Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 3
Bön om hjälp mot fiender
1 En psalm av David när han flydde för sin son Absalom.
2 Herre, hur många är inte mina fiender!
Många reser sig mot mig.
3 Många säger om mig:
"Det finns ingen frälsning för honom hos Gud." Sela.[a]
4 Men du, Herre, är en sköld runt omkring mig.
Du är min ära,
du lyfter upp mitt huvud.
5 Jag ropar högt till Herren,
och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.
6 Jag lade mig och somnade,
jag vaknade igen, ty Herren håller mig uppe.
7 Jag fruktar ej för skaror av många tusen,
som ansätter mig från alla sidor.
8 Stå upp, Herre, fräls mig, min Gud!
Du slår alla mina fiender på kinden,
du krossar de ogudaktigas tänder.
9 Hos Herren finns frälsningen.
Låt din välsignelse komma över ditt folk! Sela.
5 Inför Herrens, din Guds, ansikte skall du ta till orda och säga: "Min fader var en kringvandrande aramé, som drog ner till Egypten och bodde där som främling med en liten skara, och där blev han ett stort, mäktigt och talrikt folk. 6 Men egyptierna behandlade oss illa, förtryckte oss och lade tungt arbete på oss. 7 Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud, och Herren hörde vår röst och såg vårt lidande, vår nöd och vårt betryck. 8 Och Herren förde oss ut ur Egypten med stark hand och uträckt arm, med stora och fruktansvärda gärningar, med tecken och under. 9 Han lät oss komma till denna plats och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung. 10 Och se, nu bär jag fram den första frukten från den mark som du, Herre, har gett mig." Och du skall sätta ner korgen inför Herrens, din Guds, ansikte och tillbedja inför Herrens, din Guds, ansikte.
32 Kom ihåg den första tiden då ljuset kom till er. Ni fick utstå en hård kamp och mycket lidande. 33 Somliga utsattes för offentligt åtlöje och blev hånade och plågade, andra stod sida vid sida med dem som behandlades så. 34 Ni led tillsammans med fångarna och fann er med glädje i att bli berövade era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består. 35 Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. 36 Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 Ty
ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma,
och han skall inte dröja.[a]
38 Min rättfärdige skall leva av tro.
Och vidare:
Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.
39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln