Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Psalm 93

Den evige konungen

Elias himmelsfärd

2 Vid den tid då Herren ville ta upp Elia till himlen i en stormvind, gick Elia och Elisa från Gilgal. ² Elia sade till Elisa: "Stanna här, för Herren har sänt mig till Betel." Men Elisa svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de gick ner till Betel. ³ Då kom profetlärjungarna i Betel ut till Elisa och sade till honom: "Vet du att Herren skall ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?" Han svarade: "Ja, jag vet. Men var tysta!"

⁴ Elia sade till honom: "Elisa, stanna här, för Herren har sänt mig till Jeriko." Men han svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de kom till Jeriko. ⁵ Då gick profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisa och sade till honom: "Vet du att Herren skall ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?"

Han svarade: "Ja, jag vet. Men var tysta!"

⁶ Elia sade till honom: "Stanna här, för Herren har sänt mig till Jordan." Men han svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de gick båda vidare. ⁷ Men femtio av profetlärjungarna gick och ställde sig på något avstånd längre bort, medan de båda stod vid Jordan. ⁸ Elia tog sin mantel, vek ihop den och slog på vattnet. Då delade detta sig åt båda sidor och de gick bägge igenom på torr mark. ⁹ När de hade kommit över sade Elia till Elisa: "Bed mig om vad du vill att jag skall göra för dig, innan jag tas ifrån dig." Elisa sade: "Må en dubbel arvslott av din ande komma över mig."

¹⁰ Han svarade: "Du har bett om något svårt. Men om du ser mig, när jag blir tagen ifrån dig, då kommer det att ske dig så. Annars sker det inte." ¹¹ Medan de gick och samtalade, se, då kom en vagn av eld med hästar av eld och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden upp till himlen. ¹² Elisa såg det och ropade: "Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!" Sedan såg han honom inte mer. Elisa tog tag i sina kläder och rev dem mitt itu.

2 ¹ Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. ² Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. ³ Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

⁴ Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, ⁵ också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. ⁶ Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, ⁷ för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus.