Revised Common Lectionary (Complementary)

¹⁰⁵ Dina ord är som en lykta, som lyser upp stigen framför mig och hjälper mig att inte snubbla.

¹⁰⁶ Jag har lovat att göra allt det som du fastställt i ditt ord.

¹⁰⁷ Jag är plågad till det yttersta, men låt mig behålla livet, som du har lovat!

¹⁰⁸ Ta emot mitt tack som ett offer och tala om din vilja för mig!

¹⁰⁹ Mitt liv hänger på en skör tråd, men trots det tänker jag inte sluta upp att följa dina lagar.

¹¹⁰ De ogudaktiga har satt ut sina fällor för mig längs vägen, men jag tänker inte gå några omvägar.

¹¹¹ Dina lagar är en skatt, som jag kommer att vara glad över i all framtid.

¹¹² Jag har bestämt mig för att följa dem tills jag dör.

Josia gör slut på all avgudadyrkan

^1-2 Kungen sammankallade då alla de styrande och alla övriga ledare i Juda och Jerusalem, för att gå med honom till templet. Alla präster och profeter och allt folket i Jerusalem och hela Juda, stora och små, samlades i templet, så att kungen kunde läsa för dem allt som stod i Guds lagbok, som man hade hittat.

³ Han stod vid pelaren framför folket, och han och folket förnyade förbundet med Herren och lovade att alltid lyda honom och göra allt vad boken föreskrev.

⁴ Sedan gav kungen översteprästen Hilkia och de övriga prästerna och tempelvakten instruktioner att förstöra allt det som hade samband med dyrkan av Baal, Aseran, solen, månen och stjärnorna. De brände upp alltsammans i Kidrons dal utanför Jerusalem, och fraktade sedan askan till Betel.

⁵ Josia avsatte också de hedniska präster som hans företrädare hade tillsatt för att tända offereldar i templen på höjderna över hela Juda och omkring Jerusalem, alla de som hade bränt rökelse till Baal, solen, månen, stjärnorna och planeterna.

⁶ Han tog bort pålen som föreställde Aseran från templet och förde den till Kidrons dal, där han brände upp den. Askan strödde man ut över den allmänna begravningsplatsen.

⁷ Han rev också ner husen runt templet där de manliga prostituerade bedrev sin handel och där kvinnorna vävde tyg åt Aseran.

⁸ De Herrens präster som bodde i andra städer hämtade han tillbaka till Jerusalem, och han rev ner templen på höjderna där man hade tänt offereld, ända bort till Geba och Beer-Seba. Han rev också ner templet vid porten till Josuas palats, Jerusalems förre borgmästares hus, som ligger till vänster om stadsporten.

²¹ Kungen gav också befallning om att folket skulle fira påskhögtiden, precis som det var föreskrivet av Herren, deras Gud, i förbundsboken.

²² Det hade inte firats påsk på det sättet sedan domarnas tid i Israel och inte någon gång under alla dessa år i vare sig Israel eller Juda.

²³ Först under kung Josias artonde regeringsår skedde det, och då i Jerusalem.

²⁴ Josia gjorde sig också av med alla medier och trollkarlar och alla slags föremål för avgudadyrkan, både i Jerusalem och över hela landet. Josia ville nämligen följa de lagar som fanns i den bok som prästen Hilkia hade hittat i templet.

²⁵ Ingen kung, vare sig före eller efter Josia, har så helt omvänt sig till Herren och följt alla Moses lagar.

Vi är anförtrodda en dyrbar skatt

4 Det är Gud själv som i sin omtanke om oss har gett oss den underbara uppgiften att berätta om hans goda nyheter för andra, och därför ger vi aldrig upp.

² Vi försöker inte lura människor att tro. Vi är inte intresserade av att arbeta på det sättet. Vi försöker aldrig få någon att tro att Guds ord är något annat än det är. Alla sådana skamliga metoder förkastar vi. Vi står inför Gud själv när vi talar, och därför säger vi sanningen, och alla som känner oss vet att det är så.

³ Om de goda nyheter som vi predikar är dolda för någon, så är de dolda för den som är på väg till evig död.

⁴ Satan, som är gud i denna onda värld, har förblindat en sådan människa, så att hon varken kan se ljuset från det glada budskapet, eller förstå det fantastiska i Kristi, vår Guds, härlighet som vi predikar om.

⁵ Vi går inte runt och predikar om oss själva, utan vi predikar att Jesus Kristus är Herre. Allt vi säger om oss själva är att vi är era slavar på grund av vad Jesus har gjort för oss.

⁶ För Gud som sa: Låt ljuset lysa i mörkret, har fått oss att förstå att det är hans härlighets ljus som lyser mot oss i Jesu Kristi ansikte.

⁷ Men denna dyrbara skatt ? den kraft och det ljus som nu finns inom oss ? b¤r vi i ett tillf¤lligt skal, det vill s¤ga i v¦ra svaga kroppar. Alla kan se att denna underbara kraft inom oss m¦ste komma fr¦n Gud, och inte kan vara v¦r egen.

⁸ Vi är på alla sidor omgivna av svårigheter, men inte nerbrutna eller utslagna. Vi ser ofta ingen utväg, men vi ger för den skull inte upp.

⁹ Vi är förföljda till det yttersta, men Gud överger oss aldrig. Vi blir nedslagna, men vi reser oss och fortsätter.

¹⁰ Våra kroppar hotas ständigt av döden, på samma sätt som Jesus hotades av döden. Därför kan alla se att det bara är den levande Kristus inom oss som skyddar oss.

¹¹ Ja, vi lever i ständig fara för våra liv, därför att vi tjänar Herren, men det ger oss gång på gång tillfälle att låta Jesu Kristi kraft bli synlig i våra döende kroppar.

¹² På grund av det vi predikar står vi ansikte mot ansikte med döden, men för er har det resulterat i evigt liv.