ Ta därför emot min gåva som jag skickade till dig, för Gud har varit generös mot mig, och jag har tillräckligt.” Jakob stod alltså på sig, och till slut accepterade Esau gåvan.

¹² ”Låt oss gå nu”, sa Esau. ”Jag följer med dig.” ¹³ Men Jakob svarade: ”Min herre, som du ser är barnen små, och i mina hjordar finns ungar som får di. Om de drivs alltför hårt en enda dag kommer de att dö. ¹⁴ Gå du före oss, min herre, så kommer vi efter i lugn och ro, i vår egen takt, allteftersom boskapen framför mig och barnen orkar med, tills jag kommer fram till dig, min herre, till Seir.”

¹⁵ Esau sa: ”Låt mig åtminstone lämna kvar några av mina män.” ”Varför det?” svarade Jakob. ”Det är nog att du tar emot mig med välvilja, min herre.”

¹⁶ Esau återvände då till Seir samma dag, ¹⁷ men Jakob fortsatte till Suckot. Där byggde han sig ett hus och gjorde hyddor för hjordarna och boskapen. Det är därför som platsen kallas Suckot^[a].

Abrahams två barn

²¹ Säg mig, ni som vill vara under lagen: hör ni inte vad lagen säger? ²² Det står ju att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan.^{[a] 23} Hans son med slavinnan föddes enligt naturens lagar, men den fria kvinnans son föddes som ett resultat av ett löfte.

²⁴ Men det ligger också en djupare mening i detta: De två kvinnorna representerar två förbund. Det första förbundet är från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. ²⁵ Hagar är berget Sinai i Arabien, en symbol för det nuvarande Jerusalem, som lever i slaveri med sina barn. ²⁶ Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt. Det är vår mor. ²⁷ Det står skrivet:

²⁸ Ni, syskon, är löftets barn, precis som Isak. ²⁹ Han som var född på ett naturligt sätt förföljde då den som var född i enlighet med Anden. Så är det också nu. ³⁰ Vad säger då Skriften?

³¹ Alltså, syskon, är vi inte slavinnans utan den fria kvinnans barn.

Förlora inte den frihet Kristus har gett er

5 Till friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta, och låt ingen tvinga in er under slavoket igen.