Book of Common Prayer

Längtan efter Gud, förtröstan på honom

63 En psalm av David, när han var i Juda öken.

Lovprisning för Herrens godhet

103 Av David.

Glöm inte Herren

8 Håll troget alla de lagar som jag idag ger dig, för att ni ska få leva och föröka er och lägga under er det land som Herren lovade era förfäder. ² Kom ihåg hur Herren, din Gud, ledde dig genom öknen i fyrtio år, hur han ödmjukade och prövade dig för att se om du tänkte följa hans bud eller inte. ³ Han ödmjukade dig genom att låta dig gå hungrig för att sedan mätta dig med manna, något som varken du eller dina förfäder kände till. Han ville få dig att inse att människan inte lever bara av bröd utan av alla de ord som utgår ur Herrens mun. ⁴ Under dessa fyrtio år blev inte dina kläder slitna och dina fötter svullnade aldrig. ⁵ Du ska inse att Herren, din Gud, fostrar dig som en far fostrar sin son.

⁶ Lyd Herrens, din Guds, bud! Vandra på hans vägar, frukta honom ⁷ för Herren, din Gud, leder dig in i ett gott land, ett land med bäckar och källor med friskt vatten som flödar fram i dalar och på höjder; ⁸ ett land där det finns vete och korn, druvor och fikon, granatäpplen, oliver och honung. ⁹ Det är ett land där det finns gott om mat och där ingenting saknas. Det är ett land där det finns järn i stenarna och koppar i bergen.

¹⁰ När du har mat i överflöd, ska du tacka Herren, din Gud, för det goda land han har gett dig.

¹⁷ Kristus sände mig ju inte för att döpa, utan för att förkunna evangelium, men inte med någon vältalig vishet, som skulle ta bort kraften i budskapet om Kristus kors.

Guds vishet är dårskap för den som inte tror

¹⁸ Budskapet om korset är dårskap för dem som går förlorade. Men för oss som räddas är det Guds kraft. ¹⁹ Det står skrivet:

²⁰ Så var finns nu de visa? Och de skriftlärda och denna tidsålderns tänkare? Har inte Gud gjort denna världens vishet till dårskap? ²¹ I sin vishet lärde inte världen känna Gud i hans vishet, och därför bestämde Gud att genom dårskapen i vår förkunnelse rädda dem som tror. ²² Judarna kräver tecken och grekerna söker vishet. ²³ Men vi förkunnar den korsfäste Kristus, som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap. ²⁴ Men för de kallade, vare sig de är judar eller greker, är Kristus Guds kraft och Guds vishet. ²⁵ Guds dårskap är visare än människorna och hans svaghet starkare än människorna.

²⁶ Syskon, tänk på hur det var när ni själva blev kallade. Det var inte många av er som mänskligt sett räknades som visa, inte många som hade inflytande eller kom från en fin familj. ²⁷ Nej, Gud valde ut det som är dåraktigt i världens ögon, för att de visa skulle få skämmas, och Gud valde ut det som är svagt i världens ögon, för att de starka skulle få skämmas. ²⁸ Det som har låg status och som världen ser ner på, det som inte är något, det utvalde Gud, för att göra om intet det som anses vara något, ²⁹ för att ingen ska kunna skryta inför Gud.

³⁰ Det är tack vare honom som ni är i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet, vår befrielse, ³¹ som det står skrivet: ”Den som vill skryta, ska skryta över Herren.”^[b]

Jesus svarar på en fråga om fasta

(Matt 9:14-17; Luk 5:33-39)

¹⁸ Johannes döparens lärjungar och fariseerna fastade. Då kom några och frågade Jesus: ”Varför fastar inte dina lärjungar som Johannes lärjungar och fariseerna gör?”

¹⁹ Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte fasta medan brudgummen är hos dem? Nej, så länge brudgummen är tillsammans med dem kan de inte fasta. ²⁰ Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. ²¹ Ingen lagar ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt, okrympt tyg, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större. ²² Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna, och allt blir förstört, både vinet och säckarna. Nej, nytt vin häller man i nya säckar.”