Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
4 Hör Herrens ord, ni av Jakobs hus,
ni alla släkter av Israels hus.
5 Så säger Herren:
Vad har era fäder funnit hos mig som är orätt,
eftersom de gick bort ifrån mig
och följde värdelösa avgudar
och själva blev värdelösa?
6 De frågade inte: "Var är Herren,
han som förde oss upp ur Egyptens land,
han som ledde oss i öknen,
det öde och oländiga landet,
torkans och dödsskuggans land,
det land där ingen färdas
och där ingen människa bor?"
7 Jag förde er in i det bördiga landet
och ni fick äta dess frukt och dess goda.
Men när ni hade kommit dit orenade ni mitt land
och gjorde min arvedel avskyvärd.
8 Prästerna frågade inte: "Var är Herren?"
De som hade hand om lagen kände mig inte,
och herdarna var trolösa mot mig.
Profeterna profeterade i Baals namn
och följde sådana som inte kunde hjälpa.
9 Därför skall jag på nytt gå till rätta med er,
säger Herren.
Också med era barnbarn skall jag gå till rätta.
10 Drag bort till kitteernas öar och se efter,
sänd bud till Kedar och undersök noga,
se om något sådant har skett där:
11 Har ett hednafolk någonsin bytt bort sina gudar?
Och ändå är de inga gudar.
Men mitt folk har bytt bort sin härlighet
mot en avgud som inte kan hjälpa.
12 Häpna över detta, ni himlar,
rys av stor förfäran, säger Herren.
13 Ty mitt folk har begått en dubbel synd:
De har övergivit mig, källan med det levande vattnet,
och gjort sig usla brunnar
som inte håller vatten.
Psalm 81
Högtidsglädje och olydnad
1 För sångmästaren, till Gittít, av Asaf.
10 Hos dig får inte finnas någon annan gud,
du skall inte tillbe någon främmande gud.
11 Jag är Herren, din Gud,
som har fört dig upp ur Egyptens land.
Öppna din mun helt så att jag får fylla den.
12 Men mitt folk hörde inte min röst,
Israel lydde mig inte.
13 Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet,
de fick vandra efter sina egna planer.
14 Om mitt folk ändå ville höra mig
och om Israel ville vandra på mina vägar!
15 Då skulle jag snart kuva deras fiender,
vända min hand mot deras ovänner.
16 De som hatar Herren skulle krypa för honom,
och deras tid skulle vara för evigt.
Förmaningar
13 Bröder, bli kvar i broderskärleken. 2 Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det. 3 Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni vore deras medfångar, och på dem som misshandlas, som om det gällde er egen kropp.
4 Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma. 5 Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig.[a] 6 Därför kan vi frimodigt säga:
Herren är min hjälpare, jag skall inte frukta.
Vad kan en människa göra mig?[b]
7 Tänk på era ledare, som har predikat Guds ord för er. Se, hur de slutade sin levnad, och följ deras tro. 8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.
15 Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn. 16 Och glöm inte att göra gott och dela med er, ty sådana offer har Gud behag till.
Jesus som gäst hos en farisé
14 När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom.
7 När han märkte hur gästerna valde ut de främsta platserna, berättade han en liknelse för dem. Han sade till dem: 8 "När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon av gästerna är mer ansedd än du. 9 När den som har bjudit både dig och honom kommer och säger till dig: Lämna plats åt honom, då måste du skamsen inta den nedersta platsen. 10 Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer skall han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. 11 Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd."
12 Han sade också till den som bjudit honom: "När du bjuder på middag eller kvällsmål, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar. Kanske de bjuder tillbaka, och du får din belöning. 13 Nej, när du skall hålla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda. 14 Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka. Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln