Chronological

De tio budorden

5 Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och föreskrifter som jag i dag kungör för er. Lär er dem och håll fast vid och följ dem.

² Herren, vår Gud, slöt ett förbund med oss på Horeb. ³ Det var inte med våra fäder Herren slöt detta förbund, utan med oss själva som står här i dag, oss alla som nu lever. ⁴ Ansikte mot ansikte talade Herren till er ur elden på berget. ⁵ Jag stod då mellan Herren och er för att förkunna Herrens ord för er, ty ni var rädda för elden och steg inte upp på berget. Han sade:

⁶ Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

⁷ Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

⁸ Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. ⁹ Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, ¹⁰ men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud.

¹¹ Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

¹² Håll sabbatsdagen så att du helgar den, så som Herren, din Gud, har befallt dig. ¹³ Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. ¹⁴ Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar, för att din tjänare och din tjänarinna skall få vila liksom du. ¹⁵ Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att Herren, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.

¹⁶ Hedra din far och din mor, så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det må gå dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig.

¹⁷ Du skall inte mörda.

¹⁸ Du skall inte begå äktenskapsbrott.

¹⁹ Du skall inte stjäla.

²⁰ Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

²¹ Du skall inte ha begär till din nästas hustru. Du skall inte ha lust till din nästas hus eller hans åker, hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör din nästa.

²² Dessa ord talade Herren med hög röst till hela er församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, och han tillade inget mer. Och han skrev orden på två stentavlor som han gav åt mig.

Mose träder fram som medlare

²³ När ni hörde rösten ur mörkret, medan berget brann i eld, trädde ni fram till mig, alla huvudmän för era stammar samt era äldste. ²⁴ Och ni sade: "Se, Herren, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att Gud kan tala med en människa och ändå låta henne leva. ²⁵ Varför skall vi nu dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi ytterligare får höra Herrens, vår Guds, röst kommer vi att dö. ²⁶ För vem finns bland allt kött, som har hört den levande Gudens röst tala ur elden, som vi har gjort, och ändå blivit vid liv? ²⁷ Träd du fram och hör allt vad Herren, vår Gud, säger, och tala du till oss allt vad Herren, vår Gud, talar till dig, så vill vi höra det och göra därefter."

²⁸ Herren hörde era ord när ni talade till mig, och Herren sade till mig: "Jag har hört de ord som detta folk har talat till dig. De har rätt i allt vad de har sagt. ²⁹ Om de ändå hade sådana hjärtan att de fruktade mig och alltid höll alla mina bud! Då skulle det alltid gå väl för dem och deras barn. ³⁰ Gå och säg till dem: Vänd tillbaka till era tält. ³¹ Men du skall stanna kvar här hos mig, så skall jag tala till dig alla de bud och stadgar och föreskrifter som du skall lära dem, så att de följer dem i det land som jag ger dem till besittning."

³² Var noga med att göra vad Herren, er Gud, har befallt er. Vik inte av, vare sig till höger eller till vänster. ³³ Den väg som Herren, er Gud, har befallt er att gå skall ni alltid följa, så att ni får leva och det går er väl och ni får ett långt liv i det land som ni skall ta i besittning.

Det stora budet

6 Dessa är de bud, stadgar och föreskrifter som Herren, er Gud, har befallt mig att lära er, för att ni skall följa dem i det land dit ni drar för att ta det i besittning ² och för att du i hela ditt liv skall frukta Herren, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud som jag ger dig, du med din son och din sonson, och för att du skall få ett långt liv. ³ Du skall lyssna, Israel, och vara noga med att följa dem, för att det må gå dig väl och ni må bli mycket talrika, så som Herren, dina fäders Gud, har lovat dig i det land som flödar av mjölk och honung.

⁴ Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.^{[a] 5} Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft. ⁶ Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat. ⁷ Du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. ⁸ Du skall binda dem som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på din panna.^{[b] 9} Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

Varning för olydnad

¹⁰ När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed lovade dina fäder Abraham, Isak och Jakob att ge dig - det har stora och vackra städer som du inte har byggt, ¹¹ och hus, fulla med allt gott, som du inte har fyllt, och uthuggna brunnar som du inte har huggit ut, och vingårdar och olivplanteringar som du inte har planterat - när du då äter och blir mätt ¹² må du se till att du inte glömmer Herren som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. ¹³ Herren, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du avlägga din ed. ¹⁴ Ni skall inte följa andra gudar, någon gud som dyrkas av de folk som bor runt omkring er, ¹⁵ ty en nitälskande Gud är Herren, din Gud, i din mitt. Se därför till att inte Herrens, din Guds, vrede blir upptänd mot dig och han utrotar dig från jordens yta.

¹⁶ Ni skall inte fresta Herren, er Gud, så som ni frestade honom i Massa. ¹⁷ Ni skall troget hålla Herrens, er Guds, bud och de vittnesbörd och stadgar som han har gett dig. ¹⁸ Du skall göra det som är rätt och gott i Herrens ögon, för att det må gå dig väl och för att du må komma in i och ta i besittning det goda land som Herren med ed har lovat åt dina fäder, ¹⁹ genom att han driver bort alla dina fiender för dig, så som Herren har lovat.

²⁰ När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som Herren, vår Gud, har gett er?, ²¹ då skall du svara honom: Vi var faraos slavar i Egypten, men med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten. ²² Och Herren gjorde stora och ödeläggande tecken och under i Egypten på farao och hela hans hus inför våra ögon. ²³ Men oss förde han ut därifrån för att leda oss in i och ge oss det land som han med ed hade lovat våra fäder. ²⁴ Herren befallde oss att följa alla dessa stadgar och att frukta Herren, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl och för att bevara oss vid liv, så som han gjort till denna dag. ²⁵ Det skall vara vår rättfärdighet, att vi noga följer alla dessa bud inför Herrens, vår Guds, ansikte så som han har befallt oss.

Herrens folk och de andra folken

7 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du, ² och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd. ³ Du skall inte ingå släktskap med dem. Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. ⁴ Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig. ⁵ Men så här skall ni göra med dem: Ni skall bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder, hugga ned deras aseror och bränna upp deras avgudabilder i eld. ⁶ Ty du är ett heligt folk inför Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jordens yta.

⁷ Det var inte för att ni var större än alla andra folk som Herren fäste sig vid er och utvalde er, ni var tvärtom mindre än alla andra folk. ⁸ Utan det var därför att Herren älskade er och höll den ed som han hade svurit era fäder som Herren förde er ut med stark hand och befriade dig ur träldomshuset, ur den egyptiske kungens hand, ur faraos hand. ⁹ Så skall du veta att endast Herren, din Gud, är Gud, den trofaste Guden som håller fast vid sitt förbund och sin nåd i tusen släktled, när man älskar honom och håller hans bud. ¹⁰ Men den som hatar honom skall han vedergälla med undergång, ansikte mot ansikte. Han skall inte tveka när det gäller dem som hatar honom. Ansikte mot ansikte skall han vedergälla dem. ¹¹ Håll därför de bud, stadgar och föreskrifter som jag i dag befaller dig att följa.

Lydnadens välsignelser

¹² Om ni nu hör dessa föreskrifter och håller fast vid dem och följer dem, skall Herren, din Gud, hålla fast vid sitt förbund och sin nåd så som han med ed har lovat dina fäder. ¹³ Han skall älska dig och välsigna dig och föröka dig. Han skall välsigna din livsfrukt och din marks frukt, din säd, ditt nya vin och din olja, din nötboskaps avkomma och din småboskaps avel i det land som han med ed har lovat dina fäder att ge dig. ¹⁴ Du skall bli välsignad framför alla andra folk. Bland dina män och kvinnor skall ingen vara ofruktsam, ej heller bland din boskap. ¹⁵ Herren skall låta varje sjukdom vika från dig. Ingen av Egyptens alla svåra sjukdomar som du känner till skall han lägga på dig, men han skall lägga dem på alla som hatar dig. ¹⁶ Du skall förgöra alla de folk som Herren, din Gud, ger dig. Du skall inte visa dem någon skonsamhet. Och du skall inte tjäna deras gudar, ty det skulle bli en snara för dig.

¹⁷ Även om du säger i ditt hjärta: "Dessa hednafolk är större än jag, hur skall jag kunna driva bort dem?", ¹⁸ så var inte rädd för dem. Tänk endast på vad Herren, din Gud, gjorde med farao och med hela Egypten. ¹⁹ Tänk på de stora hemsökelser som dina ögon har sett. Tänk på de tecken och under, på den starka hand och uträckta arm, genom vilken Herren, din Gud, förde dig ut: Så skall Herren, din Gud, göra med alla de folk som du är rädd för. ²⁰ Dessutom skall Herren, din Gud, sända panik bland dem, till dess att de som är kvar och håller sig gömda för dig blir utrotade. ²¹ Du skall inte vara förskräckt för dem, ty Herren, din Gud, är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud. ²² Och Herren, din Gud, skall jaga i väg dessa folk för dig, undan för undan. Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken skall bli för många, dig till skada. ²³ Herren, din Gud, skall ge dem till dig och sända stor förvirring ibland dem, till dess att de blir förgjorda. ²⁴ Han skall ge deras kungar i din hand, och du skall utplåna deras namn under himlen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess att du har utrotat dem.

²⁵ Deras avgudabilder skall du bränna upp i eld. Du skall inte ha begär till det silver och det guld som finns på dem och inte själv ta något av det, så att du blir snärjd av det, för det är avskyvärt för Herren, din Gud. ²⁶ Du skall inte låta något avskyvärt komma in i ditt hus, så att inte också du drabbas av tillspillogivning. Du skall räkna sådant som ytterst skändligt och avskyvärt. Det är tillspillogivet.