Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 48
Konungens heliga stad
1 En sång, en psalm av Koras söner.
2 Stor är Herren och högt prisad
i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
3 Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd,
berget Sion längst upp i norr,
den store konungens stad.
4 Gud är i dess palats,
han har gjort sig känd som en tillflykt.
5 Se, kungarna slog sig samman,
tillsammans drog de fram.
6 De såg, då häpnade de,
blev förskräckta och flydde.
7 De greps där av bävan,
av vånda som hos en barnaföderska,
8 som när Tarsisskeppen krossas av östanvinden.
9 Det vi har hört om får vi nu se
i Herren Sebaots stad, i vår Guds stad.
Gud håller den vid makt till evig tid. Sela.
10 Vi tänker, o Gud, på din nåd,
när vi är i ditt tempel.
11 Såsom ditt namn, o Gud,
når också ditt lov intill jordens ändar,
din högra hand är full av rättfärdighet.
12 Sions berg gläder sig,
Juda döttrar jublar
för dina domars skull.
13 Gå runt Sion, vandra omkring det,
räkna dess torn!
14 Ge akt på dess murar,
gå igenom dess palats,
så att ni kan berätta om det
för ett kommande släkte.
15 Ty sådan är Gud, vår Gud,
alltid och för evigt.
Han skall leda oss bortom döden.
David kung över Juda
2 David frågade därefter Herren: "Skall jag dra upp till någon av städerna i Juda?" Herren svarade honom: "Drag upp." David frågade: "Vart skall jag gå?" Han svarade: "Till Hebron." 2 David drog då dit upp med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, som hade varit hustru till karmeliten Nabal. 3 David förde också sina män upp dit, var och en med sitt husfolk, och de bosatte sig i Hebrons städer. 4 Och Juda män kom dit och smorde David till kung över Juda hus.
När man berättade för David att det var männen i Jabesh i Gilead som hade begravt Saul, 5 skickade han sändebud till männen i Jabesh i Gilead och lät säga till dem: " Herren välsigne er, eftersom ni visat er herre Saul den godheten att begrava honom! 6 Må nu Herren visa nåd och trofasthet mot er. Också jag vill göra gott mot er, därför att ni har gjort detta. 7 Var nu starka och tappra män, för Saul, er herre, är död, och Juda hus har nu smort mig till kung över dem."
Is-Boset kung över Israel
8 Men Abner, Ners son, Sauls överbefälhavare, tog Sauls son Is-Boset och förde honom till Mahanajim 9 och gjorde honom till kung i Gilead och asureernas land och Jisreel, och över Efraim, Benjamin och hela det övriga Israel. 10 Sauls son Is-Boset var fyrtio år när han blev kung över Israel, och han regerade i två år. Bara Juda hus höll sig till David. 11 Den tid David var kung i Hebron över Juda hus utgjorde sju år och sex månader.
8 Ni är redan mätta. Ni har redan blivit rika. Ni har blivit kungar, och det utan oss. Jag skulle önska att ni verkligen hade regerat som kungar, så att vi kunde regera tillsammans med er. 9 Det verkar som om Gud hade ställt oss apostlar sist, som vigda åt döden. Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor. 10 Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi är föraktade. 11 Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. 12 Vi sliter och arbetar med våra händer. När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. 13 När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln