Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Bön om hjälp i ålderdomen
71 (A) Till dig, Herre,
tar jag min tillflykt.
Låt mig aldrig behöva skämmas.
2 Rädda mig och befria mig
i din rättfärdighet,
vänd ditt öra till mig och fräls mig.
3 (B) Var min klippa där jag kan bo,
dit jag alltid kan komma,
du som gett befallning
om min frälsning.
Du är mitt bergfäste
och min borg.
4 Min Gud, befria mig
ur den gudlöses hand,
ur förbrytarens
och förtryckarens grepp,
5 för du är mitt hopp, Herre,
Herre, min trygghet
ända från min ungdom.
6 (C) Du har varit mitt stöd
ända från moderlivet,
du har förlöst mig
ur min mors inre.
Dig lovar jag alltid.
1 (A) Detta är Jeremias ord.
Jeremia, Hilkias son, var en av prästerna i Anatot[a] i Benjamins land. 2 (B) Herrens ord kom till honom i Juda kung Josias, Amons sons, trettonde regeringsår[b], 3 (C) och sedan under Juda kung Jojakim, Josias son, ända till slutet av Juda kung Sidkias, Josias sons, elfte regeringsår[c] då Jerusalems invånare fördes bort i fångenskap i femte månaden.
Två syner
11 Herrens ord kom till mig. Han sade: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Jag ser en gren av ett mandelträd[a].” 12 (A) Herren sade till mig: ”Du har sett rätt. Jag ska vaka över mitt ord för att uppfylla det.”
13 (B) Herrens ord kom till mig för andra gången. Han sade: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en kokande gryta i norr som lutar hitåt.” 14 (C) Herren sade till mig: ”Från norr ska olyckan välla in över alla som bor i landet. 15 (D) Se, jag ska kalla på alla stammar i rikena norrut[b], säger Herren. De ska komma och sätta upp var och en sin tron vid ingången till Jerusalems portar och vid dess murar runt omkring och vid alla Juda städer. 16 (E) Jag ska uttala mina domar mot dem för all deras ondska, därför att de har övergett mig och tänt rökelse åt andra gudar och tillbett sina händers verk.
17 (F) Fäst upp dina kläder! Res dig och tala till dem allt som jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, så att jag inte låter skräck drabba dig inför dem. 18 (G) Se, jag gör dig i dag till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda kungar, dess furstar och präster och mot folket i landet. 19 De ska kämpa mot dig men inte besegra dig, för jag är med dig, säger Herren, för att rädda dig.”
Jesus är sabbatens Herre
6 (A) En sabbat hände det att Jesus gick genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax[a] som de gnuggade i händerna och åt. 2 (B) Men några av fariseerna sade: "Varför gör ni sådant som inte är tillåtet på sabbaten?" 3 (C) Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde[b] när han och hans män var hungriga? 4 (D) Han gick in i Guds hus och tog skådebröden[c] och åt och gav till dem som var med honom. De bröden fick bara prästerna äta." 5 Sedan sade han: "Människosonen är sabbatens Herre."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation