Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Psalm 105

Herrens gärningar mot sitt folk

¹⁰ Men hela menigheten ropade att man skulle stena dem. Då visade sig Herrens härlighet i uppenbarelsetältet för alla Israels barn. ¹¹ Och Herren sade till Mose: "Hur länge skall detta folk förakta mig? Och hur länge skall de vägra tro på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem? ¹² Jag skall slå dem med pest och utrota dem, men dig vill jag göra till ett folk som är större och mäktigare än detta."

Mose medlar för folket

¹³ Mose sade till Herren: "Egyptierna har ju hört att du med din kraft har fört detta folk ut från dem hit upp, ¹⁴ och de har talat om det för dem som bor här i landet. De har hört att du, Herre, är mitt ibland detta folk, att du, Herre, visar dig ansikte mot ansikte, att din molnsky står över dem och att du går framför dem i en molnstod om dagen och i en eldstod om natten. ¹⁵ Om du dödar detta folk, alla på en gång, skall folken som hört talas om dig säga: ¹⁶ 'Därför att Herren inte förmådde föra detta folk in i det land som han med ed hade lovat dem, har han slaktat dem i öknen.' ¹⁷ Nej, låt nu Herrens kraft bevisa sig stor, så som du själv har sagt: ¹⁸ Herren är sen till vrede och rik på nåd, han förlåter missgärning och överträdelse, men låter inte någon bli ostraffad, utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet. ¹⁹ Förlåt nu detta folks missgärning efter din stora nåd, så som du har låtit din förlåtelse följa detta folk allt ifrån Egypten och ända hit."

Herren förlåter och straffar

²⁰ Då sade Herren: "Jag förlåter dem enligt ditt ord. ²¹ Men så sant jag lever och så sant Herrens härlighet uppfyller hela jorden: ²² Av alla de män som har sett min härlighet och sett de tecken jag har gjort i Egypten och i öknen, och som nu tio gånger har frestat mig och inte lyssnat till min röst, ²³ av dem skall ingen få se det land som jag med ed har lovat deras fäder. Ingen av dem som har föraktat mig skall få se det. ²⁴ Men i min tjänare Kaleb är en annan ande, och han har i allt följt mig. Därför skall jag föra honom in i det land där han nu har varit, och hans avkomlingar skall ta det i besittning.

Ökenvandrarnas avfall är ett varnande exempel

10 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. ² Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.^{[a] 3} Alla åt samma andliga mat ⁴ och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. ⁵ Men de flesta av dem hade Gud inte behag till. De föll och låg kringspridda i öknen. ⁶ Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att inte vi liksom de skall ha begär till det onda. ⁷ Bli inte heller avgudadyrkare som en del av dem. Det står ju skrivet: Folket satte sig ner för att äta och dricka och steg upp för att dansa. ^[b]

⁸ Låt oss inte heller begå otukt, som en del av dem gjorde, och därför föll tjugotretusen på en enda dag. ⁹ Och låt oss inte fresta Kristus, som en del av dem gjorde, de dödades av ormar. ¹⁰ Knota inte heller, så som en del av dem gjorde, de dödades av fördärvaren.^{[c] 11} Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss. ¹² Därför skall den som menar sig stå, se till att han inte faller. ¹³ Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.