Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Räddad från döden

116 Jag älskar Herren, för han har hört mina böner och besvarat dem.

² Han har böjt sig ner och lyssnat till mig. Därför ska jag be till honom så länge jag lever.

¹² Men vad kan jag nu göra för Herren som tack för allt han gjort för mig?

¹³ Jo, vid offermåltiden ska jag lyfta upp min bägare med vin för han har räddat mig.

¹⁴ Inför allt Guds folk vill jag visa att jag håller vad jag lovat.

¹⁵ Herren beskyddar alla som älskar honom, för de är dyrbara i hans ögon och han vill inte deras död.

¹⁶ Herre, du har befriat mig från mina bojor, och jag tjänar dig precis som min mor gjorde.

¹⁷ Därför vill jag ge dig ett tackoffer, och jag ska med hög röst bekänna att du är min Herre.

^18-19 Här i templets förgårdar i Jerusalem, inför allt ditt folk, ska jag infria allt jag lovade inför dig. Halleluja!

Isak gifter sig med Rebecka

24 Abraham var nu en mycket gammal man och Gud hade välsignat honom på alla sätt.

² En dag sa Abraham till sin förvaltare och äldste tjänare:

³ Svär vid Herren, himlens och jordens Gud, att du inte ska låta min son gifta sig med någon av de kananeiska flickorna på orten.

⁴ Gå i stället till mitt hemland, till mina släktingar, och försök att hitta en hustru åt honom där.

⁵ Men om jag inte kan hitta en flicka som vill ge sig av så långt bort hemifrån? frågade tjänaren. Ska jag då ta med Isak dit, så att han kan få bo bland sina släktingar?

⁶ Nej, det får du inte göra vad som än händer, varnade Abraham.

⁷ Herren, himlens Gud, sa till mig att lämna mitt land och mitt folk och lovade att ge mig och mina barn detta land. Han ska skicka sin ängel framför dig, och han ska se till att du finner en flicka därifrån som kan bli min sonhustru.

⁸ Om du inte lyckas, så är du fri från denna ed, men under inga omständigheter får du ta med dig min son dit.

⁹ Tjänaren lovade då att följa Abrahams instruktioner.

³⁵ Och så skickade Gud alltså tillbaka samme man, som hans folk förut hade avvisat när de frågade: 'Vem har gjort dig till härskare och domare över oss?' Mose sändes så till dem för att bli deras härskare och räddare.

³⁶ Och genom många märkliga under ledde han dem ut ur Egypten och genom Röda havet och fram och tillbaka genom öknen i fyrtio år.

³⁷ Mose själv sa till Israels folk: 'Gud kommer att sända er en profet, en man ur era egna led, som i mycket kommer att vara lik mig.'

³⁸ I öknen var Mose mellanhanden mellan Israels folk och den ängel som på berget Sinai gav dem Guds lag, det levande ord som blev överlämnat till er.

³⁹ Men våra förfäder satte sig upp mot Mose och ville återvända till Egypten.

⁴⁰ De sa till Aron: ''G´r avgudar ¦t oss, s¦ att vi har gudar som kan leda oss, f´r ingen vet egentligen vad som har h¤nt med Mose som ´vertalade oss att l¤mna Egypten.'

⁴¹ Därför gjorde de en avgud i form av en kalv och offrade till den, glada över vad de hade lyckats göra.

⁴² Men då vände sig Gud bort ifrån dem och övergav dem och lät dem tjäna solen, månen och stjärnorna som sina gudar! I boken med Amos profetior frågar Herren Gud: 'Israel, var det till mig ni offrade under de fyrtio åren i öknen?

⁴³ Nej, det var era hedniska gudar som ni i verkligheten intresserade er för, Sickut och stjärnguden Kiun och alla de andra avgudarna som ni själva hade gjort. Därför ska jag göra er till fångar i ett land långt bortom Babylon.'