Anden utgjuts på pingstdagen

(A) När pingstdagen[a] kom var de alla samlade. (B) Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. (C) Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. (D) Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien[b], 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter[c], kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" 12 De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"

13 Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."

Petrus pingstpredikan

14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: 15 Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen [d]på morgonen! 16 (E) Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

17 (F) Och det ska ske i de sista dagarna,[e]
        säger Gud,
    att jag utgjuter av min Ande
        över allt kött.
    Era söner och era döttrar ska profetera,
        era unga ska se syner
            och era gamla ska ha drömmar.
18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor
        ska jag i de dagarna
    utgjuta av min Ande,
        och de ska profetera.
19 Och jag ska göra under uppe på himlen
    och tecken nere på jorden,
        blod, eld och moln av rök.
20 (G) Solen ska vändas i mörker
        och månen i blod
    innan Herrens dag kommer,
        den stora och strålande.
21 (H) Och det ska ske att var och en
    som åkallar Herrens namn
        ska bli frälst.

22 (I) Israeliter, hör dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som blev erkänd av Gud inför er genom kraftgärningar, under och tecken. Genom honom gjorde Gud detta mitt ibland er, som ni själva vet. 23 (J) Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa[f] spikade ni upp honom och dödade honom. 24 Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom. 25 David säger om honom:[g]

Jag har alltid Herren för ögonen.
    Han är vid min högra sida
        för att jag inte ska vackla.
26 Därför gläds mitt hjärta
        och jublar min tunga.
    Även min kropp
        får vila i trygghet
27 (K) att du inte lämnar min själ åt dödsriket
    eller låter din Helige se förgängelsen.

28 Du har visat mig livets vägar,

    du ska mätta mig med glädje
        inför ditt ansikte.

29 (L) Bröder, jag kan öppet säga er att vår stamfar David är både död och begraven. Hans grav finns här hos oss än i dag. 30 (M) Men han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta en av hans ättlingar på hans tron.[h] 31 I förväg såg han Messias uppståndelse och sade: Han ska inte lämnas åt dödsriket, och hans kropp ska inte se förgängelsen.[i]

32 (N) Denne Jesus har Gud uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 (O) Han har blivit upphöjd till Guds högra sida[j] och fått den utlovade helige Ande av Fadern, och han har utgjutit det som ni ser och hör. 34 David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger:[k]

Herren sade till min Herre:
    Sätt dig på min högra sida
35 tills jag lagt dina fiender
    som en pall under dina fötter.[l]

36 Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias."

37 (P) När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad ska vi göra?" 38 (Q) Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. 39 (R) Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar."

40 (S) Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: "Låt er frälsas från det här bortvända släktet!" 41 (T) De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen.

De troendes gemenskap

42 (U) De höll troget fast vid apostlarnas undervisning[m] och vid gemenskapen[n], brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 (V) Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. 45 (W) De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. 46 Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 (X) De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.

Petrus botar en förlamad man

Petrus och Johannes var på väg upp till templet vid bönetimmen, den nionde timmen.[o] (Y) Då bar man dit en man som varit förlamad från födseln. Varje dag sattes han vid den tempelport som kallas Sköna porten[p] för att tigga av dem som gick in i templet. När han nu såg att Petrus och Johannes skulle gå in i templet, bad han om en gåva.

Då fäste de blicken på honom, och Petrus sade: "Se på oss!" Mannen såg uppmärksamt på dem och väntade sig att få något. Men Petrus sade: "Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I Jesu Kristi nasaréns namn: res dig och gå!" Han grep honom i högra handen och reste honom upp, och genast fick mannen styrka i fötter och vrister. Han hoppade upp och stod upprätt. Sedan började han gå och följde med dem in i templet där han gick runt och hoppade och prisade Gud. Allt folket såg hur han gick omkring och prisade Gud, 10 och när de kände igen honom som mannen som hade brukat sitta och tigga vid Sköna porten utanför templet, fylldes de av bävan och förundran över det som hade hänt med honom.

Petrus vittnar om Livets furste

11 (Z) Mannen höll sig till Petrus och Johannes, och allt folket skyndade fram till dem i den gång som kallas Salomos pelarhall[q]. De var utom sig av häpnad. 12 När Petrus såg det sade han till folket: "Israeliter! Varför är ni förvånade över det här? Varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå?

13 (AA) Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus. Ni utlämnade och förnekade honom inför Pilatus när han hade bestämt sig för att frige honom. 14 (AB) Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och krävde att få en mördare fri! 15 (AC) Livets furste dödade ni, men Gud har uppväckt honom från de döda. Det är vi vittnen till. 16 (AD) Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man som ni ser och känner. Tron som kommer genom det namnet har gett honom full hälsa, som ni alla ser.

17 (AE) Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era ledare visste vad ni gjorde. 18 (AF) Men Gud har med detta uppfyllt det som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. 19 (AG) Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade 20 och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. 21 (AH) Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det återupprättas som Gud från urminnes tid har förkunnat genom sina heliga profeters mun.

22 (AI) Mose har sagt: En profet lik mig ska Herren er Gud låta uppstå åt er, bland era bröder. Honom ska ni lyssna till i allt vad han säger er.[r] 23 Men var och en som inte lyssnar till den profeten ska utrotas ur folket.

24 Alla profeterna, de som har talat från Samuel och framåt, har också förkunnat dessa dagar. 25 (AJ) Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: I din avkomma[s] ska alla folk på jorden bli välsignade.[t] 26 (AK) Det var först och främst för er som Gud lät sin tjänare uppstå, och han har sänt honom för att välsigna er genom att vända var och en bort från sina onda gärningar."

Inför Stora rådet

(AL) Medan de talade till folket kom prästerna, tempelvaktens ledare och saddukeerna emot dem, (AM) upprörda över att de undervisade folket och i Jesus predikade uppståndelsen[u] från de döda. (AN) De grep dem och höll dem fängslade till nästa dag, eftersom det redan var kväll. (AO) Men många av dem som hade hört ordet kom till tro, och antalet män var nu omkring fem tusen.

Nästa dag samlades Stora rådet i Jerusalem, både äldste och skriftlärda. (AP) Översteprästen Hannas var där liksom Kaifas, Johannes[v] och Alexander och alla som var av översteprästerlig släkt. (AQ) De lät föra fram apostlarna och började förhöra dem: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?"

(AR) Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem: "Rådsherrar och äldste för vårt folk! Om vi står till svars i dag för en välgärning mot en sjuk man och ska förklara hur han blev botad, 10 (AS) så ska ni alla och hela Israels folk veta att han står frisk framför er i kraft av Jesu Kristi nasaréns namn. Ni korsfäste honom, men Gud har uppväckt honom från de döda. 11 (AT) Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare förkastade men som har blivit en hörnsten.[w] 12 (AU) Hos ingen annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälsta."

13 När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att de var olärda män ur folket, blev de förvånade. Men så kände de igen dem och kom ihåg att de hade varit med Jesus. 14 Och när de såg mannen som blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. 15 De befallde dem att lämna rådssalen och överlade sedan med varandra. 16 De sade: "Vad ska vi göra med dessa människor? Att det har hänt ett märkligt tecken genom dem är uppenbart för alla som bor i Jerusalem, och det kan vi inte förneka. 17 (AV) Men för att det inte ska sprida sig ännu mer bland folket bör vi varna dem så att de aldrig mer talar till någon människa i det namnet."

18 (AW) De kallade in dem och förbjöd dem att alls tala eller undervisa i Jesu namn. 19 Men Petrus och Johannes svarade dem: "Bedöm själva om det är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud. 20 Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört." 21 Då hotade de dem igen men lät dem sedan gå. För folkets skull kunde de inte komma på något bra sätt att straffa dem, eftersom alla prisade Gud för det som hade hänt. 22 Mannen som blev botad genom tecknet var ju över fyrtio år.

Bön i förföljelsetid

23 När de blivit frisläppta gick de till sina egna och berättade allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem. 24 (AX) När de hörde det, ropade de tillsammans till Gud och bad: "Herre, du som gjort himmel och jord och hav och allt som finns i dem,[x] 25 du har genom den helige Ande talat genom vår fader David, din tjänare:

Varför rasar hednafolken,
    varför tänker folken tomma tankar?[y]
26 Jordens kungar reser sig
    och furstarna gaddar ihop sig
        mot Herren och hans Smorde[z].

27 (AY) Ja, de gaddade verkligen ihop sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus gick samman med hedningarna och Israels stammar 28 (AZ) för att utföra det som du med din hand och ditt beslut hade förutbestämt.

29 (BA) Och nu, Herre, se hur de hotar oss! Hjälp dina tjänare att frimodigt förkunna ditt ord, 30 genom att du räcker ut din hand och låter helande, tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

31 När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet.

Ett hjärta och en själ

32 (BB) Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt. 33 Med stor kraft bar apostlarna fram vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla.

34 (BC) Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts 35 (BD) och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. 36 (BE) Även Josef, en levit född på Cypern som apostlarna kallade Barnabas[aa] (det betyder Tröstens son), 37 hade en åker. Han sålde den och bar fram pengarna och lade dem vid apostlarnas fötter.

Footnotes

  1. 2:1 pingstdagen   Pingsten, femtio (grek. pentekosté) dagar efter påsk, var en skördefest då man samlades i Jerusalem från vida omkring (5 Mos 16:10-16, Apg 2:5) för att bära fram det första av årets gröda inför Gud (2 Mos 23:16, 4 Mos 28:26). Rabbinerna firade dessutom pingsten till minne av laggivningen, då Gud uppenbarade sig i dunder och eld på berget Sinai (2 Mos 19-20).
  2. 2:9 Asien   Avser i NT en provins i Mindre Asien (nuvarande västra Turkiet).
  3. 2:11 proselyter   Grekiska för "de som kommit fram", som omvänt sig till judendomen helt och fullt inklusive omskärelse (till skillnad från enbart sympatiserande "gudfruktiga", jfr not till 10:2).
  4. 2:15 tredje timmen   räknat från gryningen, alltså klockan nio.
  5. 2:17f Joel 2:28f.
  6. 2:23 de laglösa   Dvs hedniska romare som inte hade tagit emot Guds uppenbarade vilja i GT:s lag.
  7. 2:25f Ps 16:8f.
  8. 2:30 Jfr 2 Sam 7:12-13, Ps 132:11.
  9. 2:31 Ps 16:10.
  10. 2:33 till Guds högra sida   Annan översättning: "med Guds högra hand".
  11. 2:34f Ps 110:1. I psalmen återger David vad Gud Fadern sade till Messias, Davids Herre.
  12. 2:35 som en pall under dina fötter   Ett uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).
  13. 2:42 undervisning   Annan översättning: "lära" (innehållet i undervisningen).
  14. 2:42 gemenskapen   Ordet kan även rymma egendomsgemenskap (jfr 2:44-45, 2 Kor 9:13).
  15. 3:1 bönetimmen, den nionde timmen   räknat från gryningen, alltså klockan tre på eftermiddagen då kvällsoffret bars fram i templet (jfr Luk 1:10, Apg 10:3).
  16. 3:2 Sköna porten   Troligen den östra porten mot Kidrondalen. Den kallas också Gyllene porten, ett namn som kan ha uppkommit genom ljudlikheten mellan grekiskans horaíos (skön) och latinets aureus (gyllene).
  17. 3:11 Salomos pelarhall   En stor täckt pelarhall utmed tempelplatsens östra mur där grupper kunde samlas till undervisning och diskussion.
  18. 3:22f 5 Mos 18:15f.
  19. 3:25 avkomma   Ordagrant: "säd" (alltså Jesus, jfr Gal 3:16).
  20. 3:25 1 Mos 12:3.
  21. 4:2 upprörda … uppståndelsen   Saddukeerna, som hade makten i templet, trodde inte på uppståndelsen från de döda (jfr Matt 22:23, Apg 23:8).
  22. 4:6 Johannes   Andra handskrifter: "Jonatas" (son till Hannas enligt Josefus).
  23. 4:11 Ps 118:22.
  24. 4:24 Ps 146:6.
  25. 4:25f Ps 2:1f.
  26. 4:26 Smorde   Hebr. "Messias" och grek. "Kristus", Guds utlovade frälsare, kung och profet.
  27. 4:36 Barnabas   Arameiska för "profetians son". Som profet (Apg 13:1) förmedlade Barnabas uppmuntran och tröst (jfr 1 Kor 14:3).