Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 135
Lovsång till Herren för hans stora under
1 Halleluja!
Prisa Herrens namn,
prisa det, ni Herrens tjänare,
2 ni som står i Herrens hus,
i gårdarna till vår Guds hus.
3 Prisa Herren, ty Herren är god,
lovsjung hans namn, ty det är ljuvligt.
4 Herren har utvalt Jakob åt sig,
Israel till sin egendom.
5 Jag vet att Herren är stor,
att vår Herre är större än alla gudar.
6 Herren gör allt vad han vill
i himlen och på jorden,
i haven och i alla djup.
7 Han låter moln stiga upp
från jordens ände,
han låter blixtar komma med regn
och för vinden ut ur dess förvaringsrum.
8 Han slog de förstfödda i Egypten,
både människor och boskap.
9 Han sände tecken och under mitt i dig, Egypten,
mot farao och alla hans tjänare.
10 Han slog stora folk
och dödade mäktiga kungar -
11 Sichon, amoreernas kung,
och Og, kungen i Basan,
och alla Kanaans riken -
12 och gav deras land till arvedel,
till arvedel åt sitt folk Israel.
13 Herre, ditt namn varar i evighet
och minnet av dig, Herre,
från släkte till släkte.
14 Ty Herren skaffar rätt åt sitt folk,
han förbarmar sig över sina tjänare.
15 Hednafolkens avgudar är silver och guld,
verk av människohänder.
16 De har mun men talar inte,
ögon men ser inte,
17 de har öron men hör inte,
ingen andedräkt finns i deras mun.
18 De som har gjort dem kommer att likna dem,
ja, alla som förtröstar på dem.
19 Ni av Israels hus, lova Herren!
Ni av Arons hus, lova Herren!
20 Ni av Levis hus, lova Herren!
Ni som fruktar Herren, lova Herren!
21 Lovad vare Herren från Sion,
han som bor i Jerusalem.
Halleluja!
Lovsång
26 På den dagen skall man sjunga denna sång i Juda land:
Vi har en stark stad.
Han reser upp murar och skyddsvärn till vår räddning.
2 Öppna portarna,
så att ett rättfärdigt folk får tåga in,
ett folk som förblir troget.
3 Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid,
i frid, ty på dig förtröstar han.
4 Förtrösta på Herren till evig tid,
ty Herren Herren är en evig klippa.
5 Han störtar ner dem som tronar i höjden,
den stolta staden förödmjukar han.
Han slår den till jorden,
han låter den komma ner i stoftet.
6 Den trampas ner under fötterna,
fattigas fötter, svagas steg.
7 Den rättfärdiges väg är jämn,
du, den Rättfärdige, jämnar den rättfärdiges stig.
8 Ja, på dina domars väg, Herre,
väntar vi dig.
Till ditt namn och ditt pris
står vår själs längtan.
9 Min själ längtar efter dig om natten,
ja, anden i mig söker dig.
Ty när dina domar drabbar jorden,
lär sig världens invånare rättfärdighet.
10 När den ogudaktige får nåd,
lär han sig inte rättfärdighet.
I det land där rätt skulle råda, handlar han orätt,
han ser inte Herrens höghet.
11 Herre, din hand är upplyft,
men de ser det inte.
De skall se din iver för folket och blygas,
ja, den eld som är avsedd för dina fiender skall förtära dem.
12 Herre, du skall ge oss frid,
ty allt vad vi har uträttat, har du utfört åt oss.
13 Herre, vår Gud, andra herrar än du har härskat över oss,
men bara genom dig prisar vi ditt namn.
14 De döda får inte liv igen,
de avsomnade står inte upp.
Därför har du gripit in och förgjort dem.
Du har fullständigt utplånat minnet av dem.
15 Du har förökat folket, Herre.
Du har förökat folket och bevisat dig härlig,
du har utvidgat landets alla gränser.
De dödas uppståndelse
18 Till Jesus kom också sadduceer - dessa påstår att det inte finns någon uppståndelse - och de frågade honom: 19 "Mästare, Mose har gett oss denna föreskrift: Om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då skall hans bror gifta sig med henne och skaffa barn åt sin bror. [a] 20 Nu fanns där sju bröder. Den förste gifte sig. Han dog utan att ha lämnat efter sig några barn. 21 Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje. 22 Ingen av de sju lämnade barn efter sig. Sist av alla dog kvinnan. 23 Vid uppståndelsen, när de uppstår, vem av dessa skall hon då vara hustru till? Alla sju var ju gifta med henne."
24 Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just därför att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? 25 När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen. 26 Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då inte i Moses bok läst stället om törnbusken, hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? [b] 27 Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Ni misstar er fullständigt."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln