Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Psalm 135

Lovsång till Herren för hans stora under

De tre männen i den brinnande ugnen

3 Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, sextio alnar hög och sex alnar bred. Den lät han ställa upp på Duraslätten i Babels hövdingdöme. ² Sedan sände han bud och kallade samman satraper,^[a] landshövdingar och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavare i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av den staty kung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.

³ Då samlades satraperna, landshövdingarna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavare i hövdingdömena till invigningen av den staty som kung Nebukadnessar hade låtit ställa upp. När de stod framför den, ⁴ utropade en härold med hög röst: "Detta är befallningen till er, ni folk och stammar och tungomål: ⁵ När ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument, skall ni falla ner och tillbe den staty av guld som kung Nebukadnessar har låtit ställa upp. ⁶ Men den som inte faller ner och tillber, han skall genast kastas i den brinnande ugnen."

⁷ Så snart allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare och alla andra slags instrument föll de ner, alla folk, stammar och tungomål, och tillbad den staty av guld som kung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.

⁸ Men strax därefter kom några kaldeiska män fram och anklagade judarna. ⁹ De tog till orda och sade till kung Nebukadnessar: "Må konungen leva för evigt! ¹⁰ Konungen har befallt att alla människor skall falla ner och tillbe statyn av guld, när de hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument, ¹¹ och att var och en som inte faller ner och tillber skall kastas i den brinnande ugnen. ¹² Men nu finns här några judiska män, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, som du har satt att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa män sätter sig över ditt påbud, o konung. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte den staty av guld som du har låtit ställa upp."

¹³ Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. När man hade fört fram dem inför kungen ¹⁴ sade Nebukadnessar till dem: "Är det sant att ni, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den staty av guld som jag har låtit ställa upp? ¹⁵ Allt är nu väl om ni faller ner och tillber den staty som jag har låtit göra, när ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument. Men om ni inte tillber, skall ni i samma stund kastas i den brinnande ugnen, och vilken gud skall då kunna rädda er ur mina händer?" ¹⁶ Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego kungen: "O Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig på detta. ¹⁷ Om det blir så, är vår Gud, som vi dyrkar, mäktig att befria oss ur den brinnande ugnen och att befria oss ur din hand, o konung. ¹⁸ Men om inte, så skall du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte vill tillbe den staty av guld som du har låtit ställa upp."

¹⁹ Då fylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och Abed-Nego, så att hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare än man någonsin hade sett den vara. ²⁰ Och han befallde några av de starkaste männen i hans här att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. ²¹ Så bands dessa iförda sina underkläder, livrockar, mössor och andra kläder och kastades i den brinnande ugnen. ²² Men eftersom kungens befallning hade varit så sträng och ugnen därför hade blivit oerhört starkt upphettad, blev de män som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego dit upp själva dödade av eldslågorna, ²³ när de kastade de tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna i den brinnande ugnen.

²⁴ Då blev kung Nebukadnessar förskräckt. Han steg hastigt upp och frågade sina rådsherrar: "Var det inte tre män vi band och kastade i elden?" De svarade kungen: "Jo visst, o konung." ²⁵ Då sade han: "Ändå ser jag nu fyra män som går lösa och lediga inne i elden, och de är helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason." ²⁶ Sedan gick Nebukadnessar fram till den brinnande ugnens öppning och ropade: "Sadrak, Mesak och Abed-Nego, ni den högste Gudens tjänare, kom ut, kom hit!" Då gick Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden. ²⁷ Och satraperna, landshövdingarna, ståthållarna och kungens rådsherrar samlades där och såg att elden inte hade haft någon makt över männens kroppar och att håret på deras huvuden inte hade svetts och att deras kläder inte skadats. Man kunde inte ens känna att de luktade bränt.

²⁸ Nebukadnessar tog då till orda och sade: "Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De förtröstade så på honom att de överträdde kungens befallning och vågade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe någon annan gud än sin egen Gud. ²⁹ Härmed befaller jag nu att vem det vara må av alla folk och stammar och tungomål, som säger något ovärdigt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall slitas i stycken, och hans hus skall göras till en sophög. För det finns ingen Gud som kan hjälpa så som han."

³⁰ Därefter lät kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego få stor ära och makt i Babels hövdingdöme.

Nebukadnessars dröm om det avhuggna trädet

³¹ Kung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som finns på hela jorden. Jag önskar er fred och framgång. ³² Jag finner för gott att härmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig.

³ Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. ⁴ Den som säger: "Jag känner honom" och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. ⁵ Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. ⁶ Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.

⁷ Mina älskade, det är inte ett nytt bud jag skriver till er utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ordet som ni har hört. ⁸ Ändå är det ett nytt bud jag skriver till er. Detta är sant i honom och i er, eftersom mörkret viker och det sanna ljuset redan lyser. ⁹ Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. ¹⁰ Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. ¹¹ Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon.