Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
3 Moseboken 26

Lydnadens lön

26 (A) Ni ska inte göra er några avgudar och inte resa upp åt er någon avbild eller stod och inte heller i ert land sätta upp några stenar med bilder för att tillbe dem, för jag är Herren er Gud. (B) Mina sabbater ska ni hålla, och min helgedom ska ni vörda. Jag är Herren.

(C) Om ni vandrar efter mina stadgar och håller mina bud och följer dem, ska jag ge er regn i rätt tid[a] så att jorden ger sin gröda och träden på marken bär sin frukt. Trösktiden ska hos er räcka till vinbärgningen, och vinbärgningen ska räcka till såningstiden, och ni ska ha bröd nog för att äta er mätta och ni ska bo trygga i ert land.

Och jag ska ge frid i landet, ni ska få ro och ingen ska skrämma er. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet, och inget svärd ska gå fram genom ert land. Ni ska jaga era fiender framför er, och de ska falla för era svärd. (D) Fem av er ska jaga hundra framför sig, och hundra av er ska jaga tiotusen, och era fiender ska falla för era svärd.

(E) Jag ska vända mig till er och göra er fruktsamma och föröka er, och jag ska upprätthålla mitt förbund med er. 10 Gammal gröda, som legat inne länge, ska ni ha att äta. Ni ska tvingas skaffa undan den gamla för den nya. 11 (F) Och jag ska resa upp min boning mitt ibland er, och jag ska inte avvisa er.[b] 12 Jag ska vandra bland er och vara er Gud, och ni ska vara mitt folk. 13 Jag är Herren er Gud som förde er ut ur Egyptens land, för att ni inte skulle vara slavar där. Jag har brutit sönder ert ok och låtit er gå med upprätt huvud.

Olydnadens följder

14 (G) Men om ni inte hör på mig och inte gör efter alla dessa bud, 15 om ni föraktar mina stadgar och avvisar mina lagar, så att ni inte följer alla mina bud utan bryter mitt förbund, 16 då ska också jag handla på samma sätt mot er. Jag ska straffa er med skräck, med tärande sjukdom och feber, så att era ögon försmäktar och er själ tynar bort. Och ni ska så er säd förgäves, för era fiender ska äta den. 17 (H) Jag ska vända mitt ansikte mot er, och ni ska bli slagna av era fiender. De som hatar er ska råda över er, och ni ska fly, även om ingen förföljer er.

18 Om ni trots detta inte lyssnar till mig, ska jag tukta er sjufalt värre för era synders skull. 19 (I) Jag ska krossa er stolta makt och låta er himmel bli som järn och er jord som koppar[c]. 20 Er möda ska vara förgäves, för er jord ska inte ge sin gröda och träden i landet ska inte bära frukt.

21 Om ni ändå gör mig emot och inte vill lyssna på mig, ska jag slå er sjufalt värre, som era synder förtjänar. 22 (J) Jag ska sända över er vilddjur, som ska döda era barn och fördärva er boskap och få er att minska i antal så att era vägar blir öde.

23 Om ni trots detta inte låter varna er av mig utan står mig emot, 24 (K) ska också jag stå er emot och slå er sjufalt för era synders skull. 25 Jag ska låta er drabbas av ett hämndens svärd som ska hämnas mitt förbund, och ni ska samlas i städerna. Men där ska jag sända pest ibland er, och ni ska bli överlämnade i fienders hand. 26 (L) Jag ska fördärva ert livsuppehälle så att ert bröd ska kunna bakas i en enda ugn av tio kvinnor. Brödet ska lämnas ut efter vikt, och när ni äter ska ni inte bli mätta.

27 Om ni trots detta inte lyssnar till mig utan står mig emot, 28 ska också jag i vrede stå er emot och tukta er sjufalt för era synders skull. 29 (M) Ni ska tvingas äta era söners och döttrars kött[d]. 30 (N) Jag ska ödelägga era offerhöjder och utrota era solstoder.[e] Jag ska kasta era döda kroppar på era eländiga avgudars döda kroppar, och jag ska visa er ifrån mig. 31 (O) Jag ska göra era städer till ruiner och ödelägga era helgedomar, och jag ska inte mer med välbehag känna doften av era offer. 32 (P) Jag ska själv ödelägga landet, så att era fiender som bor där ska häpna över det. 33 (Q) Men er ska jag sprida ut bland hednafolken och jag ska förfölja er med draget svärd. Så ska ert land bli en ödemark och era städer ruiner.

34 (R) Då ska landet få gottgörelse för sina sabbater under hela den tid som det ligger öde och ni är i era fienders land. Ja, då ska landet vila och få gottgörelse för sina sabbater. 35 Hela den tid det ligger öde ska det hålla sabbat och få den vila det inte fick på era sabbater, då ni bodde där.

36 (S) Och åt dem som blir kvar av er, ska jag ge försagda hjärtan där de är i sina fienders länder, så att de jagas på flykten av ett prasslande löv som rörs av vinden. De ska fly som om de flydde för svärd och falla, även om ingen förföljer dem. 37 De ska stupa på varandra som om de stupade för svärd, även om ingen förföljer dem. Ni ska inte kunna hålla stånd mot era fiender. 38 Ni ska förgås bland hednafolken, och era fienders land ska förtära er. 39 De som blir kvar av er ska genom sin egen missgärning tyna bort i era fienders land. Också genom sina fäders missgärning ska de tyna bort, liksom dessa har gjort.

40 (T) De ska bekänna den missgärning de själva har begått och den deras fäder har begått, att de har handlat trolöst mot mig och stått emot mig, 41 så att också jag måste stå emot dem och föra bort dem till deras fienders land. Då ska deras oomskurna hjärtan tvingas att ödmjuka sig, och de ska få lida för sin missgärning.

42 Då ska jag tänka på mitt förbund med Jakob, och jag ska också tänka på mitt förbund med Isak och på mitt förbund med Abraham. Och jag ska tänka på landet, 43 för landet ska överges av dem och få gottgörelse för sina sabbater genom att ligga öde när folket är borta. Själva ska de få lida för sin missgärning, just därför att de förkastade mina lagar och därför att de avvisade mina stadgar.

44 (U) Men när de är i sina fienders land ska jag trots detta inte förkasta eller avvisa dem så att jag förgör dem och bryter mitt förbund med dem, för jag är Herren deras Gud. 45 Nej, dem till godo ska jag tänka på förbundet med fäderna, som jag förde ut ur Egyptens land inför hednafolkens ögon, för att jag skulle vara deras Gud. Jag är Herren.

46 Dessa är de stadgar, domslut och lagar som Herren fastställde mellan sig och Israels barn på Sinai berg genom Mose.

Psaltaren 33

Herrens allmakt och nåd

33 (A) Jubla i Herren, ni rättfärdiga!
    De ärligas lovsång är skön[a].
(B) Tacka Herren med harpa,
    sjung hans lov
        med tiosträngad lyra.
(C) Sjung till honom en ny sång,
    spela vackert med jubelrop,
(D) för Herrens ord är rätt
    och han är trofast i allt han gör.
(E) Han älskar rättfärdighet och rätt,
    jorden är full av Herrens nåd.

(F) Himlen är skapad
        genom Herrens ord,
    hela dess här
        genom hans muns ande.
(G) Han samlar havets vatten
        som i en hög[b],
    han lägger djupen
        i förvaringsrum.
Hela jorden ska frukta Herren,
    alla som bor i världen
        ska bäva för honom,
(H) för han sade och det blev till,
    han befallde och det stod där[c].

10 (I) Herren gör hednafolkens planer
        om intet,
    han gäckar folkens tankar.
11 (J) Men Herrens plan
        består för evigt,
    hans hjärtas tankar
        från släkte till släkte.

12 (K) Saligt är det folk
        som har Herren till sin Gud,
    det folk han har utvalt
        till sin arvedel.
13 Från himlen blickar Herren ner,
    han ser alla människors barn,
14 (L) från sin boning betraktar han
    alla som bor på jorden.
15 (M) Han formar alla deras hjärtan,
    han förstår alla deras verk.

16 (N) En kung segrar inte
        genom stor armé,
    en hjälte räddar sig inte
        genom stor styrka.
17 (O) En häst ger inget hopp om seger,
    med all sin kraft räddar den inte.
18 (P) Men Herrens ögon ser till dem
        som vördar honom,
    till dem som hoppas på hans nåd,
19 (Q) för att rädda deras själ från döden
    och hålla dem vid liv
        i hungerns tid.

20 (R) Vår själ väntar på Herren,
    han är vår hjälp
        och vår sköld.
21 I honom gläder sig vårt hjärta,
    vi förtröstar på hans heliga namn.
22 Låt din nåd vila över oss, Herre!
    Vi sätter vårt hopp till dig.

Predikaren 9

(A) Allt detta har jag grubblat på, allt detta har jag prövat: att de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen människa vet vad som ligger framför henne. (B) Allt händer lika för alla: för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode[a], den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed liksom den som skyr eden. (C) Detta är något ont i allt som händer under solen, att det går alla lika. Och människornas hjärtan är fulla av ondska, av dårskap i deras hjärtan så länge de lever, och sedan går de ner bland de döda. Den som är med i[b] de levandes skara har ett hopp, för en levande hund har det bättre än ett dött lejon. (D) De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen.

(E) Så ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta, för Gud är redan nöjd med det du gör. Låt dina kläder alltid vara vita[c] och låt oljan aldrig fattas på ditt huvud[d]. (F) Njut livet med en kvinna som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv som Gud ger dig under solen, alla dina förgängliga dagar. För det är din lott i livet och mödan som du har under solen. 10 (G) Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet.

11 (H) Vidare såg jag under solen: Det är inte de snabba som vinner loppet eller hjältarna som vinner striden. Det är inte de visa som får bröd, de kloka som får rikedom eller de kunniga som får uppskattning. Allt beror på tid och tillfälle. 12 (I) Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid när den plötsligt drabbar dem.

13 Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor: 14 Det fanns en liten stad[e] med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den. 15 (J) Därinne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg den fattige mannen. 16 (K) Då sade jag: Vishet är bättre än styrka. Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.

Vishet och dårskap

17 De visas ord som hörs i stillhet
    är bättre än rop från en härskare
        bland dårar.
18 Vishet är bättre än vapen.
    Men en enda syndare
        fördärvar mycket gott.

Brevet till Titus 1

Hälsning

Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att föra Guds utvalda till tro och insikt om den sanning som hör till gudsfruktan (A) och ger hopp om evigt liv. Detta eviga liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evig tid. (B) Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som anförtrotts mig på Guds, vår Frälsares, befallning.

(C) Till Titus, mitt äkta barn i vår gemensamma tro. Nåd och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus, vår Frälsare.

Titus uppgift på Kreta

(D) Jag lämnade dig på Kreta för att du skulle ordna det som återstod och i varje stad insätta äldste efter mina instruktioner. (E) En äldste ska vara fläckfri, en enda kvinnas man, och ha troende [a]barn som inte kan beskyllas för att vara vilda eller upproriska. (F) Församlingsledaren[b] ska som Guds förvaltare vara fläckfri. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, utan gästfri, godhjärtad, förståndig, hederlig, gudfruktig och behärskad. (G) Han ska hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han både kan uppmuntra[c] med sund undervisning och tillrättavisa[d] motståndarna.

10 (H) Det finns nämligen många upproriska pratmakare och bedragare, särskilt bland de omskurna. 11 (I) Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

12 En av deras egna[e], en profet, har sagt: "Kretensare ljuger jämt, de är vilddjur, glupska och lata." 13 (J) Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron 14 (K) och inte ägnar sig åt judiska myter och bud från människor som vänder sig bort från sanningen. 15 (L) För de rena är allting rent, men för de orena och otroende är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orena. 16 (M) De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda, trotsiga och odugliga till varje god gärning.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation