Revised Common Lectionary (Complementary)
8 Nådig och barmhärtig är Herren,
sen till vrede och stor i nåd.
9 Herren är god mot alla
och förbarmar sig över alla sina verk.
14 Herren uppehåller alla dem
som är på väg att falla,
han reser upp alla nerböjda.
15 Allas ögon väntar på dig,
och du ger dem deras mat i rätt tid.
16 Du öppnar din hand
och mättar allt levande med nåd.
17 Herren är rättfärdig i alla sina vägar
och nådig i allt han gör.
18 Herren är nära alla som åkallar honom,
alla dem som åkallar honom i sanning.
19 Han gör vad de gudfruktiga begär,
han hör deras rop och frälsar dem.
20 Herren bevarar alla dem som älskar honom,
men alla ogudaktiga förgör han.
21 Min mun skall förkunna Herrens lov,
och allt som lever skall lova hans heliga namn
alltid och i evighet.
Herrens vredesbägare
17 Vakna upp, vakna upp, stå upp Jerusalem,
du som av Herrens hand har fått att dricka hans vredes bägare,
du som har tömt berusningens bägare till sista droppen.
18 Av alla de söner hon hade fött
fanns ingen som ledde henne,
av alla de söner hon hade fostrat
fanns ingen som fattade henne vid handen.
19 Dubbel är den olycka som har drabbat dig,
vem har medkänsla med dig?
Förödelse och förstöring, hunger och svärd
- hur skall jag[a] trösta dig?
20 Dina söner försmäktade,
de låg vid alla gathörn som en antilop i ett nät,
drabbade i fullt mått av Herrens vrede,
av din Guds bestraffning.
21 Så hör nu detta, du eländiga,
som är drucken, men inte av vin:
22 Så säger Herren, som är din Herre
och din Gud, som utför sitt folks sak:
Se, jag tar bort berusningens bägare ur din hand,
av min vredes bägare skall du inte längre dricka.
23 Jag skall sätta den i handen på dina plågare,
de som sade till dig:
"Fall ner, så att vi kan gå fram över dig!"
Så gjorde du din rygg till mark
och till en gata för dem att gå på.
6 Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha blivit om intet. Ty Israel är inte alla som kommer från Israel, 7 och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. Nej,Isaks efterkommande skall räknas som dina barn.[a] 8 Det vill säga: Guds barn är inte de som är barn genom naturlig härkomst, men löftets barn räknas som hans efterkommande. 9 Ty ett löftesord var detta:Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara ha en son.[b]
Guds rätt att välja
10 Men inte bara det, Rebecka fick två söner med en och samme man, vår fader Isak. 11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre.[c] Det blev sagt för att Guds beslut att välja vem han vill skulle stå fast och inte bero på gärningar utan på honom som kallar. 12 13 Det står ju skrivet: Jakob älskade jag, men Esau hatade jag.[d]
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln