Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 103

Lovprisning för Herrens godhet

103 Av David.

Lova[a] Herren, min själ!
    Hela mitt innersta ska prisa hans heliga namn.
Lova Herren, min själ,
    och glöm inte allt det goda han har gjort.
Han förlåter mig alla mina synder.
    Han helar mig från alla sjukdomar.
Han räddar mig från graven.
    Han kröner mig med nåd och barmhärtighet.
Han fyller mitt liv med allt som är gott,
    och jag blir ung igen som en örn.

Herren handlar rättfärdigt
    och skaffar de förtryckta rättvisa.
Han lät Mose få veta hans förehavanden,
    och Israels folk hans gärningar.
Herren är barmhärtig och nådig,
    sen till vrede och rik på nåd.
Han går inte ständigt till rätta,
    hans vrede varar inte för evigt.
10 Han handlar inte med oss som våra synder förtjänar,
    han lönar oss inte efter våra missgärningar.
11 Så hög som himlen är över jorden
    så stor är hans nåd mot dem som fruktar honom.
12 Så långt bort som öster är från väster
    kastar han våra överträdelser från oss.
13 Som en far förbarmar sig över barnen
    så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.
14 För han vet hur vi är skapade,
    han minns att vi bara är stoft.
15 Människans dagar är som gräset,
    hon blomstrar som en blomma på ängen;
16 när vinden drar fram över den är den borta,
    och dess plats kommer inte ihåg den mer.
17 Men Herrens nåd varar från evighet till evighet
    mot dem som fruktar honom,
    och hans rättfärdighet till kommande generationer,
18 till dem som håller hans förbund
    och tänker på hans befallningar och följer dem.
19 Herren har rest sin tron i himlen,
    och han regerar över allt.

20 Lova Herren, ni hans änglar, ni mäktiga,
    som lyder och utför hans befallningar.
21 Lova Herren, alla hans härskaror
    som tjänar honom och gör hans vilja.
22 Lova Herren, alla hans verk,
    överallt där han härskar.

Lova Herren, min själ!

Psaltaren 114-115

Bäva för Herrens fruktansvärda makt, som han visade vid uttåget ur Egypten

114 När Israel drog ut från Egypten,
    Jakobs släkt från ett folk med främmande språk,
då blev Juda hans helgedom,
    Israel hans rike.

Havet såg det och flydde,
    och Jordanfloden vände tillbaka.
Bergen hoppade som baggar,
    och höjderna som lamm.

Varför flyr du hav,
    varför vänder du tillbaka, Jordan?
Varför hoppar ni berg som baggar,
    ni höjder som lamm?

Darra, jord, inför Herren,
    inför Jakobs Gud!
Han gör klippan till en vattenrik sjö
    och stenen till en vattenkälla.

Herren tillhör all ära

115 Inte åt oss, Herre, inte åt oss,
    utan åt ditt namn ge ära,
för din nåds och din trofasthets skull.

Varför får folk säga:
    ”Var finns deras Gud?”
Vår Gud är i himlen,
    och han gör vad han vill.
Deras gudar är silver och guld,
    människohänders verk.
De har mun men kan inte tala,
    ögon, men kan inte se.
De har öron men kan inte höra,
    näsa, men kan inte lukta.
De har händer, men kan inte gripa,
    och fötter, men kan inte gå.
    De ger inga ljud ifrån sin strupe.
De som gjort dessa blir som de,
    ja, alla som förtröstar på dem.

Israel, förtrösta på Herren!
    Han är deras hjälp och sköld.
10 Arons släkt, förtrösta på Herren!
    Han är deras hjälp och sköld.
11 Alla ni som fruktar Herren, förtrösta på honom!
    Han är deras hjälp och sköld.

12 Herren tänker på oss
    och vill välsigna Israels folk,
    han vill välsigna Arons släkt.
13 Han vill välsigna var och en som fruktar Herren,
    små och stora.

14 Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren,
    som har gjort både himmel och jord.

16 Himlen tillhör Herren,
    men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda prisar inte Herren,
    de som har gått ner i tystnaden.
18 Men vi lovar Herren, nu och för evigt!

Halleluja!

Jesaja 52:3-6

För så säger Herren:

”Ni såldes för ingenting,
    och utan pengar ska ni köpas fria.”

Så säger Herren Gud:

”För länge sedan begav sig mitt folk till Egypten för att bo där en tid.
    Sedan blev de förtryckta av Assyrien.

Och vad har jag nu här? säger Herren.

Mitt folk har förts bort för ingenting,
    de som härskar över dem skränar, säger Herren,
och man hånar mitt namn dag efter dag.

Därför ska mitt folk få lära känna mitt namn,
    och därför ska de den dagen inse att jag är den som talar. Jag är här.”

Uppenbarelseboken 2:1-7

Brevet till församlingen i Efesos

Skriv till budbäraren[a] för församlingen i Efesos:

’Så säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand och går omkring bland de sju lampställen av guld:

Jag känner dina gärningar, dina ansträngningar och din uthållighet. Jag vet att du inte kan tåla onda människor och att du noga har prövat dem som kallar sig apostlar[b], men inte är det. Du har funnit att de ljuger. Du har hållit ut och stått ut med mycket för mitt namns skull, utan att ge upp.

Men en sak måste jag anmärka mot dig: du har övergett din första kärlek. Tänk på vad det är du har fallit ifrån, och vänd om och gör samma gärningar som då. För om du inte vänder om, ska jag komma till dig och flytta ditt lampställ från sin plats. Men något berömvärt har du också: du hatar nikolaiternas[c] handlingar, precis som jag gör.

Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar ska jag ge rätt att äta av livets träd, som är i Guds paradis.’

Johannes 2:1-11

Jesus förvandlar vatten till vin

På tredje dagen[a] hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesus mor var där. Jesus och hans lärjungar var också inbjudna dit. Vinet tog slut, och Jesus mor sa då till honom: ”De har inget vin.”

”Lämna mig ifred, kvinna”, svarade han. ”Min stund har inte kommit än.”

Men hans mor sa till tjänarna: ”Gör precis som han säger.”

Där fanns sex stora stenkrukor för de judiska reningsceremonierna. Krukorna rymde omkring hundra liter var. Jesus sa nu till dem: ”Fyll krukorna med vatten”, och när alla krukorna var helt fulla, sa han: ”Ös upp och ge det till bröllopsvärden.” Och de gjorde så.

Värden smakade på vattnet, som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom – bara tjänarna som hade öst upp vattnet kände till det – kallade han på brudgummen och sa: 10 ”Alla bjuder ju först på det utsökta vinet och på sämre vin när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det bästa till sist!”

11 Genom detta sitt första tecken i Kana i Galileen visade Jesus sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.