Book of Common Prayer
Den evige Kungen
93 [a](A) Herren är kung!
Han är klädd i höghet,
Herren är klädd
och rustad med kraft.
Världen står fast,
den vacklar inte.
2 (B) Din tron står fast
sedan urminnes tid,
du är av evighet.
3 (C) Strömmarna höjer sig, Herre,
strömmarna höjer sin röst,
strömmarna höjer sitt dån.
4 (D) Men mäktig är Herren i höjden,
mer än bruset av väldiga vatten,
mer än havets mäktiga
bränningar.
5 (E) Dina vittnesbörd
är alltigenom sanna.
Helighet tillhör ditt hus, Herre,
för alltid.
Hela jordens Kung
96 (A) Sjung till Herren en ny sång,
sjung till Herren, hela jorden!
2 (B) Sjung till Herren, lova hans namn,
ropa ut hans frälsning
dag efter dag!
3 (C) Förkunna hans ära
bland hednafolken,
bland alla folk hans under!
4 (D) Stor är Herren och högt prisad,
värd att vörda mer än alla gudar.
5 (E) Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.
6 Majestät och härlighet
är inför hans ansikte,
makt och glans i hans helgedom.
7 (F) Ge åt Herren, ni folkens släkter,
ge åt Herren ära och makt!
8 (G) Ge åt Herren hans namns ära,
kom med gåvor till hans gårdar!
9 (H) Tillbe Herren i helig skrud,
bäva inför honom, hela jorden!
10 (I) Säg bland folken:
"Herren är kung,
världen står fast och vacklar inte.
Han ska döma folken med rättvisa."
11 (J) Himlen ska glädjas
och jorden fröjda sig,
havet ska brusa
med allt som fyller det.
12 (K) Marken ska jubla
med allt som den bär,
skogens alla träd
ska ropa av fröjd
13 (L) inför Herren, för han kommer,
han kommer för att döma jorden.
Han ska döma världen
med rättfärdighet
och folken med sin trofasthet.
Herrens godhet och hjälp
34 [a](A) Av David, när han spelade galen inför Abimelek[b], som drev bort honom så att han kom undan.
2 (B) Jag vill alltid prisa Herren,
hans lov ska ständigt
vara i min mun.
3 (C) Min själ ska vara stolt i Herren,
de ödmjuka ska höra det
och glädjas.
4 Lova Herren med mig,
låt oss upphöja hans namn
tillsammans!
5 (D) Jag sökte Herren
och han svarade mig,
han räddade mig
från allt som skrämde mig.
6 De som ser upp till honom
strålar av fröjd,
deras ansikten[c] behöver inte
rodna av skam.
7 Här är en plågad som ropade,
och Herren hörde honom
och frälste honom
ur all hans nöd.
8 (E) Herrens ängel vakar
runt dem som vördar honom,
och han befriar dem.
9 (F) Smaka och se att Herren är god!
Salig är den som flyr till honom.
10 (G) Vörda Herren, ni hans heliga,
för de som vördar honom
saknar ingenting.
11 (H) Unga lejon lider nöd och hungrar,
men de som söker Herren
saknar inget gott.
12 Kom, barn, lyssna till mig!
Jag ska lära er att vörda Herren.
13 (I) Är du en människa
som älskar livet
och vill se goda dagar?
14 (J) Vakta då din tunga
från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
15 (K) Undvik det onda och gör det goda,
sök friden och följ den.
16 (L) Herrens ögon är vända
till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 (M) Men Herrens ansikte
är emot dem som gör det onda,
för att utplåna minnet av dem
från jorden.
18 (N) De rättfärdiga ropar
och Herren hör,
han räddar dem ur all deras nöd.
19 (O) Herren är nära dem
som har ett förkrossat hjärta
och frälser dem
som har en bedrövad ande.
20 (P) Mycket får den rättfärdige lida,
men Herren räddar honom ur allt.
21 (Q) Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas.[d]
22 Ondskan blir den gudlöses död,
och de som hatar den rättfärdige
ska stå med skuld.
23 (R) Men Herren friköper
sina tjänares själar,
och ingen som flyr till honom
ska stå med skuld.
10 (A) Gå fram, fram genom portarna,
bana väg för folket!
Röj, röj en väg
och rensa bort stenarna,
res ett baner för folken!
11 (B) Se, Herren förkunnar
till jordens ände:
Säg till dottern Sion:
Se, din frälsning kommer!
Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte
går framför honom.
12 (C) Man ska kalla dem
"det heliga folket",
"Herrens återlösta".
Och du ska kallas
"den eftersökta",
"staden som inte
blir övergiven".
10 (A) För när Gud, för vilken och genom vilken allt är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han genom lidande fullkomna honom som för dem till frälsning.[a] 11 (B) Jesus som helgar och de som helgas har alla en och samme Far[b]. Därför skäms han inte för att kalla dem bröder, 12 när han säger: Jag ska förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen ska jag lovsjunga dig.[c] 13 (C) Han säger också: Jag ska förtrösta på honom, och dessutom: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig.[d]
14 (D) När nu barnen hade fått del av kött och blod tog han själv på liknande sätt[e] del av detta, för att genom sin död göra den maktlös som hade makt över döden, alltså djävulen, 15 (E) och befria alla dem som av rädsla för döden levt i slaveri hela sitt liv. 16 (F) Det är ju inte änglar han tar sig an, utan Abrahams barn. 17 (G) Därför måste han bli lik sina bröder i allt, för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 18 (H) Genom att han själv har fått lida och blivit frestad[f] kan han hjälpa dem som frestas.
Jesu födelse
18 (A) Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad[a] med Josef, men innan de hade varit tillsammans visade det sig att hon var havande genom den helige Ande. 19 Hennes man Josef var rättfärdig och ville inte dra skam över henne[b], och därför beslöt han att skilja sig från henne i hemlighet.
20 Men när han funderade över detta, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: "Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. 21 (B) Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus[c], för han ska frälsa sitt folk från deras synder."
22 Allt detta hände för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: 23 (C) Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och man ska ge honom namnet Immanuel. Det betyder: Gud med oss.[d]
24 När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och tog sin hustru till sig. 25 (D) Men han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och han gav honom namnet Jesus.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation