Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln (SFB)
Version
Psaltaren 37

Psalm 37[a]

De ogudaktigas skenbara lycka

Av David.

Alef

Bli inte upprörd över de onda,
    avundas inte dem som gör orätt.
Ty snart klipps de av likt gräs,
    som gröna örter vissnar de.

Beth

Förtrösta på Herren och gör det goda,
bli kvar i landet och sträva efter trofasthet.
Ha din glädje i Herren,
    han skall ge dig vad ditt hjärta begär.

Gimel

Överlämna din väg åt Herren,
    förtrösta på honom, han skall göra det.
Han skall låta din rättfärdighet gå fram som ljuset,
din rätt som middagens sken.

Daleth

Var stilla inför Herren och vänta på honom.
Gräm dig inte över den som har framgång,
över den som gör upp onda planer.

He

Avstå från vrede och låt förbittring fara,
gräm dig inte, det för bara ont med sig.
Ty de onda skall utrotas,
    men de som väntar på Herren skall ärva landet.

Waw

10 Ännu en liten tid och den ogudaktige finns ej mer,
när du ser efter hans plats är han borta.
11 Men de ödmjuka skall ärva landet
    och glädja sig över stor frid.

Zajin

12 Den ogudaktige har onda planer mot den rättfärdige,
han biter samman sina tänder mot honom.
13 Men Herren ler åt honom,
    ty han ser att hans stund kommer.

Heth

14 De ogudaktiga drar svärdet och spänner sin båge
för att fälla den som är betryckt och fattig,
för att slakta dem som går på rätta vägar.
15 Men deras svärd skall tränga in i deras eget hjärta,
och deras bågar skall brista.

Teth

16 Det lilla som en rättfärdig har
    är bättre än många ogudaktigas stora rikedom.
17 Ty de ogudaktigas armar skall brytas,
men Herren uppehåller de rättfärdiga.

Jod

18 Herren känner de fullkomligas dagar,
deras arvslott skall bestå för evigt.
19 De skall ej komma på skam i onda tider,
i hungerns dagar skall de bli mättade.

Kaf

20 Men de ogudaktiga skall gå förlorade.
Herrens fiender försvinner som ängarnas prakt,
de försvinner som rök.

Lamed

21 Den ogudaktige lånar och betalar inte tillbaka,
men den rättfärdige är barmhärtig och givmild.
22 Herrens välsignade skall ärva landet,
men de som han förbannar kommer att utrotas.

Mem

23 Herren gör en mans steg fasta
    och gläder sig över hans väg.
24 Om han faller störtar han ej till marken,
ty Herren håller honom i handen.

Nun

25 Jag har varit ung och är nu gammal,
men jag har inte sett den rättfärdige övergiven
eller hans barn tigga om bröd.
26 Han är alltid barmhärtig och villig att ge lån,
och hans barn är till välsignelse.

Samek

27 Vänd dig bort från det onda och gör det goda,
så får du bo i landet för evigt.
28 Ty Herren älskar det rätta,
    han överger inte sina fromma.

Ajin

För evigt blir de bevarade,
    men de ogudaktigas efterkommande blir utrotade.
29 De rättfärdiga skall ärva landet
    och bo där för evigt.

Pe

30 Den rättfärdiges mun talar visdom,
hans tunga säger det rätta.
31 Hans Guds undervisning är i hans hjärta,
hans steg vacklar inte.

Tsade

32 Den ogudaktige vaktar på den rättfärdige
och står efter att döda honom.
33 Men Herren överlämnar honom inte i hans hand
och låter honom inte bli fälld,
    när han ställs inför rätta.

Qof

34 Vänta på Herren och håll dig på hans väg.
Han skall upphöja dig så att du får ärva landet.
Du skall se hur de ogudaktiga blir utrotade.

Resh

35 Jag såg en ogudaktig våldsverkare,
han bredde ut sig frodig likt en ceder, som var väl rotad.
36 Han drog vidare och är nu borta.
    Jag sökte efter honom men fann honom inte.

Shin

37 Ge akt på den oklanderlige,
    se på den rättrådige,
det finns en framtid för fridens man.
38 Men syndarna går alla under,
    de ogudaktigas framtid blir avskuren.

Taw

39 De rättfärdigas frälsning kommer från Herren,
han är deras värn i nödens tid.
40 Herren hjälper dem och befriar dem,
han befriar dem från de ogudaktiga och frälsar dem,
ty de tar sin tillflykt till honom.

Habackuk 3:1-18

Habackuks bön och lovsång

En bön av profeten Habackuk, till shigjonót.[a]

Herre, jag har hört budskapet om dig och jag bävar.
Herre, låt ditt verk få liv igen i våra dagar,
låt det bli känt i vår tid.
    I din vrede må du tänka på att förbarma dig.

Gud kommer från Teman,
    den Helige från berget Paran. Sela.
Hans härlighet övertäcker himlen,
    av hans lov är jorden full.
Hans glans är som ljuset,
    strålar går ut från hans hand,
där är hans styrka dold.
Framför honom går pest,
    och brinnande feber följer i hans spår.
Han träder fram och jorden skakar,
för hans blick bävar hednafolken.
    Urgamla berg splittras,
eviga höjder sjunker ner.
    Hans vägar är eviga.
Jag ser Kushans hyddor i nöd,
    tältdukarna i Midjans land darrar.

Är Herren förbittrad på floderna?
    Är din vrede upptänd mot strömmarna
eller din förbittring mot havet,
    när du far fram med dina hästar,
med dina segervagnar?
Avhöljd och blottad är din båge,
    som edsvurna pilar är ditt ord. Sela.
Du låter floder klyva jorden.
10 Bergen ser dig och bävar,
    störtregn forsar ner,
djupet låter höra sin röst,
    mot höjden lyfter det sina händer.
11 Sol och måne står stilla i sin boning
vid skenet av dina pilar som far fram,
vid glansen av ditt blixtrande spjut.
12 I förbittring går du fram över jorden,
i vrede trampar du ner hednafolken.

13 Du drar ut för att frälsa ditt folk,
    för att frälsa din smorde.
Du krossar taket på den ogudaktiges hus,
du bryter ner det från tinnarna till grunden. Sela.
14 Med hans egna spjut genomborrar du huvudet på hans krigare,
när de stormar fram för att fördriva mig.
Deras glädje är att i hemlighet sluka den betryckte.
15 Med dina hästar far du fram genom havet,
genom de stora vattnens svall.
16 Jag hör det och darrar i mitt innersta,
vid dånet skälver mina läppar.
    Röta tränger in i benen i min kropp.
Jag darrar där jag står,
    ty jag måste stilla vänta på olyckans dag,
att den skall komma över det folk som angriper oss.
17 Fikonträdet blomstrar inte mer,
    och vinstocken ger ingen skörd.
Olivträdets frukt slår fel,
    och fälten ger ingen föda.
Fåren rycks bort ur fållorna,
    och ingen boskap finns i stallen.
18 Men jag vill jubla i Herren
    och glädja mig i min frälsnings Gud.

Filipperbrevet 3:12-21

Slutmålet

12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. 13 Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus. 15 Det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er. 16 Dock, låt oss hålla fast vid det som vi har nått fram till.

Aposteln som föredöme

17 Bröder, ta mig till föredöme och se på dem som lever efter den förebild ni har i oss. 18 Vad jag ofta har sagt till er, det säger jag nu under tårar: många lever som fiender till Kristi kors. 19 De får sitt slut i fördärvet. De har buken till sin gud och sätter sin ära i det som är deras skam, dessa som bara tänker på det jordiska. 20 Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. 21 Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig.

Johannes 17:1-8

Jesu översteprästerliga förbön

17 Sedan Jesus hade sagt detta, såg han upp mot himlen och bad: "Fader, stunden har kommit. Förhärliga din Son, för att Sonen må förhärliga dig. Du har gett honom makt över alla människor, för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett åt honom. Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra. Fader, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.

Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit fast vid ditt ord. Nu har de förstått att allt vad du har gett mig kommer från dig. Ty de ord som du har gett mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig.

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln