Revised Common Lectionary (Complementary)

¹¹ Visa mig, Herre, din väg,
    jag vill vandra i din sanning.
Bevara mitt hjärta vid detta enda:
Att jag fruktar ditt namn.
¹² Jag vill tacka dig, Herre, min Gud,
av hela mitt hjärta
och ära ditt namn i evighet.
¹³ Ty din nåd är stor över mig,
    du räddar min själ ur dödsrikets djup.

¹⁴ Gud, övermodiga människor har rest sig mot mig,
en skara våldsmän står efter mitt liv,
de har inte dig för ögonen.
¹⁵ Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud,
sen till vrede och stor i nåd och sanning.
¹⁶ Vänd dig till mig och visa mig nåd.
Ge din makt åt din tjänare
    och fräls din tjänarinnas son!
¹⁷ Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl.
Låt dem som hatar mig skämmas,
när de ser att du, Herre,
    hjälper och tröstar mig.

¹⁸ Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting,
ty deras ögon är tillslutna, så att de inte ser,
och deras hjärtan, så att de ingenting begriper.
¹⁹ Ingen har så mycken eftertanke,
    så mycket vett eller förstånd att han säger:
"En del av det har jag bränt upp i eld,
på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har nu ätit.
Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner för ett stycke trä?"
²⁰ Den som lever av aska
    är förledd av ett vilselett hjärta,
så att han inte kan rädda sin själ eller tänka:
"Är det inte lögn det jag håller i min högra hand?"