Old/New Testament
Rening efter flytningar
1-2 Herren sa till Mose och Aron att ge Israels folk följande instruktioner:Den man som har flytningar från sitt könsorgan är oren.
3 Detta gäller inte bara när flytningen pågår, utan också en tid efter det att den upphört.
4 Sängen han ligger på och allt han sitter på blir orent.
5 Den som rör vid en oren säng blir också oren till kvällen och måste tvätta sina kläder och bada.
6 Den som sitter där någon som är oren suttit är själv oren till kvällen och måste tvätta sina kläder och bada.
7 Samma föreskrifter gäller den som rör vid den orene.
8 Den han spottar på är oren till kvällen och måste tvätta sina kläder och bada.
9 Den sadel han sitter på är oren,
10 och den som rör vid eller bär något annat som funnits under honom ska vara oren till kvällen och måste tvätta sina kläder och bada.
11 Om den orene mannen rör vid någon utan att först ha tvättat händerna, måste den han rört vid tvätta sina kläder, bada och vara oren till kvällen.
12 Lerkärl som den orene rör vid ska slås sönder och träkar måste tvättas med vatten.
13 När flytningen upphör, ska han börja en sju dagars reningsceremoni, genom att tvätta sina kläder och bada i friskt vatten.
14 På den åttonde dagen ska han ta två turturduvor eller två unga duvor och komma fram inför Herren, vid ingången till tabernaklet, och ge dem till prästen.
15 Prästen ska offra dem där, den ena som syndoffer och den andra som brännoffer. På så sätt skaffar prästen försoning för mannen inför Herren, för den flytning han haft.
16 När en man haft sädesavgång ska han bada hela kroppen och vara oren till kvällen.
17 Om sädesvätska kommit på kläderna ska dessa tvättas och sedan förbli orena till kvällen.
18 Efter ett samlag måste både kvinna och man bada, och de är orena till kvällen.
19 När en kvinna har menstruation är hon oren i sju dagar, och under den tiden ska den som rör vid henne vara oren till kvällen.
20 Det som hon ligger eller sitter på under den tiden blir orent.
21-23 Den som rör vid hennes säng eller något hon sitter på ska tvätta sina kläder och bada och förbli oren till kvällen.
24 En man som har samlag med henne under den tiden är oren i sju dagar, och varje säng som han ligger i ska vara oren.
25 Om menstruationen fortsätter över den normala tiden eller kommer oregelbundet, tillämpas samma regler som i vanliga fall,
26 så att det som kvinnan ligger på under den tiden blir orent, precis som under hennes normala menstruationsperiod, och på samma sätt förhåller det sig med allt hon sitter på.
27 Den som rör vid hennes säng eller något hon sitter på blir oren och måste tvätta sina kläder, bada och betraktas som oren till kvällen.
28 Om menstruationen har upphört efter sju dagar, är hon ren.
29 På den åttonde dagen ska hon ta två turturduvor eller två unga duvor och bära fram dem till prästen vid ingången till tabernaklet,
30 och prästen ska offra en som syndoffer och en som brännoffer och skaffa försoning för henne inför Herren, för orenheten under hennes menstruation.
31 På så sätt ska ni rena Israels folk från dess orenhet. I annat fall kommer de att dö, därför att de orenar mitt tabernakel som finns bland dem.
32 Detta är alltså lagen för en man som blir orenad genom flytning från sitt könsorgan eller genom sädesavgång,
33 och för en kvinnas menstruationsperiod. Den gäller också för den man som har samlag med en kvinna under denna period.
Försoningsdagen
1-2 Efter Arons söners död när de kom inför Herren, sa Herren till Mose: Varna din bror Aron så att han inte utan vidare går in i helgedomen bakom förhänget där arken och benådningsplatsen finns. Ett sådant intrång kommer att straffas med döden. Jag är nämligen själv närvarande i molnet över benådningsplatsen.
3 Här följer bestämmelserna för när och hur han får gå in dit: Han måste ha med sig en ung tjur till syndoffer och en bagge till brännoffer.
4 Han ska bada innan han klär på sig de speciella prästkläderna av linne, först underkläderna, sedan rocken med bältet och turbanen.
5 Israels folk ska sedan ge honom två bockar till syndoffer och en bagge till brännoffer.
6 Först ska han bära fram den unga tjuren som syndoffer för sig själv och därigenom skaffa försoning för sig och sin familj.
7 Sedan ska han föra fram de båda bockarna inför Herren, vid ingången till tabernaklet,
8 och kasta lott för att avgöra vilken som är Herrens och vilken han ska skicka iväg.
9 Den bock som lotten faller på ska offras av Aron som syndoffer.
10 Den andra bocken ska få leva och ställas fram inför Herren. Försoningsceremonin ska genomföras, och sedan ska den skickas ut i öknen som syndabock.
11 När Aron har offrat den unga tjuren som syndoffer för sig själv och sin familj,
12 ska han ta ett rökelsekar med glöd från Herrens altare, fylla sina händer med välluktande rökelse krossad till fint pulver och bära det innanför förhänget.
13 Där ska han inför Herren placera rökelsen på glöden, så att ett moln av rökelse täcker både benådningsplatsen över arken och stentavlorna med de tio budorden. Genom att göra så ska han slippa dö.
14 Han ska också ta en del av blodet från den unga tjuren och stänka det med sitt finger framtill på benådningsplatsen och sedan sju gånger framför den.
15 Därefter måste han gå ut och offra bocken som var avsedd för folkets syndoffer, bära in blodet innanför förhänget och stänka det på benådningsplatsen och framför den, precis som han gjorde med blodet från den unga tjuren.
16 På så sätt ska han skaffa försoning åt det allra heligaste därför att det blivit orenat genom Israels folks synder, och åt det heliga, som finns mitt bland folket och är omgivet av deras orenhet.
17 Ingen annan människa får vara inne i det heliga när Aron går in för att skaffa försoning i det allra heligaste, inte förrän han kommit ut igen och har skaffat försoning åt sig själv och sitt hus och åt hela Israels folk.
18 Då ska han gå ut till altaret inför Herren och skaffa försoning för det. Han måste stryka av blodet från den unga tjuren och från bocken på altarets horn
19 och sju gånger stänka av blodet med fingret på altaret, för att därigenom rena det från Israels synd och helga det.
20 När han har avslutat försoningsceremonin för det allra heligaste, det heliga och altaret, ska han föra fram den levande bocken,
21 och under det att han lägger sina båda händer på den bekänna Israels folks alla synder. Han ska lägga all deras synd på bockens huvud och skicka ut den i öknen, ledd av den man som blivit utsedd till uppgiften.
22 Bocken ska alltså bära bort folkets synd till ett land där ingen bor, och mannen ska släppa den lös ute i öknen.
23 Därefter ska Aron gå in i det heliga igen och ta av sig linnekläderna han tog på sig innan han gick in i det allra heligaste.
24 Sedan ska han bada på en helig plats, ta på sig sina vanliga kläder igen och gå ut och bära fram sitt eget brännoffer och folkets brännoffer och på så sätt skaffa försoning åt sig själv och folket.
25 Han ska också bränna upp fettet från syndoffret på altaret.
26 Mannen som lett ut bocken i öknen ska efteråt tvätta sina kläder och bada innan han får komma tillbaka till lägret.
27 Den unga tjuren och bocken för syndoffret, vilkas blod förts in av Aron i helgedomen för att skaffa försoning, ska bäras ut utanför lägret och brännas tillsammans med huden och de inre organen.
28 Den som bränner detta ska sedan tvätta sin kläder och bada, innan han återvänder till lägret.
29-30 Detta är en lag som alltid ska följas: Du får inte utföra något arbete på den tionde dagen i sjunde månaden, utan den dagen måste du använda till självrannsakan och leva i enkelhet. Detta gäller både dem som är födda i landet och dem som är utlänningar och bor bland Israels folk. Detta är den dag då ni ska fira försoningen, då ni i Herrens ögon blev rena från alla era synder.
31 Det är en vilodag, och den ska ni tillbringa i stillhet och enkelhet. Lagen gäller för all framtid.
32 Denna ceremoni ska även i senare generationer utföras av den smorde översteprästen, som blivit avskild för uppgiften efter sin förfader Aron. Han ska vara den som tar på sig de heliga linnekläderna
33 och skaffar försoning för det allra heligaste, det heliga, altaret, prästerna och folket.
34 Detta ska vara en evig lag för er, att skaffa försoning för Israels folks synder en gång om året.Aron följde alla dessa föreskrifter som Herren gav Mose.
Judarnas högsta domstol vill se Jesus dömd till döden
27 Tidigt nästa morgon samlades översteprästerna och de judiska ledarna igen. De fortsatte att diskutera hur de skulle få de romerska myndigheterna att döma Jesus till döden.
2 Sedan skickade de Jesus i bojor till den romerske landshövdingen Pilatus.
Judas begår självmord
3 När Judas, som hade förrått honom, såg att man dömt Jesus till döden ångrade han sig djupt. Därför gick han tillbaka till översteprästerna och de andra judiska ledarna med de trettio silverpengarna.
4 Jag har syndat, förklarade han, för jag har förrått en oskyldig människa.Det är ditt problem, svarade de.
5 Då slängde han pengarna på golvet i templet och gick ut och hängde sig.
6 Översteprästerna samlade ihop pengarna och sa: Vi kan inte lägga dem i templets kassaskrin, eftersom det är mot våra lagar att ta emot blodspengar.
7 De diskuterade saken och beslutade till sist att köpa ett stycke jord, på den plats där krukmakarna brukade hämta lera. Denna åker användes sedan som gravplats för främlingar som dog i Jerusalem.
8 Det är därför som den fortfarande kallas 'Blodsåkern'.
9 På detta sätt uppfylldes Jeremias profetia som säger: Jag tog de trettio silverpengarna, det pris som han värderades till av Israels folk,
10 och köpte en åker av krukmakarna, som Herren befallde mig.
Jesus förhörs av Pilatus
11 Jesus ställdes så inför Pilatus, den romerske landshövdingen. Är du judarnas kung? frågade landshövdingen honom.Ja, svarade Jesus.
12 Men när översteprästerna och de andra judiska ledarna kom med alla möjliga anklagelser mot honom förblev Jesus tyst.
13 Hör du inte vad de anklagar dig för? sa Pilatus.
14 Men till Pilatus stora förvåning sa Jesus inte ett ord.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
15 Nu var det sed att landshövdingen varje år släppte en judisk fånge fri, en som folket självt valde ut.
16 Det här året satt det en verkligt ökänd brottsling i fängelset. Han hette Barabbas.
17 När folkhopen samlades utanför Pilatus hus denna morgon frågade han dem: Vem ska jag släppa fri, Barabbas eller Jesus, er Messias?
18 Han visste nämligen mycket väl att de judiska ledarna hade arresterat Jesus av avundsjuka, därför att han var så populär bland folket.
19 Men medan Pilatus satt ordförande i rätten hade hans hustru skickat ett meddelande till honom: Lämna denne oskyldige man i fred, för jag har i natt haft fruktansvärda mardrömmar för hans skull.
20 Men under tiden hade översteprästerna och de judiska ledarna övertalat folkhopen att begära att Barabbas skulle släppas och Jesus dödas.
21 När Pilatus för andra gången frågade: Vilken av dessa två ska jag släppa? ropade folket: Barabbas!
22 Vad ska jag då göra med Jesus, er Messias? undrade Pilatus.Korsfäst honom! skrek de.
23 Varför det? frågade Pilatus. Vad har han då gjort? Men de fortsatte att ropa: Korsfäst, korsfäst!
24 När Pilatus såg att ingenting hjälpte och att folket när som helst kunde ställa till upplopp, bad han om ett handfat med vatten och inför folkmassan tvättade han sina händer och sa: Jag är oskyldig till denne mans blod. Ansvaret är ert!
25 Och folkmassan skrek tillbaka: Hans blod kan gärna komma över oss och över våra barn!
26 Då släppte Pilatus Barabbas, men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till de romerska soldaterna för att de skulle föra bort honom och korsfästa honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®