Revised Common Lectionary (Complementary)
Herren är ärans kung
24 En psalm av David.
Jorden tillhör Herren och allt som finns där,
världen och alla som bor i den.
2 Han är den som lagt dess grund på haven,
fäst den på strömmande vatten.
3 Vem får gå upp på Herrens berg?
Vem får ställa sig på hans heliga plats?
4 Den som har skuldfria händer och ett rent hjärta,
den som inte vänder sig till meningslösa gudar,[a]
den som aldrig svär falskt.
5 Han får välsignelse av Herren,
rättfärdighet från sin frälsnings Gud.
6 Sådant är det släkte
som söker dig, Jakobs Gud.[b] Séla
7 Slå upp er, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
och låt härlighetens kung stiga in!
8 Vem är härlighetens kung?
Det är Herren,
stark och mäktig, oslagbar i strid.
9 Slå upp er, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
och låt härlighetens kung stiga in!
10 Vem är denne härlighetens kung?
Härskarornas Herre,
han är härlighetens kung. Séla
18 Så sant jag lever,
säger Konungen,
härskarornas Herre är hans namn,
som Tabor bland bergen,
som Karmel vid havet
är han som kommer.
19 Packa ihop, gör er redo för landsflykt,
ni dotter Egyptens invånare,
för Memfis ska läggas öde och i ruiner,
utan invånare.
20 Egypten är en grann kviga,
men en broms kommer farande från norr.
21 Också dess legosoldater i dess mitt
är som gödkalvar.
De vänder om och flyr allesammans,
för de kan inte hålla stånd.
Det är en olyckans dag för dem,
en straffets tid.
22 Hon väser som en flyende orm
när deras armé drar fram.
De kommer med yxor mot henne,
som vedhuggare.
23 De fäller hennes skog säger Herren.
De är oräkneliga,[a]
fler än gräshoppor,
de kan inte räknas.
24 Dotter Egypten kommer på skam
och överlämnas till folket i norr.”
25 Härskarornas Herre, Israels Gud, säger: ”Jag ska straffa Amon från No, farao, Egypten och dess gudar och kungar, både farao och alla som litar på honom. 26 Jag ska överlämna dem åt dem som är ute efter deras liv, åt den babyloniske kungen Nebukadnessar och hans män. Men därefter ska landet åter bli bebott som i gångna tider, säger Herren.
27 Var inte rädd, min tjänare Jakob,
var inte förskräckt, Israel!
Jag ska rädda dig ur landet långt borta
och dina barn från det land där de är fångna.
Jakob ska återvända och få ro
och inte skrämmas av någon.
28 Frukta inte, min tjänare Jakob,
säger Herren,
för jag är med dig.
Jag ska förgöra alla de folk
som jag har drivit bort dig till.
Men jag ska inte utplåna dig.
Jag ska straffa dig, men rättvist,
för helt ostraffad ska jag inte släppa dig.”
5 Han som sitter på tronen sa: ”Se, jag gör allting nytt!” Sedan sa han: ”Skriv ner detta, för dessa ord är trovärdiga och sanna.” 6 Han sa vidare till mig: ”Det har skett! Jag är alfa och omega,[a] början och slutet. Jag ska låta den som är törstig få dricka ur källan med livets vatten helt gratis.[b]
7 Den som segrar ska få ärva allt detta, och jag ska vara hans Gud och han ska vara min son. 8 Men de som är fega, trolösa, avskyvärda, mördare, ägnar sig åt sexuell omoral, är ockulta, avgudadyrkare, och alla lögnare, deras plats blir i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden.”
Det nya Jerusalem
9 Sedan kom en av de sju änglar som hade skålarna med de sju sista plågorna och sa till mig: ”Kom, så ska jag visa dig bruden, Lammets hustru.[c]”
10 Sedan förde han mig i anden till ett stort och högt berg. Därifrån visade han mig den heliga staden, Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. 11 Staden strålade av Guds härlighet, och den gnistrade som en dyrbar ädelsten, som en kristallklar jaspis. 12 Den hade en stor och hög mur med tolv portar, som vaktades av tolv änglar. Och namnen på Israels tolv stammar stod skrivna på portarna. 13 Tre av portarna låg mot öster, tre mot norr, tre mot söder och tre mot väster. 14 Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod namnen på Lammets tolv apostlar[d].
15 Han som talade till mig höll en måttstock av guld i sin hand för att mäta staden och dess portar och dess mur. 16 Staden var byggd som en kub. Den var lika bred som den var lång. Han mätte upp den med sin måttstock, och alla mått var 12 000 stadier[e]; dess längd, bredd och höjd var lika. 17 Sedan mätte han muren och fann att tjockleken var 144 alnar[f] enligt människors sätt att mäta, som också ängeln använde.
18 Muren var byggd av jaspis. Staden var av rent guld, som liknade rent glas. 19 Grundstenarna i stadsmuren var av alla slags vackra ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, 20 den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. 21 De tolv portarna var gjorda av tolv pärlor, och varje port bestod av en enda pärla. Den stora gatan genom staden var av rent guld, som liknade genomskinligt glas.
22 Jag såg inget tempel i staden, för Herren Gud, den Allsmäktige, är stadens tempel, han och Lammet. 23 Staden behöver varken sol eller måne för sitt ljus, för Guds härlighet strålar över den, och Lammet är dess ljus. 24 Folken ska ledas av detta ljus, och jordens kungar ska komma till staden med sin härlighet. 25 Portarna i staden ska aldrig stängas om dagen, och någon natt finns där inte. 26 All härlighet och ära som folken äger ska föras dit. 27 Men inget orent ska tillåtas att komma dit in, ingen som handlar skamligt eller ohederligt, utan bara de som har sina namn skrivna i livets bok[g] som tillhör Lammet.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.