M’Cheyne Bible Reading Plan
Den gyllene ljusstaken
24 Herren talade till Mose. Han sade: 2 (A) Befall Israels barn att bära till dig ren olja av stötta oliver[a] till ljusstaken, så att lamporna kan sättas upp varje dag. 3 Utanför förhänget framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet ska Aron ständigt sköta den inför Herrens ansikte, från kväll till morgon. Det ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. 4 Lamporna på den gyllene ljusstaken ska han ständigt sköta inför Herrens ansikte.
Skådebröden
5 (B) Du ska ta fint mjöl och baka tolv kakor av det. Varje kaka ska innehålla två tiondels efa[b]. 6 Du ska lägga upp dem i två rader[c], sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. 7 På varje rad ska du lägga ren rökelse, och den ska vara ett påminnelseoffer[d] för bröden, ett eldsoffer åt Herren. 8 Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. 9 De ska tillhöra Aron och hans söner, och de ska äta dem på helig plats, för de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.
Smädares och mördares straff
10 En man som var son till en israelitisk kvinna och en egyptisk man gick ut bland Israels barn. Den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kom då i gräl med varandra i lägret. 11 Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet[e] och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Dibri, av Dans stam. 12 De satte honom i förvar för att få ett bestämt uttalande från Herrens mun.
13 Och Herren sade till Mose: 14 (C) För ut hädaren utanför lägret. Sedan ska alla som hörde hädelsen lägga sina händer på hans huvud[f], och hela församlingen ska stena honom. 15 Till Israels barn ska du säga: Om någon hädar sin Gud kommer han att bära på synd. 16 (D) Och den som smädar Herrens namn ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom. Vare sig det är en främling eller en infödd som smädar Namnet ska han dödas.
17 (E) Den som slår ihjäl en människa ska straffas med döden. 18 Och den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det: liv för liv. 19 (F) Om någon tillfogar sin nästa kroppsskada, ska man göra mot honom som han själv har gjort: 20 (G) bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand[g]. Samma skada som han har vållat en annan, ska han själv tillfogas. 21 (H) Den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det, och den som slår ihjäl en människa ska dödas. 22 (I) En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är Herren er Gud.
23 Mose talade detta till Israels barn. Och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Israels barn gjorde så som Herren hade befallt Mose.
Räddning undan förföljare
31 För körledaren. En psalm av David.
2 (A) Till dig, Herre, tar jag min tillflykt.
Låt mig aldrig behöva skämmas,
rädda mig i din rättfärdighet.
3 (B) Vänd ditt öra till mig,
skynda till min räddning!
Var min fasta klippa,
en borg till min frälsning,
4 (C) för du är min klippa och min borg.
Du ska leda och föra mig
för ditt namns skull,
5 (D) du ska lossa mig ur nätet
de lagt ut för mig,
för du är mitt beskydd.
6 (E) I din hand[a] överlämnar jag
min ande.
Du har friköpt mig, Herre,
du trofaste Gud.
7 (F) Jag hatar[b] dem som håller fast
vid tomma avgudar,
jag litar på Herren.
8 (G) Jag vill jubla och glädjas
över din nåd,
att du ser mitt lidande
och känner min själ i nöden.
9 (H) Du utlämnar mig inte
i fiendens hand,
du ställer mina fötter
på rymlig plats.
10 (I) Förbarma dig över mig, Herre,
jag är i nöd!
Grämelse förtär mitt öga,
min själ och min kropp.
11 (J) Mitt liv försvinner i sorg,
mina år i suckan.
Min kraft är bruten
genom min synd[c],
mina ben[d] förtärs
12 (K) för alla mina fienders skull.
Jag har blivit en skam
för mina grannar
och en skräck
för dem som känner mig.
De som ser mig på gatan
flyr för mig.
13 Jag är glömd och borta
ur deras hjärtan, som död,
jag har blivit som ett krossat kärl.
14 (L) Jag hör vad många viskar,
skräck från alla håll!
De gaddar ihop sig mot mig,
smider planer för att ta mitt liv.
15 Men jag litar på dig, Herre,
jag säger: "Du är min Gud."
16 (M) Min tid är i dina händer.
Rädda mig från mina fienders hand,
från dem som förföljer mig.
17 (N) Låt ditt ansikte lysa
över din tjänare,
fräls mig genom din nåd.
18 (O) Herre, låt mig inte
behöva skämmas,
jag ropar till dig!
Låt de gudlösa få skämmas,
låt dem tystna i dödsriket.
19 Låt lögnarnas läppar förstummas,
de som talar fräckhet i högmod
och förakt mot den rättfärdige.
20 (P) Hur stor är inte din godhet,
som du sparar åt dem
som vördar dig
och visar i människors åsyn
mot dem som flyr till dig!
21 (Q) Du tar dem i ditt ansiktes beskydd
mot människors intriger,
du gömmer dem i din hydda
undan elaka tungor.
7 (A) För vem vet vad som är gott för människan i livet under hennes förgängliga livsdagar där hon lever som en skugga? Och vem kan säga en människa vad som kommer att ske efter henne under solen?
Livsvisdom
2 (B) Bättre gott namn än god salva[a],
och bättre dödens dag
än födelsens dag.
3 (C) Bättre gå till sorgehus
än till gästabud,
för det är slutet för alla människor,
och den som lever
bör ta det till hjärtat.
4 (D) Bättre sorg än skratt,
av plågat ansikte mår hjärtat bra.
5 (E) De visas hjärtan är i sorgens hus,
dårarnas hjärtan i glädjens hus.
6 (F) Bättre höra den vises tillrättavisning
än höra dårars sång,
7 för dårens skratt är som
sprakandet av törne[b]
under grytan.
Också det är förgängligt.
8 (G) Oärlig vinst gör den vise till en dåre,
mutor fördärvar hjärtat.
9 (H) Bättre slutet på en sak än dess början,
bättre tålmodig än högmodig.
10 (I) Var inte snar till vrede,
för vrede bor i dårars bröst.
11 Fråga inte:
Varför var det bättre förr?
Det är inte av vishet du frågar så.
12 (J) Vishet är lika gott som ett arv[c],
en förmån för dem som ser solen.
13 Vishetens beskydd
är som pengars beskydd.
Men kunskapens fördel
är att visheten ger liv
åt sin ägare.
14 (K) Se på Guds verk:
Vem kan göra rakt
det han har gjort krokigt?
15 (L) På glädjens dag ska du vara glad,
på olyckans dag ska du tänka på
att Gud har gjort
både den ena och den andra,
för att människan inte ska förstå
vad som kommer efter henne.
16 (M) Allt har jag sett
under mina förgängliga dagar:
Den rättfärdige går under
i sin rättfärdighet,
den ogudaktige lever länge
i sin ondska.
17 Var inte alltför rättfärdig
och inte alltför vis.
Varför förstöra dig själv?
18 (N) Var inte alltför ogudaktig
och inte dåraktig.
Varför dö före din tid?
19 (O) Det är bäst att hålla fast vid det ena
utan att släppa det andra,
för den som fruktar Gud
finner en väg ut ur allt detta.
20 (P) Visheten gör den vise starkare
än tio mäktiga i staden.
21 (Q) För det finns ingen
rättfärdig människa på jorden
som gör det goda och aldrig syndar.
22 (R) Fäst dig inte
vid allt som människor säger,
så hör du inte
att din tjänare förbannar dig.
23 Ditt hjärta vet ju att du själv
många gånger
har förbannat andra.
24 (S) Allt detta har jag prövat
genom vishet.
Jag sade: ”Jag vill bli vis.”
Men visheten var
fjärran från mig.
25 Det som är långt borta
och mycket djupt,
vem finner det?
26 (T) Och jag vände mitt hjärta
till att förstå, utforska,
söka vishet och sammanhang.
Jag ville förstå att ondska är dårskap
och dåraktighet galenskap.
27 (U) Och jag fann:
Bittrare än döden är den kvinna
vars hjärta är snaror[d] och nät,
vars händer är bojor.
Den som är god inför Gud
kommer undan henne,
men syndaren fångas av henne.
28 Se, detta fann jag, säger Predikaren,
när jag lade det ena till det andra
för att få sammanhang,
29 något som min själ ännu söker
men inte har funnit.
En man bland tusen
har jag funnit,
men någon kvinna bland alla dessa
har jag inte funnit.
30 (V) Se, bara detta har jag funnit:
Gud skapade människan rak,[e]
men de har tänkt ut
många påhitt.
Människorna i de sista dagarna
3 (A) Du ska veta att i de sista dagarna[a] blir det svåra tider. 2 (B) Människorna kommer att vara egenkära, pengakära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, 3 kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, 4 (C) falska, hänsynslösa och högmodiga. De kommer att älska njutning mer än Gud 5 (D) och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!
6 (E) Bland dem finns sådana som smyger sig in i hemmen och snärjer svaga kvinnor som är tyngda av synder och drivs av många slags begär 7 (F) och som ständigt blir undervisade men aldrig lyckas komma till insikt om sanningen. 8 (G) Liksom Jannes och Jambres[b] trotsade Mose, trotsar dessa män sanningen. De är människor med fördärvat sinne, deras tro är inte äkta. 9 Men de ska inte ha någon mer framgång. Deras galenskap ska bli uppenbar för alla, så som det också blev med Jannes och Jambres.
I apostelns efterföljd
10 (H) Men du har troget följt mig i lära och liv, i målsättning och tro, i tålamod, kärlek och uthållighet, 11 (I) i de förföljelser och lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra[c]. Vilka förföljelser har jag inte fått utstå! Men Herren har räddat mig ur dem alla. 12 (J) Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda. 13 Men onda människor och bedragare ska gå allt längre i sin ondska, de bedrar och är själva bedragna.
14 (K) Du däremot, håll fast vid det du har lärt dig och blivit övertygad om. Du vet av vilka du har lärt det, 15 (L) och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis så att du blir frälst genom tron på Kristus Jesus. 16 (M) Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig[d] till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, 17 (N) så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation