Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Den som litar på Herren är förnöjd
131 En vallfartssång. Av David.
Herre, jag är inte stolt och högfärdig.
Jag går inte in i stora ting,
sådant som jag inte begriper mig på.
2 Nej, jag har lugnat ner mig och är stilla,
som ett spädbarn,
som ett litet barn i sin mors famn.
3 Hoppas på Herren, Israel,
nu och för evigt.
Juda lovsjunger Herren
26 På den dagen ska man i Juda land sjunga denna sång:
Vi har en stark stad,
och han sätter upp murar och vallar till vår räddning.
2 Öppna portarna,
så att ett rättfärdigt folk kan komma in,
ett folk som förblir troget.
3 Den som är uthållig i sitt sinne
ger du fullkomlig frid,
därför att han förtröstar på dig.
4 Förtrösta alltid på Herren,
för Herren, Herren är den eviga klippan.
5 Han ödmjukar dem som bor där uppe
i den högt belägna staden.
Han slår ner den, jämnar den med marken,
krossar den till grus.
6 Den trampas ner
under de fattigas och svagas fötter.
Paulus skickar tillbaka Epafroditos
25 Jag tror att jag måste skicka tillbaka vår bror Epafroditos till er. Ni skickade honom till mig för att hjälpa mig med det jag behövde, och han har arbetat och kämpat tillsammans med mig. 26 Men nu längtar han efter er alla och är orolig över att ni har fått höra att han var sjuk. 27 Och han var verkligen svårt sjuk, han höll faktiskt på att dö. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom, utan också över mig, så att jag slapp drabbas av ännu en sorg i allt mitt elände. 28 Därför skickar jag honom mer än gärna tillbaka till er, för att ni ska få glädjen att få träffa honom igen. Dessutom kommer jag då att ha ett bekymmer mindre. 29 Ta väl emot honom i Herren med stor glädje, och visa uppskattning mot sådana som han. 30 Det var ju på grund av sitt arbete för Kristus som han var nära att dö. Han var villig att riskera livet för att hjälpa mig med sådant som ni inte kunde göra.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.