Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
20 På den tiden talade du i en syn
till dina fromma och sade:
"Jag har lagt hjälp i en hjältes hand,
jag har upphöjt en yngling ur folket.
21 Jag har funnit min tjänare David
och smort honom med min heliga olja.
22 Min hand skall uppehålla honom,
min arm skall styrka honom.
23 Ingen fiende har något att fordra av honom,
ingen orättfärdig skall förtrycka honom.
24 Jag skall krossa hans ovänner framför honom,
jag skall slå ner dem som hatar honom.
25 Min trofasthet och min nåd skall vara med honom,
i mitt namn skall hans horn bli upphöjt.
26 Jag skall lägga havet under hans hand,
strömmarna under hans högra hand.
27 Han skall ropa till mig: "Du är min Fader,
min Gud och min frälsnings klippa!"
28 Jag skall göra honom till den förstfödde,
till den högste bland kungarna på jorden.
29 Jag skall bevara min nåd åt honom för evigt,
mitt förbund med honom skall stå fast.
30 Jag skall låta hans efterkommande bestå till evig tid
och hans tron så länge himlen varar.
31 Om hans barn överger min undervisning
och inte följer mina befallningar,
32 om de bryter mot mina lagar
och inte håller mina bud,
33 då skall jag straffa deras överträdelse med ris
och deras missgärning med plågor.
34 Men min nåd skall jag inte ta ifrån honom,
jag skall inte svika i trofasthet.
35 Jag skall inte bryta mitt förbund,
vad mina läppar har talat skall jag inte ändra.
36 En gång har jag svurit vid min helighet,
och mitt löfte till David skall jag inte bryta.
37 Hans efterkommande skall bestå för evigt
och hans tron inför mig så länge som solen,
15 Tre av de trettio främsta männen gick ner över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 16 David var då på borgen, och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 17 David sade längtansfullt: "Om ändå någon ville ge mig vatten att dricka från brunnen vid Betlehems stadsport!" 18 Då bröt de tre sig igenom filisteernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men David ville inte dricka det utan hällde ut det som ett drickoffer åt Herren. 19 Han sade: "Må Gud låta det vara fjärran från mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod? De har ju vågat sina liv, ja, med fara för sina liv har de burit hit det." Och han ville inte dricka det. Sådana bragder hade de tre hjältarna utfört.
15 Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. 16 Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. 17 Han är till före allting, och allt består genom honom. 18 Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. 19 Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom 20 och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors - frid genom honom både på jorden och i himlen. 21 Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans fiender, 22 också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, 23 om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln