Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
33 Lär mig, Herre, dina budords väg,
och jag ska följa den ända till slutet.
34 Ge mig förstånd,
så att jag lyder och helhjärtat håller din lag.
35 Led mina steg efter dina bud,
för den vägen går jag med glädje.
36 Bevara mitt sinne i dina bud
så att jag inte strävar efter egen vinning.
37 Vänd bort min blick från det som är värdelöst,
och bevara mitt liv på dina vägar.
38 Håll dina löften till din tjänare,
så att jag ständigt fruktar dig.
39 Ta bort vanäran som skrämmer mig,
för alla dina beslut är goda.
40 Jag längtar efter dina stadgar.
Bevara mitt liv i din rättfärdighet.
Straffet för hädelse mot Gud
10 Ute i lägret började en man vars mor var israelit och hans far egypter att slåss med en israelitisk man. 11 Sonen till den israelitiska kvinnan smädade och förbannade Namnet[a] och fördes fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Divri av Dans stam. 12 Han hölls i förvar till dess Herrens vilja blev kungjord.
13 Herren talade till Mose: 14 ”För ut honom utanför lägret och be alla som hört vad han sagt att lägga sina händer på hans huvud. Sedan ska hela menigheten stena honom till döds. 15 Säg till israeliterna att den som hädar sin Gud måste stå för det. 16 Den som smädar Herrens namn måste dö. Hela församlingen ska stena honom. Såväl en utlänning som en israelit som hädar Herrens namn måste dö.
17 Den som dödar en annan människa måste straffas med döden. 18 Den som dödar ett djur måste ersätta det liv för liv. 19 När någon skadar sin nästa, ska man göra detsamma för honom, 20 bruten lem för bruten lem, öga för öga och tand för tand. Så som någon skadar en annan, ska han själv skadas.
21 Den som alltså dödar ett djur måste ersätta det och den som dödar en människa måste dö. 22 Ni ska ha samma lag för en utlänning och en israelit, för jag är Herren, er Gud.”
23 Så talade Mose till israeliterna. De förde då ut mannen som förbannat utanför lägret och stenade honom. Så som Herren hade befallt Mose, så gjorde israeliterna.
Om att döma andra
(Luk 6:37-38; 6:41-42)
7 Döm inte, så blir ni själva inte dömda, 2 för ni kommer att dömas så som ni dömer andra. Med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er. 3 Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? 4 Varför säger du till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt har en bjälke i ditt eget? 5 Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.
6 Ge inte det som är heligt åt hundarna; de kommer att vända sig om och slita er i stycken. Och kasta inte pärlor åt svinen, de kommer att trampa på dem.
Be, så ska ni få
(Luk 11:9-13; 6:31)
7 Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på och dörren ska öppnas. 8 För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas.
9 Du som är förälder, inte ger du väl ditt barn en sten när det ber om bröd, 10 eller en orm när det ber om en fisk? 11 Om nu ni, som är onda, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Fader i himlen ge goda gåvor till dem som ber honom?
Den gyllene regeln
12 Gör mot andra så som ni vill att de ska göra mot er. Detta är vad lagen och profeterna säger.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.