Revised Common Lectionary (Complementary)
Ångerpsalm; syndabekännelse och förlåtelse
32 Av David. Maskil[a].
Lycklig är den som har fått sin överträdelse förlåten,
den vars synd är utplånad.
2 Lycklig är den som Herren inte tillräknar synd
och vars ande är utan svek.
3 Så länge jag teg tynade jag bort
i min dagliga klagan.
4 Både dag och natt fanns din tunga hand över mig.
Min livskraft torkade bort som i hettan av en varm sommardag. Séla
5 Då bekände jag min synd för dig.
Jag dolde inte min skuld.
Jag sa: ”Jag vill bekänna mina överträdelser för Herren.”
Och du förlät mig min syndaskuld. Séla
6 Därför ska alla fromma be till dig,
när det går att finna dig.
När de stora vattnen stiger
kommer de inte att drabba dem.
7 Du är min tillflykt,
du bevarar mig för nöden,
du omger mig med befrielsens sånger. Séla
8 ”Jag vill vägleda och undervisa dig på den väg du ska gå.
Jag ska ge dig råd,
och jag ska följa dig med min blick.
9 Var därför inte som en häst eller mula utan förstånd,
som måste kontrolleras med tygel och betsel
för att den ska komma till dig.”
10 Många sorger drabbar gudlösa människor,
men den som förtröstar på Herren
ska omslutas av hans nåd.
11 Gläd er i Herren och jubla, ni rättfärdiga,
sjung av glädje, ni rättsinniga.
30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:
’Herren ryter från höjden,
från sin heliga boning dundrar han.
Han ryter högt över sina marker,
hans rop är som vintramparens rop
över alla som bor på jorden.
31 Larmet hörs till jordens ände,
för Herren går till rätta med folken,
han dömer hela mänskligheten.
Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”
32 Så säger härskarornas Herre:
”Se, olyckan går ut
från folk till folk,
en väldig storm far upp
från de yttersta hörnen av jorden.”
33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.
34 Gråt, ni herdar, och klaga.
Kräla på marken, ni hjordens ledare.
Tiden är inne för er att slaktas,
och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[a].
35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,
ingen räddning för hjordens ledare.
36 Hör hur herdarna ropar,
hjordens ledare klagar!
Herren ödelägger deras betesmarker.
37 De fridfulla ängarna förstörs
av Herrens brinnande vrede.
38 Han lämnar sin håla likt ett lejon.
Deras land ligger öde,
härjat av förtryckarens svärd[b],
av hans flammande vrede.
Jesus rensar templet
(Matt 21:12-16; Mark 11:15-18; Joh 2:13-16)
45 Sedan gick Jesus till templet och körde väg köpmännen som höll till där.[a] 46 Han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni har gjort det till ’ett rövarnäste’.”[b]
47 Efter det undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte hitta ett sätt att göra sig av med honom, 48 men de visste inte hur de skulle bära sig åt, för han var omtyckt av hela folket, och alla ville lyssna på honom.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.