M’Cheyne Bible Reading Plan
Påskhögtiden
16 (A) Ge akt på månaden Aviv[a] och fira Herren din Guds påskhögtid[b], för i månaden Aviv förde Herren din Gud dig ut ur Egypten om natten. 2 Du ska slakta påskoffer åt Herren din Gud av får och kor på den plats som Herren utväljer till boning åt sitt namn. 3 (B) Till offret ska du inte äta något syrat. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, betryckets bröd, eftersom du drog ut ur Egyptens land snabbt. Så länge du lever ska du därför komma ihåg den dag då du lämnade Egyptens land. 4 (C) I sju dagar ska man inte se någon surdeg[c] hos dig inom hela ditt område, och av det som du slaktar om kvällen på den första dagen ska inget lämnas kvar över natten till morgonen.
5 Du får inte slakta påskoffret i vilken som helst av de städer som Herren din Gud ger dig, 6 utan endast på den plats som Herren din Gud utväljer[d] till boning åt sitt namn. Där ska du slakta påskoffret om kvällen när solen går ner vid den tid då du drog ut ur Egypten. 7 Du ska koka det och äta det på den plats som Herren din Gud utväljer och om morgonen ska du vända tillbaka och gå till dina tält. 8 Sex dagar ska du äta osyrat bröd och på sjunde dagen ska högtidsförsamling hållas åt Herren din Gud. Då ska du inte utföra något arbete.
Veckohögtiden eller pingsten
9 (D) Du ska räkna sju veckor. Från det att man börjar skära säden ska du räkna de sju veckorna. 10 Därefter ska du fira Herren din Guds veckohögtid[e] och bära fram din hands frivilliga gåva, som du ska ge efter måttet av den välsignelse som Herren din Gud har gett dig. 11 Inför Herren din Guds ansikte ska du glädja dig på den plats som Herren din Gud utväljer till boning åt sitt namn, du med din son och din dotter, din tjänare och tjänarinna, med leviten som bor inom dina portar och främlingen, den faderlöse och änkan, som du har hos dig. 12 Kom ihåg att du var slav i Egypten och följ noga dessa stadgar.
Lövhyddohögtiden
13 (E) Lövhyddohögtiden[f] ska du fira i sju dagar sedan du har inbärgat avkastningen från din tröskplats och från din vinpress. 14 Du ska glädja dig vid denna högtid med din son och din dotter, din tjänare och tjänarinna, med leviten, främlingen, den faderlöse och änkan som bor inom dina portar. 15 I sju dagar ska du fira Herren din Guds högtid på den plats som Herren utväljer, för Herren din Gud ska välsigna dig i all den avkastning du får och i allt dina händer har uträttat, och du ska vara fylld av glädje.
16 (F) Tre gånger om året ska alla av manligt kön hos dig träda fram inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer: vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddohögtiden. Men ingen ska träda fram med tomma händer inför Herrens ansikte, 17 var och en ska ge vad han kan efter den välsignelse som Herren din Gud har gett dig.
Domare
18 Du ska för dina särskilda stammar tillsätta domare och tjänstemän åt dig inom alla de städer som Herren din Gud ger dig. De ska döma folket med rättvisa. 19 (G) Du ska inte förvanska rätten och inte vara partisk. Du ska inte ta mutor, för mutor förblindar de visas ögon och förvrider de rättfärdigas sak. 20 Rättfärdighet, rättfärdighet ska du sträva efter, för att du ska få leva och ta i besittning det land som Herren din Gud ger dig.
Avguderi och annan synd
21 Du ska inte sätta upp någon träpåle åt dig som en Ashera vid sidan[g] av Herren din Guds altare, det som du ska göra åt dig. 22 (H) Du ska inte heller resa någon stenstod åt dig, för sådant hatar Herren din Gud.
Lova Herren för hans godhet
103 [a]Av David.
Lova Herren, min själ!
Hela mitt inre,
prisa hans heliga namn!
2 Lova Herren, min själ,
och glöm inte allt gott han gör –
3 [b]han förlåter dig alla dina synder
och botar alla dina sjukdomar,
4 [c]han friköper ditt liv från graven
och kröner dig med nåd
och barmhärtighet,
5 [d]han mättar ditt begär med sitt goda
så att du blir ung på nytt
som en örn.
6 [e]Herren handlar rättfärdigt
och skipar rätt för alla förtryckta.
7 [f]Han visade Mose sina vägar,
Israels barn sina gärningar.
8 [g]Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och stor i nåd.
9 Han går inte ständigt till rätta
och behåller inte sin vrede
för evigt.
10 Han behandlar oss inte
efter våra synder
och lönar oss inte
efter våra missgärningar.
11 [h]Så hög som himlen
är över jorden,
så väldig är hans nåd
över dem som vördar honom.
12 Så långt som öster är från väster,
så långt avlägsnar han
våra synder från oss.
13 [i]Så som en far förbarmar sig
över barnen,
så förbarmar sig Herren
över dem som vördar honom,
14 [j]för han vet hur vi är skapade,
han tänker på att vi är stoft.
15 [k]Människans dagar är som gräset,
hon blomstrar som blomman
på ängen.
16 Vinden sveper fram över den
och den är borta,
dess plats minns den inte mer.
17 [l]Men Herrens nåd varar
från evighet till evighet
över dem som vördar honom
och hans rättfärdighet
ända till barnbarnen,
18 [m]när man håller hans förbund
och tänker på hans befallningar
och följer dem.
19 [n]Herren har grundat sin tron
i himlen,
hans rike råder över allt.
20 [o]Lova Herren, ni hans änglar,
ni starka hjältar
som utför hans befallning
så snart ni hör ljudet av den.
21 Lova Herren, alla hans härar,
ni hans tjänare
som gör hans vilja.
22 Lova Herren, alla hans verk,
överallt i hans välde.
Lova Herren, min själ!
Israels oförtjänta räddning
43 (A) Men så säger nu Herren,
han som har
skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
Var inte rädd,
för jag har återlöst dig,
jag har kallat dig vid namn,
du är min.
2 (B) Om du går genom vatten
är jag med dig,
eller genom strömmar
så ska de inte dränka dig.
Om du går genom eld
ska du inte bli svedd,
lågan ska inte bränna dig.
3 (C) För jag är Herren din Gud,
Israels Helige, din Frälsare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
Nubien och Seba[a] i ditt ställe.
4 Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
högt aktad och älskad av mig,
ger jag människor i ditt ställe,
folk i stället för ditt liv.
5 (D) Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska hämta dina barn från öster
och samla dig från väster.
6 (E) Jag ska säga till länderna i norr:
"Ge hit!"
och till södern:
"Håll dem inte tillbaka!
För hit mina söner fjärran ifrån
och mina döttrar
från jordens ände,
7 (F) var och en som är uppkallad
efter mitt namn
och som jag skapat till min ära,
som jag format och gjort."
8 (G) För ut det blinda folket
som ändå har ögon,
och de döva som ändå har öron.
9 (H) Alla hedningar kommer tillsammans
och folken samlas.
Vem bland dem förkunnade detta
och lät oss höra om det
som har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen
så att de kan få rätt.
Låt dem höra, så att de kan säga:
"Det är sant."
10 (I) Ni är mina vittnen, säger Herren,
och min tjänare som jag utvalt,
för att ni ska känna mig och tro mig
och förstå att Jag Är.
Före mig blev ingen Gud formad,
efter mig ska ingen komma.
11 (J) Jag, jag är Herren.
Förutom mig finns ingen frälsare.
12 Det är jag som har förutsagt
och frälst och förkunnat,
ingen främmande gud ibland er.
Ni är mina vittnen, säger Herren,
och jag är Gud.
13 (K) Jag Är, redan från första dagen.[b]
Ingen kan rädda ur min hand.
När jag vill göra något,
vem kan då hindra det?
14 (L) Så säger Herren,
er återlösare, Israels Helige:
För er skull sänder jag bud till Babel
och bryter ner alla bommarna,
och kaldeernas jubel
förvandlas till jämmer.[c]
15 Jag är Herren er Helige,
Israels skapare, er kung.
16 (M) Så säger Herren,
han som gjorde en väg i havet,
en stig i väldiga vatten,
17 han som förde ut vagnar
och hästar dit,
en mäktig krigshär.
Där blev de liggande,
de reser sig aldrig mer.
De utplånades,
de släcktes som en veke.
18 Tänk inte på det som har hänt,
bry er inte om det som var förr.
19 (N) Se, jag gör något nytt.
Redan nu visar det sig.
Märker ni det inte?
Jag ska göra en väg i vildmarken
och strömmar i öknen.
20 Markens djur ska ära mig,
schakaler och strutsar,
för jag förser vildmarken med vatten
och öknen med strömmar,
så att mitt folk, mina utvalda,
kan dricka.
21 Det folk som jag format åt mig
ska höja mitt lov.
22 Men du Jakob har inte kallat på mig,
du Israel har tröttnat på mig.
23 Du har inte kommit till mig
med dina brännofferfår
eller ärat mig med dina slaktoffer.
Jag har inte gett dig arbete
med matoffer
eller möda med rökelse.
24 (O) Du har inte köpt kalmus[d] åt mig
för pengar
eller mättat mig
med dina slaktoffers fett.
I stället har du gett mig arbete
med dina synder
och möda med dina missgärningar.
25 (P) Jag, jag är den som utplånar
dina brott för min egen skull,
dina synder minns jag inte mer.
26 (Q) Påminn mig,
låt oss gå till rätta med varandra,
tala så att du kan få rätt.
27 Redan din stamfar syndade
och dina talesmän gjorde uppror
mot mig.
28 Därför har jag vanhelgat
helgedomens ledare,
överlämnat Jakob till förintelse
och Israel till hån.
Vilddjuret från havet
13 (A) Och jag såg ett vilddjur komma upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och tio kronor på sina horn, och hädiska namn på sina huvuden. 2 (B) Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon. Och draken gav det sin makt och sin tron och stor auktoritet. 3 Ett av dess huvuden såg ut att ha blivit slaktat och dödat, men dess dödliga sår hade läkts. Och hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde det. 4 De tillbad draken för att han hade gett sin makt åt vilddjuret, och de tillbad vilddjuret och sade: "Vem är som vilddjuret? Vem kan strida mot det?"
5 (C) Och vilddjuret fick en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick rätt att fortsätta i fyrtiotvå månader. 6 Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans boning, dem som bor i himlen. 7 (D) Och vilddjuret fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och länder. 8 (E) Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte från världens skapelse[a] har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat.
9 (F) Du som har öron, hör: 10 (G) Om någon ska gå i fångenskap, då går han i fångenskap[b]. Om någon ska dödas med svärd, då dödas han med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.
Vilddjuret från jorden
11 (H) Och jag såg ett annat vilddjur komma upp ur jorden. Det hade två horn som ett lamm men talade som en drake. 12 Det utövar det första vilddjurets hela makt inför det och får jorden och dess invånare att tillbe det första vilddjuret vars dödliga sår hade blivit läkt. 13 (I) Det gör stora tecken och får till och med eld att falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. 14 (J) Genom tecknen det fått makt att göra inför vilddjuret förleder det jordens invånare. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret som har ett sår från ett svärd men lever igen. 15 (K) Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att vilddjurets bild till och med kunde tala och låta döda dem som inte tillbad vilddjurets bild.
16 Och det tvingar alla – små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta emot ett märke på högra handen eller pannan, 17 (L) så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal. 18 Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. Och dess tal är 666[c].
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation