Revised Common Lectionary (Complementary)

Räddad från en säker död

^1-2 Jag vill prisa dig, Herre, för du har räddat mig från mina fiender. Du vägrar att låta dem triumfera över mig.

³ Herre, min Gud, jag bad till dig, och du gjorde mig frisk.

⁴ Jag var mer död än levande. Ändå räddade du mig från en säker död och gav mig livet tillbaka.

⁵ Sjung era sånger för honom alla ni som fått uppleva hans nåd! Prisa hans heliga namn!

⁶ Hans vrede varar bara ett ögonblick, men hans nåd varar för livet! Gråten kan plåga oss om natten, men när morgonen gryr kommer glädjen.

^7-8 När jag hade framgång sa jag till mig själv: Ingen kan hindra mig nu! Herren har visat mig sin nåd. Han har gjort mig lika stadig som ett berg! Men då vände du bort ditt ansikte från mig, och jag blev skräckslagen och greps av panik.

⁹ Jag ropade till dig, Herre! Jag bad och ropade:

¹⁰ Herre, vad vinner du genom att låta mig dö? Hur ska jag då kunna prisa dig inför alla mina vänner? Kan en död berätta för världen om din trofasthet?

¹¹ Hör mig, Herre! Ge mig nåd, och hjälp mig!

¹² Då förvandlade du min sorgesång till glädjedans! Ja, du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i festkläder.

¹³ Då blev det lätt att sjunga lovsånger till Herren och jag vill inte tiga med vad du har gjort för mig. Herre, min Gud, jag vill tacka dig i evighet!

¹² Låt mig då bara få be er om en enda sak till! sa hon.Ja, gärna, sa han. Tala ut!

¹³ Varför gör ni inte lika mycket för alla bland Guds folk som ni har lovat att göra för mig? frågade hon. Ni har dömt er själv när ni lovat att hjälpa mig, för ni har vägrat att ta hem er egen utstötte son.

¹⁴ Vi måste ju alla dö en gång. Våra liv är som vatten som hälls ut på marken - det kan inte samlas upp igen. Gud kommer att välsigna er med ett längre liv, om ni kan fundera ut ett sätt att hämta tillbaka er son från hans landsflykt.

^15-16 Men jag har kommit till er för att be er för min son, för jag och min son var hotade till livet, och jag sa för mig själv: 'Kanske kungen kan lyssna till mig och rädda oss undan dem som vill att vår familj ska dö ut.

¹⁷ Det är bara kungens ord som kan ge oss frid.' Jag vet att ni är som ett sändebud från Gud och att ni kan skilja mellan gott och ont. Herren ska vara med er!

¹⁸ Det är en sak jag vill veta, sa kungen.Vad är det, Ers Majestät? undrade kvinnan.

¹⁹ Skickade Joab hit dig? Kvinnan svarade: Hur kan jag neka till det? Ja, Joab skickade hit mig och sa till mig vad jag skulle säga.

²⁰ Han gjorde det för att ni skulle se den här saken på ett nytt sätt. Men ni är lika vis som Guds budbärare och vet allt som händer.

²¹ Då skickade kungen efter Joab och sa: Jag ska göra som du vill. Gå och hämta tillbaka Absalom.

²² Joab föll ner inför David och välsignade honom och sa: Äntligen vet jag att du tycker om mig, för du har besvarat min bön!

²³ Sedan gick Joab till Gesur och hämtade tillbaka Absalom till Jerusalem.

²⁴ Låt honom gå till sin egen bostad, befallde kungen. Han får aldrig komma hit. Jag vill inte se honom i ansiktet.

26 Sedan sa Agrippa till Paulus: Varsågod och börja. Ordet är ditt.Då räckte Paulus ut handen och började tala till sitt försvar:

² Jag är mycket glad, kung Agrippa, började han, att jag får svara på judarnas anklagelser inför dig,

³ för jag vet att du är expert på judiska lagar och seder. Var vänlig och lyssna på mig med tålamod!

⁴ Som alla judar mycket väl vet fick jag en grundlig judisk utbildning ända från min tidigaste barndom, först i Tarsos, och senare i Jerusalem. Och jag levde efter vad jag fick lära mig.

⁵ De vet mycket väl, fast de inte vill erkänna det, att jag alltid har varit den strängaste farisé när det gällt att lyda judiska lagar och seder.

⁶ Men det verkliga skälet till deras anklagelser är något annat. Det är att jag sätter mitt hopp till Guds löfte, ett löfte som gavs till våra förfäder

⁷ och som Israels tolv stammar dag och natt strävar efter att komma fram till! Ändå påstår judarna, ers majestät, att det är ett brott av mig!

⁸ Men är det ett brott att tro på de dödas uppståndelse? Varför är det så svårt att tro att Gud kan föra människor tillbaka till livet?

⁹ Tidigare trodde jag själv att jag borde gå så hårt fram som möjligt mot dem som tror på Jesus från Nasaret.

¹⁰ Jag fängslade många av de heliga i Jerusalem med hjälp av den fullmakt jag fått av översteprästerna. Och jag röstade för att de skulle dömas till döden.

¹¹ Överallt använde jag tortyr för att försöka få de kristna att förbanna Kristus. Jag var en så bitter motståndare till dem att jag till och med förföljde dem i avlägsna städer i främmande länder.