Guds dom över Israels fiender

(A) För se, i de dagarna

        och på den tiden,
    när jag gör slut på
        Judas och Jerusalems fångenskap,
ska jag samla alla hednafolk
        och föra dem ner till Joshafats[a] dal.
    Där ska jag hålla dom över dem
        för mitt folks skull,
    min arvedel Israel
        som de har skingrat
            bland hednafolken.
    De har delat mitt land
och kastat lott om mitt folk.
    De betalade en prostituerad
        med en pojke
    och sålde en flicka för vin
        som de drack upp.

(B) Och du Tyrus och du Sidon, och ni Filisteens alla trakter, vad vill ni mig? Vill ni hämnas på mig för något? Om ni hämnas på mig, ska jag snabbt och med hast vända tillbaka er hämnd över era egna huvuden, för ni har tagit mitt silver och mitt guld och fört bort mina dyrbaraste skatter in i era tempel. Folket i Juda och Jerusalem har ni sålt till grekerna för att skicka dem långt bort från sitt land.

Se, jag ska väcka upp dem från den ort dit ni sålt dem, och det ni har gjort ska jag låta komma över era egna huvuden. Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabeerna[b], ett folk i fjärran land. Så har Herren talat.

Ropa ut det bland hednafolken,
        kalla till helig strid.
    Väck upp hjältarna,
        låt alla krigsmän komma
            och rycka fram.
10 (C) Smid era plogbillar till svärd
        och era vingårdsknivar till spjut.
    Den svage ska säga: ”Jag är stark.”
11 (D) Skynda er att komma,
    alla hednafolk häromkring,
        och församla er.
    Sänd, Herre, dina hjältar dit ner.

12 Låt hednafolken resa sig
        och dra ut till Joshafats dal,
    för där ska jag sitta till doms
        över alla hednafolk häromkring.
13 (E) Låt lien gå, för skörden är mogen.
    Kom och trampa,
        för pressen är full.
    Presskaren flödar över,
        för deras ondska är stor.
14 Det är skaror på skaror
        i Domens dal,
    för Herrens dag är nära
        i Domens dal.
15 (F) Solen och månen förmörkas
    och stjärnorna mister sitt sken.

16 (G) Herren ryter från Sion,
    han låter sin röst höras
            från Jerusalem
        så att himlen och jorden bävar.
    Men Herren är en tillflykt
        för sitt folk,
    ett skydd för Israels barn.
17 (H) Och ni ska förstå
    att jag är Herren er Gud
        som bor på Sion, mitt heliga berg.
    Jerusalem ska vara heligt,
        och främlingar ska inte mer
            ta vägen genom henne.

18 (I) Och det ska ske på den tiden
    att bergen ska drypa av druvsaft
        och höjderna flöda av mjölk.
    Alla bäckar i Juda
        ska flöda av vatten.
    En källa ska utgå från Herrens hus
        och vattna Akaciedalen[c].
19 (J) Egypten ska bli en ödemark
        och Edom en öde öken,
    eftersom de brukat våld
        mot Juda folk
    och spillt oskyldigt blod
        i deras land.
20 Juda ska vara bebott för alltid
    och Jerusalem från släkte till släkte.
21 (K) Jag ska utplåna deras blodskulder,
    dem som jag inte redan
        har utplånat.
    Herren bor på Sion.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 3:2 Joshafat   betyder ”HERRENS håller dom” (jfr vers 14). Det är oklart vilken koppling dalen har till kung Joshafat som regerade i Juda ca 870-848 f Kr (1 Kung 22, 2 Krön 17-20).
  2. 3:8 sabeerna   Ett folk i sydvästra Arabien (jfr Job 1:15, 6:19 och drottningen av Saba, 1 Kung 10).
  3. 3:18 Akaciedalen   Troligen den torra wadi som går från Kidrondalen i sydostlig riktning mot Döda havet (jfr Hes 47:7f).

Den kommande domen och räddning för Juda

I de dagarna, vid den tiden,
    när jag återupprättar Juda och Jerusalem,
ska jag samla alla folk
    och föra dem till Joshafats[a] dal.
Där ska jag döma dem
    för mitt folks, min arvedel Israels skull,
som de har skingrat bland folken.
    De har delat mitt land
och kastat lott om mitt folk.
    Unga pojkar har getts som betalning till prostituerade
och flickor sålts mot vin till deras dryckeslag.

Tyros och Sidon, och ni, filistéernas alla regioner, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas mig något? Om ni vill vedergälla mig något ska jag snabbt låta det komma tillbaka över era egna huvuden. Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era tempel. Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, för att föra dem långt bort från deras eget land.

Men jag ska få dem att bryta upp från de platser som ni sålt dem till, och det ni har gjort ska jag låta komma tillbaka över era egna huvuden. Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabéerna[b], ett folk långt borta.” Herren har talat.

Ropa ut detta bland folken:
    Gör er beredda på krig!
Kom med krigarna!
    Mobilisera soldaterna
och gå till anfall!
10     Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut!
    Låt den svage säga: ”Jag är stark.”
11 Skynda er, kom, alla nationer runt omkring,
    och samlas där!

Herre, sänd dina hjältar dit ner!

12 ”Låt folken resa sig
    och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
    över alla folken runt omkring.
13 Låt lien gå, för skörden är mogen.
    Kom och trampa, för vinpressen är full
och presskaren flödar över.
    Så stor är deras ondska!”

14 Skaror och åter skaror
    i Domens dal!
För Herrens dag är nära
    i Domens dal.
15 Solen och månen förmörkas
    och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
16 Herren ryter från Sion
    och låter sin röst höras från Jerusalem.
Både himmel och jord bävar,
    men för sitt folk är Herren en tillflykt,
en fästning för israeliterna.

Välsignelser till Guds folk

17 ”Då ska ni inse att jag är Herren, er Gud,
    som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt
    och aldrig mer invaderas av främlingar.

18 Den dagen ska druvjuice droppa från bergen
    och mjölk rinna från höjderna.
    I alla bäckarna i Juda ska det strömma vatten,
en källa ska springa fram från Herrens hus
    och vattna Akaciedalen.
19 Men Egypten ska läggas öde
    och Edom bli en öde öken,
därför att de våldfört sig på Judas folk
    och spillt oskyldigt blod i deras land.
20 Men Juda ska vara bebott i evighet
    och Jerusalem från generation till generation.
21 Då ska jag utplåna deras blodskuld
    som jag ännu inte utplånat.”[c]
Herren bor på Sion.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 3:2 Betyder Herren dömer.
  2. 3:8 Ett folk i Saba, i sydvästra Arabien.
  3. 3:21 Grundtextens innebörd är osäker.

26 (A) Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.

Read full chapter

26 Men Hjälparen, den heliga Anden som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er.

Read full chapter

(A) Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er.

Read full chapter

Men jag säger er sanningen: det är bäst för er att jag går bort för om jag inte gör det, kommer inte Hjälparen till er. När jag har gått bort, ska jag sända honom till er.

Read full chapter

(A) Vid en måltid[a] med apostlarna befallde han dem: "Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat, det ni har hört av mig.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 1:4 måltid   Annan översättning: "samling".

Vid ett av dessa tillfällen då han åt med dem, sa han till dem: ”Lämna inte Jerusalem, utan vänta på vad Fadern har utlovat och som ni har hört mig tala om!

Read full chapter

En ersättare för Judas

12 Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg[a] därifrån.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 1:12 sabbatsväg   Den sträcka som man fick färdas från sin boplats på en sabbat, drygt 1 km.

Mattias blir vald att ersätta Judas

(Matt 10:2-4; Mark 3:16-19; Luk 6:14-16)

12 De återvände då till Jerusalem från det berg som kallas Olivberget och som ligger en sabbatsväg[a] från staden.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 1:12 Man fick färdas en knapp kilometer på sabbaten.

Anden utgjuts på pingstdagen

(A) När pingstdagen[a] kom var de alla samlade. (B) Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. (C) Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. (D) Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien[b], 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter[c], kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" 12 De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"

13 Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."

Petrus pingstpredikan

14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: 15 Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen [d]på morgonen! 16 (E) Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

17 (F) Och det ska ske i de sista dagarna,[e]
        säger Gud,
    att jag utgjuter av min Ande
        över allt kött.
    Era söner och era döttrar ska profetera,
        era unga ska se syner
            och era gamla ska ha drömmar.
18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor
        ska jag i de dagarna
    utgjuta av min Ande,
        och de ska profetera.
19 Och jag ska göra under uppe på himlen
    och tecken nere på jorden,
        blod, eld och moln av rök.
20 (G) Solen ska vändas i mörker
        och månen i blod
    innan Herrens dag kommer,
        den stora och strålande.
21 (H) Och det ska ske att var och en
    som åkallar Herrens namn
        ska bli frälst.

22 (I) Israeliter, hör dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som blev erkänd av Gud inför er genom kraftgärningar, under och tecken. Genom honom gjorde Gud detta mitt ibland er, som ni själva vet. 23 (J) Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa[f] spikade ni upp honom och dödade honom. 24 Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom. 25 David säger om honom:[g]

Jag har alltid Herren för ögonen.
    Han är vid min högra sida
        för att jag inte ska vackla.
26 Därför gläds mitt hjärta
        och jublar min tunga.
    Även min kropp
        får vila i trygghet
27 (K) att du inte lämnar min själ åt dödsriket
    eller låter din Helige se förgängelsen.

28 Du har visat mig livets vägar,

    du ska mätta mig med glädje
        inför ditt ansikte.

29 (L) Bröder, jag kan öppet säga er att vår stamfar David är både död och begraven. Hans grav finns här hos oss än i dag. 30 (M) Men han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta en av hans ättlingar på hans tron.[h] 31 I förväg såg han Messias uppståndelse och sade: Han ska inte lämnas åt dödsriket, och hans kropp ska inte se förgängelsen.[i]

32 (N) Denne Jesus har Gud uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 (O) Han har blivit upphöjd till Guds högra sida[j] och fått den utlovade helige Ande av Fadern, och han har utgjutit det som ni ser och hör. 34 David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger:[k]

Herren sade till min Herre:
    Sätt dig på min högra sida
35 tills jag lagt dina fiender
    som en pall under dina fötter.[l]

36 Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias."

37 (P) När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad ska vi göra?" 38 (Q) Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. 39 (R) Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar."

40 (S) Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: "Låt er frälsas från det här bortvända släktet!" 41 (T) De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen.

De troendes gemenskap

42 (U) De höll troget fast vid apostlarnas undervisning[m] och vid gemenskapen[n], brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 (V) Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. 45 (W) De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. 46 Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 (X) De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 2:1 pingstdagen   Pingsten, femtio (grek. pentekosté) dagar efter påsk, var en skördefest då man samlades i Jerusalem från vida omkring (5 Mos 16:10-16, Apg 2:5) för att bära fram det första av årets gröda inför Gud (2 Mos 23:16, 4 Mos 28:26). Rabbinerna firade dessutom pingsten till minne av laggivningen, då Gud uppenbarade sig i dunder och eld på berget Sinai (2 Mos 19-20).
  2. 2:9 Asien   Avser i NT en provins i Mindre Asien (nuvarande västra Turkiet).
  3. 2:11 proselyter   Grekiska för "de som kommit fram", som omvänt sig till judendomen helt och fullt inklusive omskärelse (till skillnad från enbart sympatiserande "gudfruktiga", jfr not till 10:2).
  4. 2:15 tredje timmen   räknat från gryningen, alltså klockan nio.
  5. 2:17f Joel 2:28f.
  6. 2:23 de laglösa   Dvs hedniska romare som inte hade tagit emot Guds uppenbarade vilja i GT:s lag.
  7. 2:25f Ps 16:8f.
  8. 2:30 Jfr 2 Sam 7:12-13, Ps 132:11.
  9. 2:31 Ps 16:10.
  10. 2:33 till Guds högra sida   Annan översättning: "med Guds högra hand".
  11. 2:34f Ps 110:1. I psalmen återger David vad Gud Fadern sade till Messias, Davids Herre.
  12. 2:35 som en pall under dina fötter   Ett uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).
  13. 2:42 undervisning   Annan översättning: "lära" (innehållet i undervisningen).
  14. 2:42 gemenskapen   Ordet kan även rymma egendomsgemenskap (jfr 2:44-45, 2 Kor 9:13).

När pingstdagen[a] kom, var de troende alla samlade. Då hördes plötsligt ett dån från himlen som en väldig storm och det fyllde hela huset där de satt. Sedan såg de något som såg ut som eldslågor och de delade på sig och stannade över var och en av dem. Och alla blev fyllda av den heliga Anden och började tala andra språk som Anden gav dem.

Många hängivna judar från olika länder var i Jerusalem och när de hörde dånet, samlades en stor mängd människor. Förvånade fick de då höra sina egna språk talas. De var helt förbluffade och sa: ”Hur kan det komma sig? De här människorna är ju alla från Galileen och ändå hör vi dem tala på våra egna språk. Vi är parther, meder och elamiter. Vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien, 10 Frygien, Pamfylien,[b] Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi är besökare från Rom, 11 både judar och proselyter, vi är kretensare och araber. Och ändå hör vi dessa människor tala om Guds mäktiga gärningar på våra egna språk!” 12 De var förvirrade och visste inte vad de skulle tro och de frågade varandra: ”Vad kan det här betyda?” 13 Men andra sa hånfullt: ”De är väl bara fulla av sött vin!”

Petrus tal på pingstdagen

14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva andra och började tala högt och tydligt till folket: ”Hör på mig ni judar och alla som bor i Jerusalem! Detta ska ni veta! 15 De här männen är inte fulla som ni menar. Klockan är ju bara nio på morgonen. 16 Nej, detta är vad som sagts genom profeten Joel:

17 ’Det ska ske i den sista tiden, säger Gud,
    att jag ska utgjuta min Ande över alla människor.
    Era söner och döttrar ska profetera,
era unga män ska se syner,
    och era gamla män ska ha drömmar.
18 Också över mina tjänare och tjänarinnor
    ska jag på den tiden utgjuta min Ande,
    och de ska profetera.
19 Jag ska låta tecken visa sig uppe på himlen
    och nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Solen ska vändas i mörker
    och månen i blod innan Herrens stora och underbara dag kommer.
21     Men var och en som åkallar Herrens namn
ska bli räddad.’[c]

22 Lyssna på vad jag säger ni israeliter! Gud bekräftade Jesus från Nasarets uppdrag genom kraftgärningar, under och tecken. Det vet ni själva. 23 Han utlämnades efter den plan som Gud hade bestämt och gjort upp och ni lät laglösa[d] människor spika fast honom och döda honom. 24 Men Gud befriade honom från dödens fasor och lät honom uppstå, eftersom det var omöjligt för döden att hålla honom i sitt grepp.

25 David sa ju om honom:

’Jag har alltid Herren inför mig,
    eftersom han står vid min sida vacklar jag inte.
26 Därför är mitt hjärta fyllt av glädje och jag ropar ut mitt jubel,
    också min kropp vilar i det hoppet,
27 att du inte ska lämna mig kvar i dödsriket,
    eller låta din Helige förmultna.
28 Du visar mig vägen till livet,
    du fyller mig med glädje inför dig.’[e]

29 Mina syskon! Jag kan tryggt säga till er att vår stamfar David dog och blev begravd och att hans grav fortfarande finns här ibland oss. 30 Men han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat att en av hans ättlingar skulle få sitta på hans tron. 31 Han förutsade därför Messias uppståndelse: ’Han ska inte lämnas kvar i dödsriket och hans kropp ska inte förmultna.’ 32 Gud har låtit Jesus uppstå och vi alla kan vittna om det.

33 Gud har upphöjt Jesus och satt honom på sin högra sida.[f] Han har av Fadern fått ta emot den utlovade heliga Anden, som han nu har låtit komma över oss. Det är det ni har sett och hört här idag. 34 David steg ju heller aldrig upp till himlen. Men han säger:

’Herren sa till min Herre:
    ”Sätt dig på min högra sida,
35 tills jag har lagt dina fiender
    som en pall under dina fötter.” ’[g]

36 Hela Israels folk måste alltså klart förstå att Gud har gjort Jesus till Herre och Messias, denna Jesus som ni korsfäste.”

37 När folket hörde det här gick det rakt in i deras hjärtan och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad ska vi göra?”

38 Petrus svarade: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesus Kristus namn, så ska ni få förlåtelse för era synder. Ni ska då också få den heliga Anden som gåva. 39 För detta löfte gäller er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud kallar.”

40 Sedan fortsatte Petrus att vittna och vädja till dem med många andra ord och han uppmanade dem: ”Se till att ni blir räddade undan detta vilsegångna släkte!” 41 De som trodde på vad Petrus sa lät sedan döpa sig. Och den dagen ökade antalet troende med omkring 3 000 personer.

De troende samlas

42 De troende höll sig till apostlarnas undervisning och de hade gemenskap med varandra och bröt bröd[h] tillsammans och bad. 43 Människorna hade en djup respekt för dem och apostlarna utförde många under och tecken. 44 Alla de troende var ständigt tillsammans och hade allting gemensamt. 45 De sålde allt vad de ägde och delade med sig till varandra, allt efter vars och ens behov. 46 Varje dag möttes de i templet, och i hemmen samlades de för att bryta bröd och äta tillsammans i glädje och uppriktig hjärtlighet, 47 de prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Varje dag lät Herren deras grupp växa, genom att fler och fler blev räddade.

Read full chapter

Notas al pie

  1. 2:1 Pingsten firades sju veckor efter påsk och var från början en skördefest.
  2. 2:10 Kappadokien, Pontos, provinsen Asien, Frygien och Pamfylien var alla romerska provinser i nuvarande Turkiet.
  3. 2:21 Se Joel 2:28-32. I citatet här finns små skillnader med texten i Joel.
  4. 2:23 Att vara laglös är detsamma som att vara icke-jude. Här syftar det på de romerska myndigheterna.
  5. 2:28 Se Ps 16:8-11.
  6. 2:33 Att sitta på Guds högra sida innebär att dela hans makt och regera tillsammans med honom.
  7. 2:35 Se Ps 110:1.
  8. 2:42 De firade minnet av Jesus död, nattvard; se Luk 22:19.