Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 138
Tacksägelse för Herrens utlovade hjälp
1 Av David.
Jag vill tacka dig av hela mitt hjärta,
inför gudarna vill jag lovsjunga dig.
2 Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel,
och prisa ditt namn
för din nåd och din sanning,
ty du har gjort ditt ord stort,
utöver allt vad ditt namn hade sagt oss.
3 När jag ropade svarade du mig,
du gav mig frimodighet, min själ fick kraft.
4 Herre, alla jordens kungar skall tacka dig,
när de får höra orden från din mun.
5 De skall sjunga om Herrens vägar,
ty Herrens härlighet är stor.
6 Herren är upphöjd, men han ser till den ringe,
han känner den högmodige fjärran ifrån.
7 Om än min väg går genom nöd,
håller du mig vid liv.
Mot mina fienders vrede räcker du ut din hand.
Din högra hand frälsar mig.
8 Herren skall fullborda sitt verk för mig.
Herre, din nåd varar i evighet.
Överge inte dina händers verk!
33 Så säger Herren, Herren: När jag har renat er från alla era missgärningar, då skall jag låta städerna på nytt bli bebodda, och då skall ruinerna på nytt byggas upp. 34 Det ödelagda landet skall åter bli brukat i stället för att ha legat som en ödemark inför var och en som gått fram där. 35 Då skall man säga: Det landet som var så ödelagt har nu blivit som Edens lustgård, och städerna som var så ödelagda, skövlade och förstörda, de är nu bebodda och befästa. 36 Då skall de folk som är kvar runt omkring er inse att jag, Herren, åter har byggt upp det som var förstört och på nytt planterat det som var ödelagt. Jag, Herren, har talat det, och jag skall göra det.
37 Så säger Herren, Herren: Också detta skall jag låta Israels hus be mig om och göra för dem: Jag skall föröka människorna så att de blir som en fårhjord. 38 Som de heliga fåren, Jerusalems får, vid högtiderna, så skall de hjordar av människor vara som skall fylla de ödelagda städerna. Och de skall inse att jag är Herren."
Fariseernas och sadduceernas surdeg
5 När lärjungarna kom över till andra sidan sjön, märkte de att de hade glömt att ta med bröd. 6 Jesus sade till dem: "Akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg!" 7 De sade till varandra: "Varför har vi inte tagit bröd med oss?" 8 Jesus märkte det och sade: "Varför samtalar ni med varandra om att ni inte har bröd? Så lite tro ni har! 9 Förstår ni ännu ingenting? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick? 10 Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick? 11 Hur kunde ni tro att jag talade till er om bröd? Jag sade ju att ni skulle akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg." 12 Då förstod de att han inte hade talat om att akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och sadduceernas lära.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln